KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Nya tekniken som ska göra Sverige utsläppsfritt – ”Måste göra det här”

Att sluta använda fossila bränslen är inte tillräckligt, menar tre av Sveriges industrijättar. Nu satsar de miljarder för att kunna fånga in koldioxid från luften. ”Vi måste göra det här om vi menar allvar med klimatomställningen”, säger Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials Sweden, till TN.

Koldioxidinfångning, eller Carbon capture and storage (CCS), kan bli ett viktigt verktyg i klimatomställningen. Men vilken roll tekniken ska spela är omdebatterat. Kritikerna menar att tekniken är osäker och tar fokus från att minska de fossila utsläppen, medan de som är positiva ser den som en förutsättning för att nå klimatmålen.

Det finns två huvudsakliga grenar inom koldioxidinfångning. Den vanligaste metoden är att fånga in koldioxiden vid en punktkälla, till exempel i en industriskorsten. Genom en kemisk process avskiljs koldioxiden från rökgaserna, komprimeras till flytande form och fraktas sedan för permanent lagring på kilometerdjup i berggrunden, exempelvis under havsbotten.

Om rökgaserna från början kommer från biogena material räknas processen som en minskning av koldioxiden i atmosfären, så kallad Bio-energy with carbon capture and storage (BECCS). Man kan även fånga in koldioxid rakt från luften med tekniken Direct air capture and storage (DAC+S). Det är dock betydligt mer energikrävande och mindre effektivt, men finns redan idag i kommersiell drift. Till exempel genom det schweiziska företaget Climeworks där du som privatperson eller företag kan köpa lagring av koldioxid.

Runtom i Sverige satsas nu stora pengar på infångning vid punktkälla. TN har pratat med tre olika aktörer som alla tror att CCS spelar en avgörande roll i klimatomställningen.

Fjärrvärmeverk ger perfekta förutsättningar

De som ligger längst fram i Sverige är fjärrvärmebolaget Stockholm Exergi. De har sedan 2019 drivit en forskningsanläggning för bio-CCS, och planerar att sjösätta Europas första storskaliga bio-CCS-anläggning 2027 i Hjorthagen. Årligen beräknas 800 000 ton koldioxid kunna fångas in. 2022 uppgick Sveriges totala utsläpp av växthusgaser till 45,2 miljoner ton. Stockholm Exergis plan är därmed att minska Sveriges utsläpp med 2 procent per år med sin första anläggning.

– Det som kommer att vara unikt med vår anläggning här vid Värtaverket är att en sådan anläggning använder en del energi, men i och med att vi har ett färdigt fjärrvärmenät så kan vi återvinna all den energin, det är egentligen inget som går till spillo. Vi använder en viss mängd el som sedan återvinns och blir fjärrvärme, säger Per Ytterberg, affärsutvecklingschef på Stockholm Exergi.

– Energieffektiviteten här är väldigt hög. Biokraftvärmeverket i sig är en ganska stor punktkälla av koldioxid. Det är nästan 900 000 ton koldioxid av biogent ursprung som vi släpper ut. Så integrationen med fjärrvärmen, ekonomi och närheten till hamn för frakt till lagring är väldiga fördelar för just den här anläggningen.

Eftersom Stockholm Exergi använder biobränslen i sin fjärrvärme kommer de producera negativa utsläpp. De kommer därmed kunna sälja sina minusutsläpp till andra företag, beroende på hur den marknaden kommer att regleras.

Energimyndigheten föreslår omvänd auktion

Stockholm Exergi kommer att få stöd på 180 miljoner euro från EU:s innovationsfond för sitt projekt. Per Ytterberg menar att det till en början behövs stöd för att kicka igång koldioxinfångning inom olika industrier, men att det på sikt bör vara självfinansierat genom marknadsmekanismer. Energimyndigheten har lagt ett förslag om statligt stöd för bio-CCS genom så kallad omvänd auktion, vilket innebär att aktörer lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Den aktör som kan leverera bio-CCS till lägst kostnad vinner auktionen, och får därmed det statliga stödet. Per Ytterberg välkomnar det statliga stödet för att kunna etablera företagets anläggning.

– Nu jobbar vi med att förbereda för ett investeringsbeslut så snart som möjligt under 2024 så vi ser fram emot att detaljerna för hur auktionen ska utformas och kommuniceras nu under hösten. Klimatförändringarna är redan ett faktum och det finns ingen tid att spilla. Nu är det väldigt viktigt att de politiska processerna behåller fart, säger han.

