DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Varningen: Då stannar Sverige – risk för varsel redan före valet

Sveriges cementförsörjning hänger i en skör tråd. Går den av tvärstannar Sverige, varnar experter. "Situationen är väldigt allvarlig", säger juristen Nicklas Skår och varnar för varsel redan före valet.

– För vår del kan det handla om upp till 800 personer som vi kan tvingas varsla, sa Mats Jakobsson, vd på familjeföretaget Benders, till TN i höstas innan Cementa till slut fick grönt ljus av regeringen att fortsätta kalkbrytning till den sista december 2022. Och han var inte ensam om att larma. Hundratusentals arbeten hängde löst när Sverige var nära att tvärstanna på grund av akut cementbrist.

Vid årsskiftet löper det tidsbegränsade tillståndet ut och Sveriges cementförsörjning kan återigen vara hotad.

Cementa har ansökt om ett kortare täkttillstånd om fyra år till Mark- och miljödomstolen. Det hoppas de ska kunna rädda den akuta situationen, men tidsplanen är minst sagt tajt och inget får gå fel.

– Domstolen har agerat föredömligt och kommunicerat en tajt tidsplan. Förhandlingar kommer att hållas den 25-27 oktober och ett utfall väntas i december 2022, säger Karin Comstedt Webb, vice vd på HeidelbergCement Sverige, där Cementa ingår.

– Men vi har också sett att remissinstanser har kommit med yttranden som argumenterar för en mer utdragen process. Ur nationellt försörjningsperspektiv, vilket åligger staten att säkra, har vi understrukit vikten av skyndsamhet och att tidsplanen respekteras från alla remissinstanser.

Varnar för varsel

I realiteten riskerar Sverige att stå inför en motsvarande bristsituation den 1 januari 2023 som när riksdagen fattade beslut om en speciallag för att förlänga Cementas nuvarande tillstånd, varnar Nicklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv.

– Vi vet inte om regeringen har någon plan B om Cementa inte får till ett tillstånd till årsskiftet, utan kanske först till halvårsskiftet eller ännu senare. Situationen är väldigt allvarlig, säger han.

Är det något företagen skyr så är det osäkerhet, konstaterar han och varnar för vad som kan hända om de inte är garanterade cementförsörjning efter den första januari.

– Redan osäkerheten kan göra att företagen måste se över sin situation. De måste varsla i god tid om de behöver vidta åtgärder, säger han och utesluter inte att varsel kan läggas redan före valet.

Cementa har gjort vad de kan, nu måste de förlita sig på att domstolar och myndigheter gör sitt jobb för att ekvationen ska gå ihop, förklarar Nicklas Skår.

Stor risk för överklaganden

Även om Cementa skulle få en positiv dom i början på hösten så kan den överklagas, vilket gör att processen kan dra ut på tiden.

– Risken för överklaganden är stor. Då måste Mark- och miljödomstolen hantera frågan väldigt fort eftersom det nuvarande tillståndet löper ut den 1 januari. Skulle överklagan ta månader, eller ett år som i normala fall, står vi snart inför samma akuta kris som vi gjorde den sista oktober förra året, säger han.

”Svårt att navigera i en terräng som dessutom innehåller en förväntad dubbelhöjning av räntan ihop med ett skyhögt dieselpris.”

Greger Strömqvist, vd och koncernchef för transportföretaget Mantum, menar att det är otryggt att inte veta hur det blir med cementen.

– Det ihop med skenande stålpriser och på övriga insatsförnödenheter gör att vi har väldigt svårt att navigera i en terräng som dessutom innehåller en förväntad dubbelhöjning av räntan ihop med ett skyhögt dieselpris. Min oro är att byggsegmentet kan stå inför en djup svacka i orderingången, säger han.

80 procent av Greger Strömqvists åkeriverksamhet är direkt beroende av att cementtillförseln fungerar. I höstas varnade han i TN för att ett stopp skulle innebära konkurs och jobbsökande för 150 anställda.

Ser du risk för varsel efter sommaren?

– Vi för löpande dialog med våra kunder, säger han.

För att ytterligare spä på osäkerheten presenterade Tillväxtanalys nyligen en rapport på uppdrag av regeringen som har fått hård kritik från flera håll. Flera myndigheter har i rapporten tittat på om Sverige kan minska sin sårbarhet genom ”en alternativ försörjning av cement”.

