FÖRETAGEN OCH MILJÖN

Klimatforskare tror inte på panik och aktivism: ”Jorden går inte under”

Majoriteten av svenskarna tror att utsläppen i Sverige ökar trots att de minskat sedan 70-talet. ”Det är lite svårt att förstå varför det finns en sådan bild. Utsläppen i Sverige har minskat successivt sedan oljekrisen på 70-talet”, säger Thorsten Mauritsen, lektor i klimatvetenskap, till TN.

Enligt en färsk undersökning från Novus, Fossilfritt Sverige och Regeringskansliet tror mer än varannan svensk att utsläppen i landet ökat.

En fjärdedel tror att utsläppen ökat med cirka 30 procent sedan 1990 medan endast knappt en av tio svenskar tror att utsläppen minskat med 30 procent, vilket är det korrekta svaret.

– Utsläppen i Sverige har minskat ända sedan man började införa kärnkraft för att fasa ut oljekraftverk och oljepannor under oljekrisen på 70-talet. Och sedan har utsläppen minskat framför allt eftersom användningen av olja kraftigt fortsatt nedåt, säger Thorsten Mauritsen, lektor i klimatvetenskap på Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet till TN.

Varför svenskarna är så dåligt informerade är förstås svårt att svara på.

– En gissning är att man blandar ihop globala utsläpp och svenska utsläpp. Man nås ofta av nyheter om globala utsläpp och då kanske man kopplar ihop det med Sverige.

Andra förklaringar skulle kunna vara att de ofta matats med negativa bilder i media och att de blandar ihop utsläppstakt med att det blir varmare på jorden.

– Bara för att man minskar utsläppen så avstannar inte uppvärmningen på jorden. Varje ton koldioxid som släpps ut ökar den globala medeltemperaturen även om själva utsläppstakten minskar. Det beror på att koldioxid är en långlivad växthusgas som ligger kvar i atmosfären i tusentals år. När man väl fått ner utsläppen till noll så kommer temperaturen att ligga kvar på den förhöjda nivån som uppnåtts under många århundraden för att därefter långsamt avta.

”Människor i fattigare länder vill i första hand leva bättre. De vill ha det välstånd som vi har och då blir vi knappast något attraktivt exempel om vi väljer någon sorts välståndsbantning för att spara koldioxid”.

Slaget står inte i Sverige och jorden går inte under

Sverige har mycket låga utsläpp per capita. Enligt Ekonomifakta låg de svenska utsläppen år 2021 på 3,82 ton koldioxid per person och år och en avgörande faktor är det i stort sett fossilfria elsystemet. Världsgenomsnittet av koldioxidutsläpp per capita är 4,81 och Kinas omkring 1,4 miljarder människor släpper årligen ut så mycket som 8,73 ton koldioxid per person. Amerikanarna släpper ut 14,24 och kanadensarna lite mer än så. Slaget om klimatet kommer alltså inte att stå i Sverige.

– Det betyder förstås inte att man inte ska sopa framför egen dörr. Vi behöver alla komma ner till noll, säger Thorsten Mauritsen.

Det globala Parisavtalet från 2015 anger att världen ska hålla sig långt under 2 graders uppvärmning jämfört med förindustriella nivåer och en ambition är att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

– 1,5-gradersmålet betyder att världen i rask takt skulle behöva komma ner till netto noll inom 20 år, och det tror jag inte kommer att hända. Med det som man planerar att göra i dag så passerar vi 1,5 grader i början på 2030-talet och globala uppvärmningen blir runt 3 grader i slutet av seklet. Och det tycker jag att vi ska vara ärliga med, säger Thorsten Mauritsen och fortsätter:

– Det finns dock inget som tyder på att det skulle bli någon global ”tipping point”. Jorden kommer inte att gå under. Det har varit mycket varmare på jorden tidigare utan att jordens klimat stuckit iväg. Konsensus inom vetenskapen är i stället att effekterna av klimatförändringarna och anpassningsbehovet ökar monotont med ackumulerade koldioxidutsläpp. Varje tiondels grad har alltså betydelse.

Du låter inte så oroad?

– Det kan man inte vara i mitt jobb – då blir man galen. Jag försöker så gott jag kan att jobba objektivt med problemet.