”Det betyder att vi skulle kunna åstadkomma mer negativa utsläpp i Sverige med den här tekniken än vad vi själva behöver”

Per Ytterberg tror att koldioxidinfångning kommer att vara nödvändigt för att nå de globala och nationella klimatmålen.

– Det finns inget av IPCC:s scenario idag för att klara 1,5-gradersmålet. Inte ens 2,5-gradersmålet anses kunna nås utan att du har CCS-tekniken eller negativa utsläpp i någon form. Men du ska också komma ihåg att CCS kan dels användas som en utsläppsminskning, en reduktion, för att ta bort fossila utsläpp som cementproduktion eller inom den fossila sektorn. Men om du sätter den på biogena utsläpp, bio-CCS, eller det man kallar Direct Air Capture, då skapar du de här permanenta negativa emissionerna, förklarar han.

– Det finns inga scenarier där CCS som grundteknik kommer att kunna adressera 60 miljarder ton koldioxid globalt eller 50 miljoner ton i Sverige utan det är utsläppsminskningarna som är det absolut viktigaste. Men det finns ett antal industrier i områden där det inte finns några andra lösningar, och där CCS kommer vara jätteviktigt. Så jobba enligt Parisavtalets målbanor med maximal minskning av utsläpp och använd sedan CCS-teknik för den begränsade återstående delen, det är huvudfokus för klimatarbetet.

Men Stockholm Exergi tror inte bara att CCS är nödvändigt för att stoppa klimatkrisen. I en rapport slår de fast att Sverige har en potential att på sikt fånga in och lagra 30 miljoner ton koldioxid per år. Rapporten visar att skulle det leda till 11 500 direkta arbetstillfällen och 28 000 jobb totalt med indirekta arbetstillfällen, och bidra med 24 miljarder kronor till svensk BNP.

– Syftet var att försöka förstå den svenska nationella potentialen. Vi har i Sverige ett långsiktigt behov av att samla in mellan tre och tio miljoner ton koldioxid för att nå netto noll. Det betyder att vi skulle kunna åstadkomma mer negativa utsläpp i Sverige med den här tekniken än vad vi själva behöver, förklarar Per Ytterberg.

– Då skulle vi kunna hjälpa andra länder i Europa med mekanismer för att handla mellan länder. Det betyder att det finns en stor företagsekonomisk, samhällsekonomisk och nationalekonomisk potential i den här klimatåtgärden, avslutar han.

Största investeringen på Gotland någonsin

Två andra stora CCS-projekt är Heidelberg Materials (tidigare Cementa) planerade infångning vid cementfabriken i Slite och Södras planerade infångning vid deras tre pappersmassabruk i Mörrum, Mönsterås och Värö.

Projektet i Slite planeras stå redo 2030 och samla in 1,4–1,5 miljoner ton fossil koldioxid och mellan två och fyrahundratusen ton biogen koldioxid. Totalt motsvarar infångningen cirka fyra procent av Sveriges totala utsläpp 2022.

– Det här är en absolut nödvändighet för att hantera våra processutsläpp och ställa om cementtillverkningen snarast möjligt. Men det är ju också en fundamental del i att hela svenska byggnäringen ska kunna ställa om, säger Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sweden.

”Utan att göra den här typen av satsning så är man inte konkurrenskraftig i framtiden”

CCS-projektet i Slite blir inte Heidelberg Materials första. I Brevik i Norge planeras ombyggnationen av Norges största cementfabrik bli klar inom något år, och därmed kommer de som första cementfabrik i världen avskilja koldioxid ur luften från tillverkningen i stor skala.

Men i Slite ska infångningen skalas upp mer än fyra gånger jämfört med i Norge. Den planerade CCS-anläggningen kommer innebära en ombyggnation av den befintliga verksamheten, och Heidelberg Materials har därför påbörjat processen för att ansöka om ett nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid cementfabriken i Slite. Investeringen i den nya anläggningen förväntas kosta runt tio miljarder kronor. Ett slutligt finansieringsbeslut ska tas någon gång 2026-2027.

