ELKRISEN

Därför är vindkraft till havs ingen quick fix

I debatten har havsbaserad vindkraft inte sällan lyfts upp som en form av quick fix, trots att ledtiderna snarare ska jämföras med stora kärnkraftsreaktorer. Men snabbare tillståndsprocesser kan spara tid, menar Lina Kinning på Svensk Vindenergi.

I den svenska samhällsdebatten och inte minst i valrörelsen uppstod en form av polarisering mellan främst vindkraft och kärnkraft – trots att de flesta branschinsatta bedömare är överens om att båda energislagen behövs för att få till den fördubbling av elproduktionen som krävs för att ställa om Sveriges industritunga samhälle till fossilfritt i enlighet med de utsläppsrättssystem som ska tvinga bort koldioxiden i EU.

– Det är ingen i industrin eller forskarvärlden som egentligen har den här polariseringen med sig utan man fokuserar på att få till så mycket fossilfri energi som möjligt så snabbt som möjligt för att möta klimatmålen och upprätthålla Sveriges konkurrenskraft. Då är det teknikneutralitet och olika lösningar som behövs, säger Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft hos branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Ett av de kraftslag som skulle kunna hjälpa till med omställningen är havsbaserad vindkraft som har ett antal fördelar jämfört med sin landbaserade släkting. Det blåser mer till havs, och den yta som tas i anspråk påverkar inte skog och mark. Tekniken har också gått framåt vilket betyder att dagens vindkraftverk är betydligt större och kraftigare än tidigare.

Men betydligt mer kan göras från politisk håll för att få upp de havsbaserade vindkraftparkerna snabbare anser Svensk Vindenergi. Den som exempelvis lyssnat på den före detta energiministern Khashayar Farmanbar (S) skulle kunna tro att de havsbaserade vindkraftparkerna tar ”några få år” att få på plats. Detta är dock mycket långt från sanningen om man menar elektricitet i nätet.

Det stämmer om man bara räknar byggtiden på själva snurran men det är svårt att få någon el till nätet om kraftverket saknar tillstånd att placeras ut eller operera och inte har några kablar att leverera strömmen igenom. Med tillstånd- och kabelinfrastruktur är ledtiderna för havsbaserad vindkraft i dagsläget snarare jämförbara med stora kärnkraftsreaktorer på över tio år.

26 år för Kriegers Flak

Den enda havsbaserade vindkraftsanläggning som hittills fått miljötillstånd i Sverige är Kriegers Flak i södra Östersjön som också delas med Tyskland och Danmark. Projektet startades 2002 och om allt går enligt plan beräknas den svenska delen av parken vara i drift runt 2028. 26 år med andra ord. För Tyskland och Danmark gick det däremot snabbare och där togs parken i drift 2021.

– Man ska komma ihåg att Krigers Flak tog extra lång tid på grund av ändringsansökan, säger Lina Kinning.

Enligt henne får man med dagens system räkna med ungefär tio år från projektstart till el på nätet när det gäller landbaserad vindkraft. För havsbaserad vindkraft finns ännu inte faktiska utfall att räkna på i Sverige men det beräknas knappast gå snabbare utan snarare tvärtom.

– Det måste kortas, det håller inte att ansökningarna ligger på bordet i flera år, säger hon.

Däremot är flera projekt redan långt gångna och skulle kunna komma på plats innan 2030, berättar Lina Kinning.

Det ligger enligt Lina Kinning i dagsläget åtta ansökningar på regeringens bord motsvarande uppskattningsvis 60 cirka terawattimmar elproduktion per år samt cirka 18 terawattimmar i territorialvattnet. Många av ansökningarna har legat där väldigt länge, långt innan den nya regeringen tillträtt, och hittills är det endast Kriegers Flak som fått miljötillstånd efter att marinerats och tröskats genom den svenska byråkratin i många år. Detta tillstånd erhölls i maj 2022.

EU tvingar Sverige att snabba på

Energi- och näringslivsminister Ebba Busch lovade i SVT:s Agenda nyligen att detta ska förändras och att den nya regeringen tänker snabba på processerna. Detta uppskattas av Lina Kinning liksom den nya EU-nödförordning från den 22 december som tvingar Sverige liksom övriga EU-länder att snabba på tillståndsprocesserna för förnyelsebara energikällor.

– EU-nödförordningen handlar om att snabba på utbyggnaden av förnybart och elnät och att det ska ha ”övervägande allmänintresse” i prövning. Det sätter ljuset på hur viktigt det är att hantera målkonflikter för att korta tillståndsprocesserna.

En annan flaskhals, menar Lina Kinning, ligger hos Svenska kraftnät som kopplar upp vindkraftverken mot stamnätet. Här är ledtiderna också väldigt långa. Under förra regeringen var planen också att Svenska kraftnät, det vill säga Sveriges befolkning, skulle betala för vindkraftverkens kablar men detta har den nya regeringen bestämt sig för att slopa i Tidöavtalet. Utgångspunkten, står det i avtalet, ska vara att alla produktionsslag bär sina egna kostnader.