KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Svenskars konsumtion kan tas med i klimatmål
Miljö (TT)
Sverige ser ut att bli första land i världen som sätter mål för hur utsläppen från konsumtion ska minska. Alla riksdagspartier står bakom miljömålsberedningens förslag att de svenska konsumtionsutsläppen ska vara netto noll år 2045.
– Det har varit många möten och en pionjäranda, säger miljömålsberedningens ordförande Emma Nohrén på en presskonferens i samband med att delbetänkandet lämnas över till regeringen.
– Det finns inget annat land i världen som har gjort det här som vi har gjort. Vi har inte haft någon att titta på.
Miljömålsberedningen vill att Sverige som första land i världen ska ta ett samlat grepp om utsläppen såväl inom som utanför landets gränser och senast 2045 ha ett negativt globalt klimatavtryck.
– Klimatpolitiken behöver långsiktighet för att nödvändiga förändringar ska kunna komma till stånd. Därför är det väldigt positivt att samtliga riksdagspartier står bakom dessa världsunika och ambitiösa förslag, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).
Tre mål
Det negativa globala klimatavtrycket ska uppnås med hjälp av tre mål. Dels det redan befintliga klimatmålet om att minska de inhemska utsläppen och nå netto noll till 2045. Men miljömålsberedningen föreslår också två nya mål. Det första berör konsumtionens klimatpåverkan – i dag är Sveriges klimatpåverkan från konsumtionen cirka 9 ton per person.
– Det nya målet syftar till att minska klimatavtrycket från produkter och tjänster som köps, oavsett var i världen de produceras. Det kan handla om transporter, livsmedel, boende, it och annat, säger Nohrén.
Enligt förslaget ska Sveriges klimatpåverkan från konsumtion nå netto noll 2045, med viss flexibilitet som räknar in så kallade negativa utsläpp, verifierade utsläppsminskningar genom investeringar utomlands och klimatnyttan från exporten.
Mål för export
Det andra nya målet som föreslås handlar om exportens klimatnytta.
– Det vill säga den klimatnytta som uppstår genom att svensk export inom många sektorer har ett mindre klimatavtryck än motsvarande produkter från andra länder. Det kan handla om klimatsmart stål, skogsprodukter och el, säger Nohrén.
Den nya föreslagna målen för konsumtion och export ska komplettera det klimatpolitiska ramverket.
– Det innebär att det blir viktiga skyldigheter för regeringen att införa styrmedel och åtgärder för att de här målen ska nås, säger Nohrén.
– Det innebär också att regeringens arbete med de här målen ska kunna utredas av bland annat Klimatpolitiska rådet, så som görs i dag med de klimatmål som vi har.
Sofia Eriksson/TT
Maria Davidsson/TT
Fakta
Miljömålsberedningen består av ledamöter från riksdagens åtta riksdagspartier. Den ska föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion.
Om det bedöms lämpligt ska målsättningen preciseras med kvantitativa eller kvalitativa etappmål.
Beredningen ska även föreslå etappmål för flygets klimatpåverkan, samt bereda möjligheten till etappmål för sjöfartens klimatpåverkan.
En annan uppgift är att se över hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentlig upphandling.
Den ska också analysera utsläpp från export och exportens klimateffekt.
Arbetet skulle ha redovisats den 31 januari i år men har försenats.
Källa: Miljödepartementet
Fakta
Sveriges klimatpolitiska ramverk består av klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.
Klimatmålet slår fast att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara netto noll senast år 2045. Därefter ska de vara negativa, så att det tas bort mer växthusgaser från atmosfären än vad som släpps ut.
På vägen mot slutmålet finns ett antal etappmål.
Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Nettonollutsläpp är strävan efter att få ner utsläppen av växthusgaser så mycket som möjligt och kompensera det som ändå släpps ut med negativa utsläpp.
Negativa utsläpp eller minusutsläpp uppnås genom att suga upp, samla in eller på andra sätt ta hand om koldioxid som redan har släppts ut i atmosfären. Det kan handla om skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och infångning av koldioxid från luften.
