KRIGET I UKRAINA

Sverige kräver märkning av ryska energislag

Energiminister Khashayar Farmanbar (S). Arkivbild. Bild: Jessica Gow/TT

EU (TT)

Gazproms stopp av gasleveranser till Polen och Bulgarien samlade EU:s energiministrar till ett krismöte på måndagen.

Ett svenskt krav var ursprungsmärkning i EU av olja och gas, särskilt rysk sådan.

Ryska statliga Gazprom, ett av världens största olje- och gasföretag, beslutade den 27 april att strypa gasen till Polen och Bulgarien.

Anledningen är att Ryssland trots sina kontrakt kräver betalt för den fossila gasen i rubel, vilket länderna inte går med på. Hotet var inte okänt men verkställigheten kom ändå lite som en chock för hushåll i Polen och Bulgarien som fick se värme och varmvatten försvinna ganska ögonblickligen.

Därefter har gasberoende Ungern gett vika för Gazproms krav och levererat enligt det ryska upplägget. Landet får omkring 85 procent av sin gas från Ryssland.

Lager fylls

På det extrainsatta mötet redovisade EU-kommissionen läget vad gäller leveranser och lagring av gas. Det gäller att ta beredskapshöjd inför hösten och vintern om Ryssland skulle bestämma sig för att stänga av leveranserna.

– Kommissionen har uppmanat alla medlemsländer att fylla upp sina gaslager fram till vintersäsongen. Som det ser ut nu kommer de flesta klara av att fylla upp sina gaslager till ungefär 80 procent till november, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) till TT efter mötet där inga beslut togs utan mer var en lägesavstämning.

Visst gensvar

Sverige förde fram tre punkter. Det ena var vikten av enighet och solidaritet med de medlemsländer som får det svårt att klara sig utan rysk energi. Det andra var behovet av att undanröja byråkratiska hinder för energislag som till exempel bioenergi.

– Det tredje var ursprungsmärkning i EU av olja och gas, i synnerhet om det kommer från Ryssland. Men över huvud taget behöver vi ett ursprungsmärkningssystem i EU även långsiktigt. Det är ett svenskt krav i det här läget, säger Khashayar Farmanbar.

Ett sådant system är mycket komplicerat att genomföra, men enligt ministern väcktes viss förståelse för kravet:

– Fast det var ingen stort gensvar varken för eller emot.

Svårt med rubel

Inom EU-kretsar diskuteras om Ungerns beslut är ett brott mot EU:s sanktioner mot Ryssland, som införts till följd av landets krig mot Ukraina.

Det hela beskrivs som lite av en gråzon. Ryssland vill nu involvera sin sanktionsdrabbade centralbank i transaktionerna och få affärerna genomförda i fler led. Samtidigt uppges Gazproms agerande vara ett avtalsbrott. Men det beror också på vad som står i kontrakten, om betalningen ska genomföras i rubel och EU-länder vill ha mer klarhet från EU-kommissionen.

Niklas Svahn/TT

Lars Pedersen/TT

Länder som Tyskland och Italien är beroende av gasleveranser för att värma upp hem och hus. Arkivbild. Bild: Michael Sohn/AP/TT