Kan Sverige klara koldioxidneutralitet inom 20 år?

– Jag tror det skulle vara fullt möjligt för Sverige att i alla fall komma hyggligt nära. Så som utvecklingen går i dag har nog mer eller mindre hela transportsektorn då ställt om och då är man ju redan på god väg. Och industrin har ju förmågan att snabbt ställa om när ekonomiska läget för det är gynnsamt, så det beror helt och hållet på vilken politik som förs under tiden.

IPCC:s ordförande kritiserar aktivismen

Den nytillträdde ordföranden för FN:s klimatpanel IPCC, professor Jim Skea, uttryckte nyligen i en intervju med tyska tidningen Der Spiegel stark kritik mot klimataktivism som han anser sprider en felaktig bild av klimatförändringarna som ett existentiellt hot mot mänskligheten.

– Världen kommer inte att upphöra om den värms upp med mer än 1,5 grader. Om man ständigt kommunicerar budskapet att vi alla är dömda att utplånas förlamar det människor och hindrar dem från att vidta nödvändiga åtgärder för att få ett grepp om klimatförändringarna, sa Jim Skea.

Thorsten Mauritsen tror att klimataktivisterna mycket väl kan försämra förutsättningarna för klimatomställningen.

– I en demokrati skall det väl vara möjligt att föra fram sina åsikter, vilka de än är, så länge man håller sig inom lagens ramar. När man inte håller sig till lagen så skapar man däremot motvilja och polarisering, vilket mycket väl kan ha motsatt effekt av vad man kanske hade tänkt sig med sin demonstration.

Dessutom är det viktigt att klimatarbetet sker med välgrundade beslut och inte i panik.

– Om människor matas med att allt kommer att gå åt helvete, att det kommer att bli oerhört dyrt, och att man måste ge upp sitt välstånd för klimatet så kommer man inte få med sig de stora massorna och man kommer inte att inspirera andra länder. Det är tyvärr det som Novus-undersökningen faktisk visar har hänt.

I grund och botten kokar klimatomställningen ned till att världen måste ersätta fossila bränslen med andra alternativ. Den totala energikonsumtionen i världen kommer fortfarande till 80 procent från fossila källor, där kol, olja och gas dominerar.

– Det är detta som behöver adresseras, det är nog det enda riktigt viktiga att fokusera på, säger Thorsten Mauritsen.

Till exempel menar Thorsten Mauritsen att det är ett problem att det fortsätter att käbblas om olika tekniker i stället för att fokusera på att få bort koldioxidutsläppen med de tekniker som finns.

– Alla tekniker som behövs för att bromsa utvecklingen finns redan. Det som behövs är att anamma dessa tekniker och sätta ett pris på koldioxiden så att företagen kan ställa om på lika villkor. Det är i tekniken och företagen som lösningarna finns, men politiken behöver sätta den ekonomiska spelplanen så det blir motiverat att ställa om.

Skippa klimatbantningen och eftersträva effekt per krona

Att sätta ett pris på koldioxid allokerar också resurserna till de branscher och länder där de får störst effekt per krona. I det polska elsystemet står exempelvis kolkraft för 53,3 procent av elproduktionen de senaste 12 månaderna vilket ger en kolintensitet på 748 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme enligt Electricitymap. Tysklands elproduktion släpper ut 331 gram per kilowattimme och motsvarande siffra i Sveriges fyra elområden är 20 gram i genomsnitt. 12 i nordligaste och 36 i det sydligaste.

– Kan man komma åt de stora utsläppen så får man förstås en mycket stor effekt.

Thorsten Mauritsen tror inte på olika former av repressiv klimatbantning, ångest och flygskam, utan har en mer teknisk approach till utmaningarna med klimatet.

– Det finns säkert några enstaka procent som säger sig skulle vilja gå tillbaka i utvecklingen, även om de flesta av dem förmodligen skulle ångra sig när det väl kom till kritan, men de absolut flesta människorna är inte villiga att ge upp sitt välstånd. Ur min synpunkt är den snabbaste vägen framåt, och förmodligen den enda vägen framåt, fossilfria tekniska lösningar.

Dessutom tror han inte att en radikal klimatlinje som försämrar människors välstånd kommer att fungera som något övertygande exempel för andra delar av världen, tvärtom.