– Det är den enskilt mest omfattande investering som har gjorts i näringslivet på Gotland någonsin. Och det här är ju avgörande för svenskt vidkommande för att vi ska kunna ha en konkurrenskraftig cementindustri i framtiden och för att vi i förlängningen ska ha en trygg försörjning av cement i Sverige. Och därtill en förutsättning till bra totalförsvarsförmåga när det gäller att ha tillgång till den här typen av material. För utan att göra den här typen av satsning så är cementindustrin inte konkurrenskraftig i framtiden, säger Karin Comstedt Webb.

Samarbete över landsgränserna

Skogsägarföreningen Södra är inte lika långt fram i sitt projekt som Stockholm Exergi och Heidelberg Materials. Men det betyder inte att det saknas planer. Tillsammans med riskkapitalbolaget Verdane Capital har de startat samarbetet Njord Carbon. Tanken är att utforska möjligheterna att bilda en komplett värdekedja för infångning och lagring av biogena utsläpp, samt att skapa en global marknadsplats för negativa utsläpp.

Just nu pågår en förstudie om hur man kan genomföra projektet. Klart är att det inte råder brist på biogen koldioxid att fånga in. Tillsammans släpper Södras pappersmassabruk i Mörrum, Mönsterås och Värö ut cirka fem miljoner koldioxid varje år. Hur mycket av det som kommer att fångas in är fortfarande oklart, men förhoppningen är att kunna börja fånga i slutet av årtiondet. Dessutom utreder man vad man skulle kunna använda den infångade koldioxiden till, så kallad CCU. Det skulle exempelvis kunna vara elektrobränslen.

– Vi tittar just nu på vad som är ekonomiskt försvarbart och energieffektivt. Att fånga in och nyttja koldioxid kräver tillförsel av stora mängder energi och vi måste självklart säkerställa att energin används där den gör mest nytta. Jag tror att det är rimligt att vi fångar in ungefär hälften av det vi släpper ut, säger Andreas Hörnfeldt, chef för nya affärer på Södra, till TN.

– Vårt vägval kommer att bero på tekniska förutsättningar såsom energibalansen, ekonomiska kalkyler samt att våra satsningar är klimateffektiva.

CCS nödvändig för att ställa om

Precis som Stockholm Exergi tror Södra och Heidelberg Materials att CCS är en nödvändig del av klimatomställningen.

– Jag kan bara reflektera utifrån vår verksamhet. Om målbilden är att så snabbt som möjligt komma åt stora utsläpp, vilket i varje fall är vår ambition, så behövs detta. Behovet av den här typen av produkter kommer att finnas där under en väldigt lång tid. Så vi måste göra det här om vi menar allvar med klimatomställningen, säger Karin Comstedt Webb.

– Jag tror att det här är en stor och väsentlig del av klimatanställningen, men först i slutet av årtiondet för vår del. Men för att komma dit så måste du börja titta på det nu, säger Andreas Hörnfeldt.

”Jag tror att det är en väsentlig del av klimatomställningen”

Karin Comstedt Webb menar att det inte finns något motsatsförhållande mellan att satsa på CCS samtidigt som man drar ner på användningen av fossila bränslen och minskar CO2-utsläppen i alla delar av produktionen.

– Vi har ju starka drivkrafter att gå ifrån fossil energi till biogen energi. Det finns där redan idag och de drivkrafterna kommer att bli större, så det finns inget motsatsförhållande. CCS är ett viktigt verktyg för att ta hand om de processutsläpp vi inte vi kommer åt på annat sätt och nå kraftfulla utsläppsminskningar så fort det går, säger hon.

Politiska beslut för att skynda på utvecklingen

I början av sommaren kom regeringen med ett förslag om sänkt energiskatt för koldioxidinfångning. Det välkomnas av CCS-projekten, precis som Energimyndighetens förslag till omvänd auktion välkomnas. Högst upp på önskelistan står också en tydlig EU-reglering av handel av negativa utsläpp mellan å ena sidan företag och å andra sidan mellan nationer. Karin Comstedt Webb efterfrågar också effektivare tillståndsprocesser för att kunna öka investeringstakten i Sverige.

– Vi behöver en mycket tydligare inriktning för alla berörda myndigheter. Att man ska prioritera den stora omställning som pågår och att politiken hjälper myndigheterna att prioritera så att det också blir enklare för myndigheterna att agera, säger hon.

– Det är en av de absolut viktigaste delarna som också påverkar tillståndsprocesser men också andra byråkratiska beslut både för oss själva men också för det energisystem som måste förändras för att möjliggöra det här, avslutar hon.