ENERGIPOLITIK

Boom för gröna investeringar – här är hetaste branscherna

Allt fler vill investera i gröna bolag. Sedan 2017 har investeringarna i Norden tiofaldigats – och svenska företag sticker ut. Nu pekar experter ut de fem hetaste teknikområdena. ”Vi kommer att få se en explosion”, säger toppinvesteraren Magnus Agerström till TN.

– Intresset för att investera i den här typen av bolag är stort – jättestort. Vi tyckte i början att uppgångarna var rejäla, men det var ingenting jämfört med det vi har sett de senaste 3–4 åren, säger Magnus Agerström som driver det gröna investerarnätverket Cleantech Scandinavia.

Cleantech Scandinavia som startade 2008 har fokus på startups och scaleups som jobbar med innovationer som minskar negativ miljöpåverkan och effektiviserar användandet av naturresurser.

Jämfört med 2017 var investeringarna som gjordes förra året i nordiska cleantechbolag tio gånger högre. 2022 uppgick de till 4,3 miljarder euro, varav drygt 3 miljarder i Sverige.

– Det är en rejäl uppgång och det kommer bara till fler och fler investerare på området. Sett till mängden bolag som står på lut och mängden intresserade investerare tror jag att vi kommer att få se en explosion så snart den generella ekonomin blir mer positiv.

Northvolt och H2GS har varit framträdande på senare tid men det har också växt fram många bolag i kölvattnet av dem. Och efter dem kommer det ytterligare en svans med bolag, förklarar han.

Det är framför allt fem områden där det bubblar intensivast; energilagring, transport och logistik, energiproduktion, tillverkning och industri, samt återvinning och avfall.

– Allra mest investeras i det som har med energi och elektrifiering att göra. Till exempel är lagring hett, och elbilar växer också brant.

Northvolt dominerar

Efter många års stadig ökning var ändå 2022 ett år då investeringarna minskade. Magnus Agerström förklarar att det på många sätt var ett extremt år då i stort sett alla branscher hade en nedgång på grund av ”en global ekonomisk härdsmälta”. Och det kom efter rekordåret 2021, då det investerades 6,3 miljarder euro, varav hela 2,4 miljarder i Northvolt.

– Northvolt ”stör” statistiken eftersom de är så dominerande, företaget drog in så enorma belopp 2021. 2022 drog det ”bara” in 1 miljard euro. Rensat för Northvolt är nedgången fortfarande där men då är den ganska marginell.

”Sett till mängden bolag som står på lut och mängden intresserade investerare tror jag att vi kommer att få se en explosion.”

Intresset för att investera i Sverige har gått upp och det syns en ökning av internationellt kapital. Uppåt 80 procent av alla affärer har internationellt kapital i sig, konstaterar han. Det är mer än det någonsin har varit tidigare.

– Det finns gott om investeringsvilligt kapital. Även pensionsfonder vill direktinvestera i cleantech i större utsträckning, vilket hittills inte har varit så vanligt.

Tidigare har det varit svårt att locka kapital till tidiga skeden men nu finns det många bra bolag som snarare behöver kapital för att skala upp sina verksamheter, men det saknas idag, enligt Magnus Agerström. Grön teknik kräver generellt stora pengar eftersom det ofta behöver byggas fabriker.

– För att bli en global vinnare, och utnyttja det faktum att vi ligger längst fram i världen, krävs det mer kapital för att skala upp de fina innovationer som vi har tagit fram. Här har staten en viktig roll för att trycka på utvecklingen, till exempel genom att gå in som riskminimerare i stora projekt.

Elin Akinci, energianalytiker på konsultföretaget ELS Analysis bekräftar att intresset för investeringar i gröna lösningar och gröna energikällor är enormt, både globalt och på europeisk nivå. Intresset är dessutom stort hos nästan alla typer av investerare, allt ifrån pensionsfonder till riskkapitalister.

– Regelverket på EU-nivå stimulerar just nu investeringar i nya gröna teknologier, och många pensionsfonder vill bara lägga pengarna i grönt för att det är det enda godkända för dem.

Hett med havsbaserat

När det gäller svensk havsbaserad vindkraft beror den extremt långsamma utbyggnaden mycket på att den politiska viljan inte har varit tydlig, menar Elin Akinci. Många andra länder har produktionsmål, till exempel hur många terawattimmar som ska produceras ett visst årtal.