– Det riskerar att avskräcka andra från den omställning som behövs. Människor i fattigare länder vill i första hand leva bättre. De vill ha det välstånd som vi har och då blir vi knappast något attraktivt exempel om vi väljer någon sorts välståndsbantning för att spara koldioxid.

Men att hjälpa till genom att förbättra förutsättningarna för energiomställning genom teknisk kompetens är något som Sverige i allra högsta grad kan ägna sig åt både för att få ned de egna utsläppen och för att inspirera andra.

– Det finns en oerhörd kraft inom industrin. Det är väldigt lite koldioxidutsläpp som vi inte kan få bort med den teknik som redan finns. Det handlar bara om att den måste bli billigare och produceras i större skala.

På hemmaplan i Sverige har vi kommit långt i omställningen. De i stora delar av världen stora utsläppsposterna inom el och uppvärmning är i Sverige mycket låga enligt Ekonomifakta. Av de totalt 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket inkluderar metan och lustgas, som Sverige släppte ut 2021 stod el, fjärrvärme och annan uppvärmning av bostäder och lokaler tillsammans endast för 4,63 miljoner ton. De två riktigt stora posterna i Sverige är inrikes transporter och industrin som vardera släpper ut 15,07 respektive 15,63 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Här handlar det till stor del om att få till mer elproduktion – där Svenskt Näringsliv räknar på mer än en fördubbling om drygt 20 år. Utvecklingen kommer att gå snabbare och bli både billigare och mer driftsäker om landet anammar en fossilfri inriktning snarare än att endast satsa på vindkraft, solkraft och energilagring, vilket blir tydligt i Svenskt Näringslivs scenarioanalys Kraftsamling elförsörjning.

– Det behöver skapas förutsättningar för att driva trafiken fossilfritt, kol, olja och gas i industrin behöver ersättas och produkterna bli fossilfria, konstaterar Thorsten Mauritsen.

Förstår inte kritiken mot koldioxidinfångning

Det finns flera ytterligare spännande tekniker att anamma. Exempelvis förstår inte Thorsten Mauritsen varför det i många kretsar är ett så stort motstånd mot koldioxidinfångning vid källan, så kallad CCS-teknik.

– Om man tar cementindustrin till exempel så vet vi att den har väldigt svårt att ställa om snabbt. Samtidigt tror jag de flesta förstår att vi behöver cement eftersom vi naturligtvis inte kan bygga allt i trä, även om det händer mycket spännande på den fronten också. Om ett filter då är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet för ett cementverk att få bort stora mängder koldioxidutsläpp så är det väl jättebra. Det är en no brainer för mig.

Varför tror du att så många inom miljörörelsen avfärdar det?

– Jag vet inte, jag gissar att man kanske tror att det kan tas som ett argument för att fortsätta släppa ut, men jag ser det som ett ganska konstigt argument. Olika lösningar kommer att användas på olika ställen, det viktiga är att komma bort från att politiker ska detaljstyra enskilda branscher utan det handlar om att sätta ett pris på själva utsläppen av fossil koldioxid, exempelvis via en skatt, eftersom det är dessa utsläpp som måste bort. Exakt hur man sedan får bort den är upp till företagen att lösa och den som misslyckas riskerar konkurs. Det är det mest effektiva sättet att lösa klimatproblemet eftersom det ser till att satsningarna hamnar där de får mest effekt för pengarna.

Klimattullar sätter press på exportörerna

EU:s utsläppshandelssystem ETS 1 och 2 är exempel på detta, där utsläppen i sig blir dyrare och dyrare. Systemet ska inom EU kompletteras med bland annat klimattullar som gör att det inte lönar sig att importera varor från andra länder som väljer att inte ställa om. Enligt EU beräknas detta också uppmuntra andra länder som vill exportera till Europa att ställa om.

– Ett problem jag ser med utsläppshandelssystemet är att det inte med säkerhet går att säga hur mycket dyrare det blir nästa år eller längre fram, och det tror jag är något som skulle underlätta för företagen. Att man bättre kan planera för hur mycket dyrare det kommer att bli och då vet man vilka investeringar som kommer löna sig framöver. Nu kanske man chansar på att det inte blir så dyrt och skjuter upp omställningen i stället. Där hade en koldioxidskatt varit tydligare.