ELKRISEN

Expert: Bara så klarar vi framtidens elbehov

Ny kärnkraft, utbyggd vindkraft och vattenkraft. Och stora reinvesteringar. Allt behövs när vi går mot en fördubblad elanvändning, konstaterar experten Staffan Qvist i en ny analys. ”Vi ser ett snabbt växande behov av ny kapacitet i Sverige”, säger han.

Sveriges förväntade elbehov förändras snabbt och det svenska elsystemet står inför enorma utmaningar. 290 TWh, så mycket el behöver användas i Sverige år 2050 för att klara omställningen, enligt en ny analys på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Det innebär att elproduktionen behöver mer än fördubblas jämfört med i dag.

Bakom analysen står bland andra elsystemexperten Staffan Qvist, som presenterade rapporten vid ett seminarium nyligen.

– Hur ser ett kostnadsoptimalt kraftsystem ut som möjliggör att Sverige övergår till ett fossilfritt samhälle med bästa möjliga konkurrenskraft? Det är den frågan vi har försökt svara på, sa han.

Fossilfritt, leveranssäkert och kostnadseffektivt. Det har varit ledord i scenarioanalysen som utgår från en avancerad modell som, förutom industrins och näringslivets ökade elbehov, tar in faktorer som elhandel, elpriser, flexibilitet och olika kraftslag i beräkningarna.

– Vi har hållit på i tre år och har involverat forskare och externa experter från en rad olika länder och universitet, sa han.

Så vad kommer modelleringarna fram till?

Staffan Qvist menar att vi står inför ett nytt läge, den femte etappen kallar han det, där en kraftigt ökad elanvändning är en förutsättning för att ställa om till framtiden.

– Samtidigt kan vi inte stå med tidigare system utan att reinvestera. Vi måste investera i en skala som vi inte har gjort tidigare. De största tillkommande efterfrågeområdena är fossilfrihetsresan för svenskt stål, järnindustri och elektrifierade transporter. Men det finns många andra industrier också. Det är till och med möjligt att vi har underskattat elbehoven, sa han.

Går mot underskott

Men han var noga med att påpeka att det inte är en prognos, utan att de har tittat på vilken elanvändning som krävs för att framtidsplanerna inom exempelvis industrin ska lyckas. Då gäller det att planera för system som klarar detta, och se till att kapaciteten finns, betonade han.

– Idag har vi ett överskott av el, men det överskottet äts upp om vi inte tar nya investeringsbeslut. 2029 ligger vi plus minus noll och sedan kommer vi att hamna på minus. Vi ser ett snabbt växande behov av ny kapacitet i Sverige för att hålla balans i systemet.

– Vindkraftverk har en driftstid på 25 år så all vindkraft som vi har byggt fram till i dag och som vi bygger de närmaste åren fasas ut till 2050 om vi inte reinvesterar. Och utan en driftsförlängning av existerande kärnkraft så kommer även den fasas ut, det samma gäller värmekraften. Vi måste alltså reinvestera rätt mycket bara för att behålla det vi redan har, sa han.

Kärnkraft i alla scenarier

2050 krävs en elkonsumtion på 290 TWh och vi har lite mindre än 70 TWh i vattenkraften, förklarade Staffan Qvist. För att ekvationen ska gå ihop krävs tillskott av alla fossilfria kraftslag. Enligt modelleringarna så kommer vindkraft och kärnkraft att behövas i samtliga scenarier, oavsett hur man vänder och vrider på det.

– All landbaserad vindkraft som kan byggas bör byggas och i samtliga scenarier ser vi att ny kärnkraft bör byggas och att det görs reinvesteringar i befintlig kärnkraft, det är kostnadsoptimalt enligt våra modelleringar. Vattenkraften måste vi också reinvestera i och hålla i gång, det har vi tagit som ett fast ingångsvärde, sa han.

– Vi räknar med att det kommer att byggas havsbaserad vindkraft, även om det inte är kostnadsoptimalt jämfört med andra scenarier. Men även om den havsbaserade vindkraften ökar så kommer det att behöva byggas ny kärnkraft, enligt våra analyser.

