ELKRISEN

Så tar företagsjättarna kontroll över elnotan – slutar köpa el på marknaden

Företag som Biltema och Stena fastigheter tillverkar egen el och investerar i nya lagringslösningar för att ta kontroll över sin elförsörjning. Samtidigt lägger Svenska kraftnät just nu miljarder på att stötta upp elsystemet. ”Det är en affärsmöjlighet”, säger Cecilia Fasth på Stena fastigheter till TN.

Fler och fler företag satsar nu på att själva producera el i kombination med olika lagringslösningar. Det är ett sätt att parera de volatila och många gånger höga priserna på en oförutsägbar elmarknad. Idag är det också viktigt att kunna visa upp en grön profil för kunder och investerare.

Fastighetsbolaget Stena Fastigheter är ett exempel. Man har nyligen investerat i sex stycken batterilager.

– Vi har höga mål kring att bli självförsörjande på egenproducerad el till våra fastigheter och hyresgäster, och för oss utgör hållbarhet en stark drivkraft till innovation. Genom våra nya batterilager från Batteryloop får vi, genom modern teknologi, möjligheten att lagra vår egenproducerade el, kapa effekttoppar, förbättra lönsamheten och minska vårt klimatavtryck, säger Stena Fastigheters koncernchef Cecilia Fasth.

Batterierna kan sedan kombineras med företagets egna solcellsanläggningar.

– Under 2022 producerade vi ungefär två miljoner kWh i våra solcellsanläggningar. Nu kopplar vi ihop våra anläggningar med energilager vilket resulterar i att vi kan lagra solenergin när solen alstrar mest energi, och sedan använda elen när den är som dyrast eller när vi behöver den mest.

Satsar på att bli självförsörjande

Även varuhuskedjan Biltema satsar på att energieffektivisera och på att bli självförsörjande på el.

– Vi började att fokusera på energieffektivisering för några år sedan och har investerat i att konvertera till led-lampor, samt installerat bergvärme vid alla varuhus. Det innebär en energibesparing på mellan 65 – 80 procent, berättar Martin Norrman, vd på Biltema real estate.

Biltema har också nyligen påbörjat ett arbete med att installera solcellsanläggningar på företagets 165 fastigheter runt om i Sverige. En takyta på mer än en miljon kvadratmeter.

– Målet är att vara så självförsörjande på el som möjligt för att använda den elen i våra varuhus och inte behöva köpa den på marknaden.

Biltema planerar också att investera i batterier och placera dem vid varuhusen för att kunna lagra el från solcellsanläggningarna. På så sätt kan man kapa effekttopparna och bli effektivare, menar Martin Norrman.

Förutom att säkra en större andel av sitt energibehov har företagen också möjlighet att delta på Svenska kraftnäts växande marknad för frekvensreglering genom de här investeringarna.

Stöd- och balanstjänster exploderat senaste åren

Det som driver utvecklingen är att alltmer vindkraft kopplas upp på elnätet. Vindkraft är en så kallad icke-synkront ansluten kraftkälla. Det betyder dels att den inte är planerbar, dels inte ansluten till en stor roterande turbin vilket gör elsystemet mer känsligt för störningar på frekvensen – som alltid ska vara 50 HZ.

Anna Jäderström, ansvarig för balansmarknad på Svenska kraftnät, berättar att intresset för marknaden för olika balanserings- och stödtjänster fullständigt exploderat de senaste åren.

– För några år sedan köpte vi tjänster för ungefär en miljard per år. Idag måste vi handla upp balans- och stödtjänster för mellan 5–6 miljarder kronor. Kostnadsökningen beror på att behovet i både volym och antal reserver ökar, samt på de alltmer volatila elpriserna, säger Anna Jäderström.

”2022 fick vi tre gånger så många ansökningar för att vara med på de här marknaderna jämfört med föregående år.”

När mera pengar strömmar in på marknaden betyder det i sin tur att fler och fler företag blir intresserade av att delta på stödtjänstmarknaden. För att vara med och leverera olika stödtjänster måste de först genomgå en förkvalificering för att avgöra vilka som tekniskt kan uppfylla de krav vi har på snabbhet, uthållighet och andra förmågor, berättar Anna Jäderström.

– 2022 fick vi tre gånger så många ansökningar för att vara med på de här marknaderna jämfört med föregående år. Det har också resulterat i att vi fått i en stor mängd nya resurser och leverantörer som kan levererar de här tjänsterna vilket är positivt.

Ser affärsmöjlighet

Stena Fastigheter hör till ett av många företag som nu levererar balanstjänster till Svenska kraftnät via sina solcellsanläggningar och batterier. Även Biltema uppger att man planerar för det.

– Det är en affärsmöjlighet och vi kan leverera den här frekvensregleringen när vi inte själva behöver den elen, säger Cecilia Fasth.

Men, för att kunna delta på Svenska kraftnäts marknad, behövs en så kallad aggregator som ”samlar upp” och ”paketerar” den här effekten.

Här kommer John Diklev in i bilden. Sedan tre år tillbaka driver han det snabbt växande företaget Flower Tech som byggt en teknisk plattform som kan aggregera/samla upp effekt från olika kraftkällor.

Man har tecknat avtal med solcellsanläggningar, tusentals elbilsladdare, datacenters, batteriparker och tunga industrier om att få använda deras el när de inte behöver den. Då kan den i stället användas för att frekvensreglera via Flowers plattform.

– Svenska kraftnät vet ungefär hur mycket effekt de behöver i reserv och anordnar auktioner som vi budar på. Vinner vi ett bud måste vi kunna leverera den effekten eller dra ned på en produktionsenhet för att hjälpa till att återställa frekvensen, säger John Diklev.

Cecilia Fasth tror att de här investeringarna bara är början på en ny och stor marknad. I rapporten Global Energy Storage Market Outlook spår man till exempel att marknaden för energilagring kommer att niofaldigas de kommande tio åren.

– Det här är bara början på en växande marknad. Elmarknaden har effektuttag i fokus för sin prissättning och en pågående elektrifiering i samhället ökar efterfrågan, det ger en bra grogrund för lagringslösningar.

Anna Jäderström konstaterar att Svenska kraftnät är i behov av både större volymer av effektreserver och av fler olika leverantörer.