ELKRISEN

Nytt jätteprojekt hotat av elkrisen – SCA tvingas bygga eget elnät

En ny industrietablering som kräver två procent av den svenska elkonsumtionen stoppas på grund av brister i elnätet. Nu tvingas industrijätten bygga egna elnät för att ansträngningarna inte ska ha skett i onödan. ”Vi kommer inte att kunna fatta ett investeringsbeslut förrän vi har säkrat eltillförseln”, säger SCA-chefen Roger Östlin till TN.

Den senaste tiden har industrier och företag tvingats konstatera att det inte finns tillräckligt med effekt och nätkapacitet för deras elektrifieringsambitioner. Postnord är ett exempel. Företaget har larmat om att nätkapacitet hindrar dem att ta steget och elektrifiera sin lastbilsflotta och i västra Sverige saknas effekt för att stora industrier ska kunna expandera, vilket TN har rapporterat om.

Och läget är det samma i norra Sverige.

I en debattartikel i DI konstaterade ståljätten SSAB och företagen Talga och Uniper att det framför allt saknas plats i elnäten för deras stora planerade gröna investeringar.

Bildar eget elnätsbolag

Nu har skogs- och pappersbolaget SCA fått en snarlik erfarenhet.

Företaget vill bygga en fabrik i Östrand i anslutning till sina anläggningar i Timrå. För det projektet behövs inte bara mer effekt utan också nya elnät.

”Lika viktig som ökad elproduktion är distribution till verksamhetsplatsen. Konkret innebär det att en eventuell framtida industri behöver ges förutsättningar att ansluta till elnätet och att infrastrukturen är dimensionerad för att klara av överföringen”, skriver SCA.

För det är inga små mängder el som SCA vill ansluta till den planerade biodrivmedelsfabriken. För ett bioraffinaderi i den här storleken bedöms omkring 3 TWh el behövas. Det motsvarar cirka 2 procent av den totala svenska elkonsumtionen.

– Vi har, dessvärre, inte kunnat få tydliga besked från regionnätsägaren om det finns erforderlig kapacitet och när vi kan ansluta oss. Det utgör en stor projektrisk för oss och vi kommer inte att kunna fatta ett investeringsbeslut förrän vi har säkrat eltillförseln, säger Roger Östlin som är chef för förnybara drivmedel på SCA.

Därför tar nu SCA saken i egna händer.

Företaget har bildat det egna elnätsbolaget Östrand Elnät AB och ansöker nu direkt om koncession till Svenska kraftnät för den 5 kilometer långa ledning som behövs mellan den planerade fabriken i Östrand och Svenska kraftnäts stamnätsstation i Bandsjön. På så sätt hoppas SCA ansluta sig direkt till stamnätet och inte behöva invänta besked från E.ON.

Men har inte de regionala nätbolagen monopol på att bygga nät?

– E.ON har monopol på de lägre spänningarna upp till 40 kV (kilovolt). Men vi söker för minst 130 kV eftersom vi planerar att bygga en ny kraftledning med kapacitet för antingen 220 kV, eller för 130 kV med dubbla ledningar, säger Roger Östlin.

Vad har E.ON uppgett när ni talat med dem?

– Att man inte har kapacitet utan har andra kunder som ligger före i kön. Vilket vi tycker är märkligt i och med att det här projektet är tillståndsgivet och dialogen började redan 2017.

– De har nu gett oss ett muntligt besked att de eventuellt skulle kunna ge oss runt 600 MW men vi går vidare med de här planerna i alla fall. Det är för osäkert, fortsätter han.

”Aktiebolaget Sverige måste prioriteras”

Det är dock långt ifrån säkert om SCA kan få koncession av Energimarknadsinspektionen och ett anslutningsavtal med Svenska Kraftnät för att bygga och ansluta till stamnätsstationen i Bandsjön.

Både de regionala nätbolagen och Svenska kraftnät utreder företags och olika projekts ansökningar i turordning.