Analysens rekommendationer

Staffan Qvist stolpade upp övergripande rekommendationer utifrån scenarioanalysen. Att främja ett teknikneutralt balanserat system i stället för att bara rikta in sig på förnybart ger en rad fördelar.

– Kostnaderna minskar med 40-50 procent. Det behövs 6 000 kilometer mindre nya ledningar enbart på land. Det skulle ta upp hälften så stor yta för kraftproduktion och blir mer robust mot vädervariation och störningar i omvärlden. Dessutom minskar behovet av stödtjänster avsevärt, sa han och fortsatte:

– Det ligger även i enlighet med vad opinionen tycker.

Inte minst i norr kommer elbehoven öka, förklarade Staffan Qvist och tryckte på att tillståndsprocesser och överföring av el måste funka i hela landet.

– Det är viktigt att vi inte ställer kraftslag mot varandra, alla fossilfria kraftslag kommer att behövas, sa han men varnade för att nuvarande miljöprövningar av vattenkraften riskerar att ge ett betydligt större tapp än de 1,5 TWh per år som var den ursprungliga målsättningen.

Planer måste sättas i verket

Staffan Qvist är positiv om nya planer sätts i verket. Han förordar utifrån analysen att driften av all den existerande kärnkraften förlängs, att det byggs så mycket vindkraft som är möjligt givet tillståndsfrågor och intressekonflikter, och att det förbereds en höjning av den högsta spänningsnivån i stamnätet från 400 kV till 800 Kv.

– Och vi behöver möjliggöra att systemet kan förstärkas med ny kärnkraft vid sidan av satsningarna som vi nu ser på havsbaserad vindkraft. Vi behöver fri lokalisering i landet av småskaliga kärnkraftverk, SMR, och nya effektiva regelverk och tillståndsprocesser där det inte finns någon begränsning av antalet reaktorer, sa han.

Per Norberg, fd professor och företagsspecialist i kraftsystemplanering, tog upp problemet med tillståndsprocesserna. Mer vindkraft betyder att överföringen måste fungera. ”If you love wind you need to love transmission”, som han uttryckte det.

– Detta går inte ihop. Svenska kraftnät måste driva på för att ändra tillståndsprocessen. Kraftledningsprojekt hotas av utrotningshotade arter, fåglar och djur, sa han under seminariet.

Gigantisk utmaning

Peter Dahl, investment manager på Polhem Infra, som bland annat investerar pensionspengar i infrastruktur, är glad att aspekten med reinvesteringar tas upp i analysen. Enligt honom tar kommuner i dag ett stort ansvar för att hålla systemet i gång.

– Men vi står inför gigantiska utmaningar och behöver en ny modell för hur vi ska finansiera det här. Det gamla systemet har kommit till vägs ände. Vi behöver samarbeta på ett helt annat sätt för att klara omställningens behov. Det är enorma summor vi pratar om, sa han.

Tjafs om olika kraftslag måste vi lägga bakom oss och titta framåt, enligt Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi.

– Behovet av utbyggnad är stort och vi måste hålla uppe tempot. Men det måste finnas politisk enighet om detta, sa han.

”Vi har en plan, men vem kör?”

Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen, menar att Ukrainakriget och det stora elbehovet vi står inför gör det uppenbart att kärnkraften behövs. Att Vattenfall nu i en förstudie tittar på två nya småmodulära reaktorer är en bra signal, menar hon.

– Diskussionen om kärnkraften förflyttas och just nu kan jag konstatera att vi aldrig har haft så politisk enighet om att kärnkraften faktiskt är en del av den framtiden energimixen, sa hon.

Men även om politiken förstår problemen vi står inför saknas handlingskraft. Ska investeringar göras måste det gå från ord till aktion, menar hon.

– Vi måste fatta beslut snabbt. Det har pratats länge om halverade tillstånd till exempel… Vi har en plan, men vem kör?