– De har inte tagit in vad det får för effekter på näringslivet eller utvecklingen i Sverige, utan bara strikt tittat på om det finns en teoretisk möjlighet att ordna kalk och cement på något annat sätt än i dag, säger Nicklas Skår.

”Exempelvis skulle man behöva gräva ur Malmö i stor utsträckning.”

Men om man gör en sådan teoretisk övning kan man få märkliga resultat, konstaterar han.

– Enligt rapporten finns det kalk i sydvästra Skåne och man kan importera kalk. Men det går inte att bortse från alla praktiska förutsättningar. Exempelvis skulle man behöva gräva ur Malmö i stor utsträckning och det skulle ta 10-15 år bara att göra om omlastningskajerna med alla miljötillstånd som krävs, säger han och fortsätter.

– Med import skulle vi öka de globala utsläppen genom sämre miljöprestanda och långväga transporter. Och detta när Cementa nu bygger en CCS-anläggning som ska klara av de egna utsläppen. Absurt.

Cementkrisen är inte över

Nicklas Skår är inte särskilt orolig för att rapporten används som grund för några beslut eftersom lösningarna är orimliga och praktiskt ogenomförbara. Kartan stämmer helt enkelt inte överens med verkligheten. Men risken finns att människor ändå tar den för sanning vilket kan spä på osäkerheten och stjäla tid från Cementas process mot ett tillstånd.

Cementkrisen är inte över, konstaterar Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen.

– Varken import eller andra täkter är en lösning på det akuta byggstopp som hotar om Cementa inte får tillstånd att fortsätta kalkstensbrytningen i Slite. Det finns inga alternativ förrän om väldigt många år fram i tiden, säger hon.

Kan inte pumpa bort vatten

Cementa levererar i dagsläget en kombination av egen sten, sten från Nordkalk och Kunda i Estland till tillverkningen i Slite och räknar med att kunna lägga upp lager och trots allt vara leveransdugliga fram till halvårsskiftet i juni 2023.

– Därefter är situationen oviss. Bland annat riskerar mottagnings- och krossutrustningen i täkten att hamna under vatten eftersom Cementa utan ett tillstånd inte heller får pumpa bort vatten från delar av verksamheten. Utan tillstånd för dessa delar kan vi inte tillverka cement oavsett hur tillgången av själva råvaran kalksten ser ut, säger Karin Comstedt Webb.

Hur länge skulle en lösning där till exempel Nordkalk stöttar upp vara hållbar?

– För att undvika avbrott i cementförsörjningen i Sverige efter halvårsskiftet 2023 är det nödvändigt att vi har ett kortare täkttillstånd med verkställighetsförordnande i starten av 2023. Import av extern kalksten är aldrig ett hållbart alternativ som en långsiktig verksamhet kan byggas på, säger hon.

”Det är ett barockt system vi har i Sverige.”

Mats Jakobsson på byggföretaget Benders räknar med cementleveranser till nästa sommar och vill inte oroa sig i onödan redan nu. Samtidigt målar han upp ett katastrofscenario om Cementa inte får sitt tillstånd i tid.

– Det påverkar inte bara oss eller betongindustrin utan hela Sverige kommer att slå tvärstopp. Alla vägbyggen, tunnelbanebyggen, ja, allt som har med bygg att göra kommer att stanna. Även trähus står ju faktiskt på betong. Det är en mycket allvarlig situation och det tror jag att regeringen i grund och botten förstår, säger han.

Men han ser en uppenbar risk att överklaganden kan förhala processen.

– Det är ett barockt system vi har i Sverige, det är för enkelt att överklaga och blockera projekt utan insats, kostnad eller kunskap, säger han.

”Totalt vansinne”

Karin Comstedt Webb varnar för att om grundläggande förutsättningar för att upprätthålla en konkurrenskraftig verksamhet i Sverige inte finns. Då försvagas svensk försörjningstrygghet och beredskap väsentligt och möjligheten att erbjuda klimatpositiv cement till samhällsbyggnadssektorn missas.

Så långt får det inte gå, menar Mats Jakobsson.

– Det vore tragiskt från hållbarhetssynpunkt om Cementa inte får fortsätta. Totalt vansinne. Släcker man ned cementproduktionen kliver man 30 år bakåt i tiden.

Tidningen Näringslivet har sökt näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) för en kommentar, men han har inte återkommit.