– Det betyder att staten ansvarar för att det ska ske, vilket i sin tur ger en trygghet för investerare. Företagen efterfrågar tydligare och kraftfullare politiska signaler för att veta vilket håll man ska gå åt.

Ett område där det finns mycket riskkapital tillgängligt är havsbaserad vindkraft, både fast och flytande. Till skillnad från hur det brukar fungera är många investerare beredda att gå in tidigt i den här typen av bolag och ta en stor del av risken trots att de vet att de får vänta på lönsamheten.

– Havsbaserad vindkraft är jättehett – betydligt hetare än landbaserat eftersom det är så svårt att få tillstånd för det. Så fort det kommer lagstiftning på plats och politiken blir tydlig kommer det att ske en boom inom havsbaserad vindkraft, säger Elin Akinci.

Även vätgas är hett även om kritiker pekar på att det inte är särskilt effektivt, konstaterar hon. Samtidigt är vissa sektorer svåra att elektrifiera, exempelvis flyget, vissa delar av industrin och sjöfarten. Kraven på dem att bli gröna är höga men de behöver någon typ av bränsle och just nu är vätgas det bästa alternativet.

– Sverige ligger verkligen i framkant inom grön teknologi, bland annat när det gäller hållbart stål, och det finns många och ambitiösa projekt för att ställa om industrin. Problemet är att de inte går att genomföra om det inte kommer till ny produktion.

Sverige efter på förnybar el

Med tanke på det anser Elin Akinci att det är anmärkningsvärt att Sverige inte har kommit längre när det gäller havsbaserad vind.

– När det kommer till den förnybara tillväxten ligger vi på efterkälken. På andra marknader ser vi en boom. Där finns ett extremt starkt politiskt stöd bakom – att det är vad som måste göras för att nå elektrifieringsmålen.

Sverige har däremot ingen plan eller ens en vägledande strategi för hur målen ska nås, påpekar hon.

– Jag vet inte om politiken tror att det här ska ske av sig självt men då borde det redan ha skett vid det här laget. Staten behöver dela risken med utvecklare eller användare för att ge investerare trygghet. Det finns mycket kapital men en investerare kan inte ta vilken risk som helst.

”Vi behöver kraftsamla Sverige för att ta vara ännu mer på att vi är ett av de mest innovativa länderna i världen.”

Nya teknologier har ofta höga initiala kostnader och därför går staten i vissa länder därför in och stöttar efterfrågan för att de ska ta fart. När det gäller vätgas går till exempel den tyska staten in och kompenserar användaren för konverteringskostnaden från det fossila bränsle som kanske används idag till den nya tekniken. På så sätt överbryggs kostnadsökningen som den nya tekniken medför.

– Så har många länder jobbat för att stimulera efterfrågan snarare än att ge produktionsstöd. I praktiken innebär det att staten går in och tar en del av risken, och ur ett investeringsperspektiv är det alltid intressant att gå in på marknader där det finns ett efterfrågestöd, säger Elin Akinci.

Intresset för att gå in med kapital inom det gröna området lockar i allt större utsträckning även utländska investerare, enligt Andreas Stubelius som arbetar med innovation och finansiering inom energisektorn på konsultföretaget Adect.

– Fördelen är att efterfrågan inom området hållbara investeringar, framför allt energiinvesteringar, ökar för varje dag. Ju närmare det missade 1,5-gradersmålet vi kommer, desto mer ökar attraktionskraften i den här typen av investeringar.

”Alla tittar på varandra”

Det skrämmande är att det i investeringskretsar inte längre bara pratas om investeringar för att stoppa klimatproblemen, utan det talas alltmer om lösningar för att anpassa sig till dem, berättar han. Hur bra vallar ska byggas när vattnet kommer att stiga eller hur men bygger elnät som tål extrema väder.

– Alla tittar på varandra och väntar på att ”någon annan” ska göra något. Men vem är denna någon? Politiken och styrmedlen är inte tillräckligt tydliga och långsiktiga. Just nu är det skakigt. Vi behöver kraftsamla Sverige för att ta vara ännu mer på att vi är ett av de mest innovativa länderna i världen.

Energieffektiviseringslösningar är högintressant område för investerare, konstaterar Andreas Stubelius. Särskilt de som har en digital anknytning eftersom det innebär att de går att skala upp snabbt. Även materialteknik är hett.

– Här tror jag att vi får se en spännande utveckling framöver, bland annat inom matsektorn. I framtiden går det kanske att ta fram en oxfilé som inte har suttit i en ko?