ELKRISEN

Nästa smäll i elkrisen – nödlösning kan stoppas

Landets kraftvärmeverk kan snabbt öka den planerbara elen med 500 till 1100 MW, vilket motsvarar produktionen från ett normalstort kärnkraftverk. Men nu kan två EU-förslag sätta stopp. ”Det skulle få stora konsekvenser för hela den svenska energiförsörjningen”, säger professor Tomas Thuresson.

För att komma till rätta med effektbristen i framför allt södra Sverige gav den tidigare regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att sondera möjligheten att upphandla mer planerbar el från landets kraftvärmeverk.

Idag värms redan mer än hälften av landets alla bostäder och lokaler upp av olika kraftvärmeverk via ett fjärrvärmesystem, men man står också för cirka nio procent av den totala elproduktionen och branschorganisationen Energiföretagen bedömer att kraftvärmeverken skulle kunna producera mellan 500 och 1100 MW mer el på kort sikt.

Det motsvarar produktionen från ett normalstort kärnkraftverk vilket skulle betyda mycket för kapacitetsläget i södra Sverige, konstaterar Kjell Andersson, näringspolitisk chef på branschorganisationen Svebio.

– Det är endast kraftvärmen som på kort tid kan börja producera el i de regioner och städer där elbristen är som störst. Ny havsbaserad vindkraft eller kärnkraft ligger långt fram i tiden.

Men just nu ligger två EU-förslag på bordet som kan få stora konsekvenser för den svenska kraftvärmesektorn, skogsägare och den svenska skogsindustrin. Det handlar dels om en föreslagen ändring av LULUCF-förordningen (Land Use, Land Use Change and Forestry) dels om EU:s skogsstrategi som presenterades sommaren 2021.

”Om tillgången på råvara för att driva de här verken minskar drastiskt så minskar så klart förutsättningarna för att kunna producera mer el.”

I rapporten, ”En samhällsekonomisk analys av förändrat skogsbruk”, har Tomas Thuresson, skoglig doktor, och hans kollega Runar Brännlund, Professor emeritus, räknat på konsekvenserna för den svenska skogsnäringen om de båda förslagen skulle bli verklighet.

– Om vi implementerar EU:s skogsstrategi skulle avverkningsutrymmet sjunka från dagens nivå på drygt 80 000 skogskubikmeter till 55 000 på mer eller mindre en gång. Sen skulle nivåerna fortsätta att sjunka på sikt på grund av minskad tillväxt, konstaterade Tomas Thuresson på ett seminarium som anordnades i samband med rapportsläppet.

Så hur påverkar det kraftvärmeverken och möjligheten att på kort sikt öka elproduktionen?

Eftersom det framför allt är restprodukter från skogsindustrin i form av flis, kasserad ved och bark som driver pannorna i kraftvärmeverken som omvandlar energin till värme och el skulle ett minskat uttag få stora konsekvenser, menar Kjell Andersson.

– Skulle avverkningsnivåerna minska så innebär det att tillförseln av det här råmaterialet minskar i samma utsträckning. Det skulle få stora konsekvenser för hela den svenska energiförsörjningen och om tillgången på råvara för att driva de här verken minskar drastiskt så minskar så klart förutsättningarna för att kunna producera mer el.

Kan tvingas återgå till fossila bränslen

Han menar att om förslagen blir verklighet så måste kraftvärmeföretagen antingen återgå till att använda fossila bränslen eller försöka importera avfall och kasserat träd och flis på världsmarknaden.

– Det är i mina ögon dåliga alternativ för både ekonomi och klimat när vi har en så pass stor egen resurs.

Värtaverket i Stockholm som drivs av Stockholm Exergi är ett exempel. De förser stora delar av Stockholm med värme och producerar el med restprodukter från skogen i pannorna.

”Rent generellt kan vi redan nu konstatera att det riskerar att bli ett problematiskt läge för svensk fjärrvärme. För Stockholms del riskerar fjärrvärmens konkurrenskraft att försämras, vilket bland annat kan komma att leda till ökad uppvärmning med el, som i sin tur kommer att försvåra och fördyra elektrifieringen av industri och transporter”, skriver Stockholm Exergi i ett mejl.

På det hela är de oroliga för hur EU:s nuvarande klimat och skogspolitik kommer att innebära för Sveriges bioekonomi.

”Risken är att trubbiga och totalt sett skadliga restriktioner införs på EU-nivå, när utmaningarna kräver mer precisa och lokalt anpassade åtgärder. Det är mycket viktigt att Sverige lyckas hävda vår bioekonomis värden i de förhandlingar som pågår”.

Ny verklighet väntar - jobb försvinner

För skogsägarna väntar en helt ny verklighet om förslagen införs. I det utkast som ligger för EU:s skogsstrategi ska 30 procent av skogen sättas av för så kallad fri utveckling och den återstående skogen ska till största delen skötas med hyggesfria metoder.

– Det innebär en kostnad om tio miljarder kronor om året när fastigheterna minskar i värde, konstaterade Tomas Thuresson.

För den svenska skogsindustrin skulle förslagen om de implementeras få ännu större konsekvenser.

– Min bedömning är att industrin kommer att behöva halvera sin verksamhet på lite längre sikt och att förädlingsvärdet för industrin kommer att falla bort med totalt 950 miljarder, motsvarande 30 miljarder kronor per år i förlust.

– Då har vi inte heller räknat med alla arbetstillfällen som försvinner i skogsindustrin när till exempel sågverk måste lägga ned och transportsektorn förlorar skogsindustrin som kund, fortsatte Tomas Thuresson.

För att uppnå klimatmålen har EU även skärpt kraven för LULUCF-sektorn. Kommissionen har nu sagt att man ska införa bindande krav och målet är att uppnå en total kolsänka om 310 miljoner ton till 2030.

– Från början skulle det betyda att avverkningen måste sänkas med 15 procent, men kommissionen har sagt att man kan använda andra referensår vilket innebär att Sveriges avverkningar ”bara” behöver minska med cirka fem procent.

EU:s strategier är led i lagstiftningspaketet ”fit for 55” där man vill minska utsläppen med 55 procent till 2030. Den uppskattade koldioxidnyttan när ett så pass stort virkesförråd byggs upp skulle landa på uppskattningsvis 475 miljarder kronor.

– Det är räknat på ett pris på 1 000 kronor per ton koldioxid, men om man räknar ihop den totala kostnaden för samhället så landar vi på en förlust på 800 miljarder kronor när samhället blir fattigare i och med att näringen minskar och fler människor blir arbetslösa, menade Tomas Thuresson.