KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Så räddade svenskt kärnbränsle Ukrainas reaktorer

Kärnkraftsjätten Westinghouse flyttar fram positionen i Europa och menar att Sverige kan spela en nyckelroll. ”Hade det inte varit för det svenska kärnbränslet hade Ukraina tvingats lägga ner sina reaktorer under vintern”, säger vd:n Aziz Dag till TN.

Under sina snart 140 år har den amerikanska kärnkraftverksutvecklaren Westinghouse genomgått en sorts renässans. 2017 konkursförklarades det då Toshiba-ägda företaget men det tog inte långt innan investmentbolaget Brookfield Renewable och den kanadensiska uranbränsletillverkaren Cameco kom in som nya ägare 2022 för att ta sig an en gryende marknad.

Från ambitiösa klimatmål till en skenande energikris i Europa, väljer nu många av världens länder kärnkraften för att säkra en stabil fossilfri energikälla för framtiden. Det är i denna pågående expansionsfas som Westinghouse nu driver en global offensiv för att stärka sin närvaro även för det kommande århundradet.

Det är också anledningen till att Elias Gedeon, chef för affärsområdet Commercial Operations Energy Systems på Westinghouse, nyligen befann sig i Sverige.

– Jag åker hit med jämna mellanrum för att stötta alla engagemang att sätta i gång ny kärnkraft igen i Sverige, säger han till TN.

Sverige är ett av flera stopp i Elias Gedeona Europaturné där han träffar samhällsaktörer från olika länder för att bereda mark för Westinghouses tredje generations reaktorer.

Det handlar om bolagets flaggskeppsmodell AP1000, en storskalig tryckvattenreaktor som genererar 1200 MW. Den beprövade tekniken som har lockat intresse runtom i världen och lett till flera beställningar i Europa.

– Vi har ett kontrakt i Polen att leverera tre stora konventionella AP1000-reaktorer. Vi förväntar oss även att regeringen ska fatta beslut om tre nya enheter där nästa år. Vi har också ett kontrakt med Ukraina att totalt leverera nio enheter och har även tecknat ett samförståndsavtal med Bulgarien för två enheter och genomför för närvarande en FEED-studie (front-end engineering and design). Vi följer även upp möjligheter i länder som Tjeckien, Slovenien, Slovakien, Finland, Nederländerna och Storbritannien, säger han.

För att möta den växande efterfrågan för små modulära reaktorer (SMR) erbjuder Westinghouse även alternativet AP300, med en maxkapacitet på 300 MW.

– För de kunder som är intresserade av att generera några hundra megawatt kommer AP300 att vara ett logiskt alternativ. Vi håller för närvarande på att få vår AP300 licensierad i olika länder. När de väl är på plats går det att räkna med en snabb utbyggnad av både AP1000 och AP300 eftersom strukturen för byggnation och bränsleanskaffning är närmast identiska, säger han.

Dialog med Sverige

För svenskt vidkommande håller Westinghouse löpande dialog med statsägda Vattenfall och finska Fortum, för att undersöka alla alternativ. Westinghouse har också tecknat ett samförståndsavtal med Fortum för att utreda förutsättningarna för en mer effektiv och skalbar utbyggnad av kärnkraft i både Sverige och Finland.

– Sverige har alla förutsättningar att bygga kärnkraft, inklusive vår kärnbränsletillverkning i Västerås. Det har redan byggts reaktorer här och det går att tillgodoräkna flera årtionden av expertis. Det finns också ett starkt folkligt stöd. För vår del är vi redo att köra redan idag, säger han.

Någon konkret svensk byggnation lär än så länge utebli så länge det finns bestämmelser i miljöbalken som förbjuder att det byggs kärnreaktorer på andra platser än vid befintliga kärnkraftverk. Där begränsas också det totala antalet reaktorer som tillåts i Sverige. I början av året skickade regeringen ut ett lagförslag för att undanröja dessa hinder för ny kärnkraft. Lagförslaget är nu ute på remiss och beräknas träda i kraft i mars 2024. En utveckling som Elias Gedeon följer noga under sina Sverigebesök.

– Vi har möten med Vattenfall och regeringstjänstemän för att se vad vi kan göra för att påskynda processen och hjälpa implementeringen av ny kärnkraft i Sverige, säger han.

Många av de länder som Westinghouse arbetar med vill se sina reaktorer i drift så snart som möjligt. Det verkar som att processen inte är lika snabb i Sverige, bedömer Elias Gedeon.

– Men jag tror att det kommer att gå betydligt snabbare här när man väl bestämmer sig för att gå vidare. Ett intressant exempel är Polen som aldrig har haft kärnkraft tidigare och som nu rör sig relativt snabbt framåt för att driftsätta sin första enhet av modellen AP1000 till 2033, berättar Elias Gedeon.

En kamp mot klockan

Tiden är inte bara en viktig faktor för att säkra en fossilfri energiförsörjning. Alla länder kommer att tävla om arbetskraft för att bygga de här enheterna.

Liksom den nyligen driftsatta finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto, har även Westinghouse omgärdats av förseningar och svällande notor för sina senaste reaktorbyggen i USA. Under Toshibas ägarskap ledde kostnadsöverskridanden till att byggnationen för två nya reaktorer i kärnkraftverket VC Summer i South Carolina stoppades permanent. Elias Gedeon hävdar att problemet ska vara begränsat för de kommande byggnationerna.

– Det här berodde främst på ”first of a kind”-issues utifrån ett designperspektiv. Vi har åtgärdat detta och dragit lärdomar från de misstagen, och jobbar numera med en, modulbaserad design. Från en utrustnings-, leverantörs-och underhållssynpunkt är allting på plats, säger han.

Oavsett när Sverige öppnar upp för ny kärnkraft spelar vi redan i dag en viktig roll i den pågående kärnkraftsboomen som involverar Westinghouses kärnbränsleproduktion i Västerås. Förra veckan rapporterade bolaget att den svenskbaserade fabriken har försett Ukrainas ryskbyggda VVER-reaktorer med bränsle för att kapa sitt energiberoende från Ryssland.

– Kärnbränslefabriken i Västerås är faktiskt den mest unika och viktigaste i världen, inte bara för att leverera bränsle till Sverige men för att stödja Europas energisäkerhet. Hade det inte varit för det svenska kärnbränslet hade Ukraina tvingats stänga ner sina reaktorer under vintern, säger Aziz Dag, vd för Westinghouse Sverige.

Anläggningen i Västerås är enligt vd:n på Westinghouse ytterligare ett argument varför just deras företag är startklara för ny kärnkraft i Sverige. Det skulle också av bli en upprepning av historien då Westinghouse på 1970-talen byggde tre reaktorer i Sverige av sin tryckvattenreaktordesign (PWR), Ringhals 2, 3 och 4. De verksamheter Westinghouse nu kontrollerar har också byggt samtliga svenska 12 reaktorer.

– Det är få länder där Westinghouse har en så stark närvaro som den har i Sverige. Jag tror att vi kan återskapa den snabba utvidgningen av kärnkraftverk som vi såg på 1970-talet givet att rätt beslut fattas, säger Aziz Dag.