KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Så använder de industrins spillvärme – revolution för svenska livsmedel

Det är en av världens största energiresurser. Men den används knappt. Inte förrän nu. Genom att ta vara på spillvärme från industrin ska ett svenskt företag odla tomater och räkor. ”Det är världens enklaste idé och ingen har gjort det”, säger en av initiativtagarna på företaget WA3RM till TN.

All industriproduktion, från pappersbruk till serverhallar, producerar överskottsvärme. Idag betraktas den i grund och botten som en form av avfall. Värmeutvecklingen gör att industrin behöver sänka temperaturen på sina maskiner, något som man ofta gör genom att kyla mot närmaste vattendrag. Värmen används alltså inte till något utan ses bara som en oönskad effekt av den industriella processen. Inte förrän nu.

– Överskottsvärme från industrin är världens största energiresurs, i princip är den oändlig. Bara i OECD produceras mellan 2 200 och 2 900 TWh, terrawatttimmar, överskottsvärme vilket kan jämföras med Sveriges totala fjärrvärmeleveranser på cirka 50 TWh eller Sveriges totala elkonsumtion på ca 140 TWh.

Det säger Michael Wiegert som tillsammans med kollegorna Fredrik Indebetou och Thomas Parker startat företaget WA3RM i Lund, en spinoff från ESS, med ambitionen att ta till vara spillvärmen och återanvända den i livsmedelsproduktion.

I princip handlar det om att bygga ett cirkulärt system. Överskottsvärmen från en industrianläggning leds vidare och värmer upp stora växthus med till exempel tomatodling. Därifrån fortsätter värmen vidare till nästa avdelning, stora bassänger där det odlas jätteräkor. Slutligen forslas värmen, nu i betydligt lägre temperatur tillbaka till den ursprungliga industrin och kan användas till att kyla vissa delar av industriproduktionen.

– Vi knackar helt enkelt på och frågar om vi kan få köpa deras spillvärme. Vi är framförallt ute efter den mellan- och låggradiga värmen som ligger på respektive ca 50–80 grader och ca 30–50 grader. På väg till växthuset tappar vi några grader och värmer odlingarna med cirka 45 grader. På väg till bassängerna är värmen nere i cirka 35 grader, perfekt för räkodling och när vi lämnar tillbaka den till industrin ligger den på 20–25 grader.

Det är dessutom ett system som, vid sidan av att spara in de energikostnader som krävs för att värma växthus och odlingsbassänger, tar ett nytt grepp på Sveriges sviktande självförsörjning av livsmedel, minskar behovet av energiimport från utlandet och på sikt kommer att generera nya arbetstillfällen. Och apropå cirkulärt system, avföringen från räkodlingen kan används som gödsel i tomatodlingen.

Att allt fungerar i verkligheten och inte bara på ritbordet, ska nu bevisas i Frövi, i Lindesbergs kommun. Där projekteras den första pilotanläggningen som enligt planerna ska vara igång i mars nästa år. Energikällan är pappersbruket Billerud Korsnäs. I anslutning byggs stora växthus på 10 hektar tillsammans med 12 hektar stora bassänger för odlingen av jätteräkor. I växthusen ska en omfattande tomatodling växa fram, där ambitionen är att producera upp till 8 000 ton om året. Det motsvarar cirka tio procent av den svenska konsumtionen av tomater, vilket minskar behovet av import från i första hand Nederländerna.

– Den stora klimatvinsten är att vi ersätter fossil uppvärmning med naturgas. Minskade transporter ger också minskad klimatpåverkan, säger Michael Wiegert.

Men tomaterna får här ytterligare en betydande roll när det gäller Sveriges förmåga att klara den egna livsmedelsförsörjningen. Vad det gäller just tomater importeras drygt 85 procent men i de framtida och av spillvärme uppvärmda växthusen, kan en rad olika grönsaker och frukter odlas till betydligt lägre kostnader. Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel ligger idag på cirka 50 procent av behoven, resten importeras. Under 1990-talet klarade Sverige av att producera 75 procent av de egna behoven och nedgången oroar Livsmedelsverket och Jordbruksverket, särskilt i skenet av kriget i Ukraina. De två myndigheterna har därför inlett arbetet med att stärka Sveriges egen livsmedelsförsörjning, bland annat tillsammans med näringslivet för att dels höja självförsörjningsgraden, dels stärka den svenska livsmedelsproduktionen i stort. En plan för detta ska vara klart i slutet av året.

Det verkar som timingen för er första anläggning ligger rätt i tiden?

– Ja, men det har tagit tid att komma hit. De första planerna presenterade vi redan 2015 men det dröjde ytterligare ett par år, till pandemin och kriget i Ukraina innan polletten trillade ner och människor förstod möjligheterna. När vi nu snart har en färdig anläggning kan vi också på allvar visa och berätta om tekniken.

– Då blir det också möjlighet att attrahera mer kapital. Hittills har vi en första modig institutionell investerare som tagit första steget, men många av de investerare, fonder och investeringsprogram som vi talat med säger att ”när er första anläggning är klar, får ni allt kapital ni behöver”.

Vid sidan av anläggningen i Frövi finns redan nu planer för ytterligare en rad anläggningar runt om i Norden, alla med kapacitet att producera än större volymer livsmedel. Det faktum att WA3RM är först i världen med att använda den i och för sig kända tekniken att använda överskottsvärme i industriell skala, har gett eko ute i världen. Enligt Michael Wigert är ett flertal av de stora drivhusföretagen i Europa på väg till Sverige.

– Sverige har goda förutsättningar för storskalig odling. Vi har tillgång till mark, vatten, billig och ren energi och ett stabilt politiskt klimat. Markarealerna som vi använder är inte jordbruksmark, istället tillför vi ny mark till den svenska livsmedelsproduktionen. Jag är övertygad om att, om det här slår väl ut, Sverige är en nettoexportör av livsmedel till Europa inom tio år.

I dagsläget krävs det en befintlig industriverksamhet och en tämligen omfattande projektering där många olika aktörer ska samverka för att skapa den cirkulära produktion som hela idén bygger på. I framtiden kan det handla om att nya industrilokaliseringar går hand i hand med en intilliggande livsmedelsproduktion, försörjd av den spillvärme som alstras.

– Det är stora byggen men är samtidigt världens enklaste idé och ingen har gjort verklighet av den. Än. Samtidigt är det en del av industrialiseringen 3.0 som i vårt fall bygger på att vi använder en energikälla som hittills betraktats som avfall. Vi kan faktiskt inte kan fortsätta att slösa med de hårresande mängder användbar energi som finns att tillgå: ”There is no time to waste”.