– Det är en ganska svår situation för nätbolagen, som i praktiken är bakbundna och får svårt att prioritera. På grund av att de har ett monopol och man måste behandla alla kunder lika. De måste utreda de projekt som de själva kanske aldrig tror kommer att bli av och har små möjligheter att fokusera på mer mogna projekt, säger han.

Här finns det också ett problem i och med att företag och industriprojekt överbokar när de ansöker om effekttilldelning, eller så ansöker de innan de fått tillstånd, menar Roger Östlin.

– De vill kunna visa för eventuella investerare att de har ansökt hos Svenska kraftnät. Det ser bra ut för projektet, men bygger upp köer och låser kapacitet med projekt som inte alltid är realistiska.

Han efterlyser att de regionala nätbolagen och Svenska kraftnät ska bedöma olika projekt efter teknisk mognadsgrad, erhållna tillstånd, samhällsnytta och olika positiva kringeffekter.

– Vi tycker ju att aktiebolaget Sverige ska kunna göra prioriteringar av de projekt som är viktiga. När basindustrin går in med en ansökan om att få ansluta där vi redan har fått tillstånd och väntar på att kunna ta ett investeringsbeslut tycker i alla fall jag att det väger tungt.

Just nu är SCA:s koncessionsansökan på samråd med Länsstyrelsen i Västernorrland, Timrå och Sundsvalls kommuner, övriga myndigheter samt enskilda och allmänhet som kan tänkas bli särskilt berörda av verksamheten.

Flaskhalsar i leverantörskedjorna

Samtidigt står Svenska kraftnät och regionnätsbolagen inför ytterligare en utmaning: Tillgången till nätinfrastruktur.

Enligt en rapport från Ellevio, genomförd av teknikkonsultbolaget Sweco, ligger investeringsbehovet för ny nätinfrastruktur någonstans i närheten av 1 000 miljarder kronor mellan åren 2021 och 2045. Många av de investeringarna behöver dessutom göras de kommande 10–12 åren.

Redan idag larmar tillverkarna av nätinfrastruktur om flaskhalsar i leveranskedjorna och frågan är om det kommer att räcka till alla TSO:er (Transmission system operators) och nätbolag som nu står inför den här gigantiska nätutbyggnaden?

”Det är klart att här och nu finns det en större efterfrågan än kapacitet. Och jag tror att den situationen gäller hos alla leverantörer. Att det där med kapacitet kommer att bli kritiskt. Det är en jätteutmaning med den marknad som råder nu”, uppgav Hitachi Sveriges vd Tobias Hansson i en intervju i Energistrategipodden.

Och även ute i Europa pågår samma kraftiga nätutbyggnad. Enligt EU-kommissionen ligger investeringsbehovet i nya nät på över 500 miljarder euro för att klara EU:s förnybarhetsmål.

Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio, menar att det finns en risk att alla ambitiösa elektrifieringsprojekt inte kommer att bli av på grund av både strukturella fel i lagstiftning och regleringen, men även till följd av begränsningar på material och kompetens.

– Ellevio har fått in förfrågningar på nya anslutningar för industri, elproduktion och energilagring motsvarande tre Stockholm i effekt bara under sommaren. Det är klart att det är en utmaning, säger Henrik Bergström.

Henrik Bergström menar att omställningen är något som sker nu. Inte om tio femton år. Därför är det dags för regeringen och ansvariga myndigheter att både sätta riktning, mål och incitament för att elnätet ska kunna utvecklas i tid, på rätt plats och till en rimlig kostnad, betonar han.

– Annars finns det risker, både för att investeringarna uteblir och för att Sverige inte kommer att kunna säkerställa den nätinfrastruktur som behöver byggas ut.

Här efterlyser Henrik Bergström rakare besked från politiken. En tydlig plan framåt som pekar ut vilken nivå av leveranssäkerhet och överföring som krävs – ett ”systemtillräcklighetsmål” som AB Sverige ska uppnå.

– Vi vill se en portfölj av åtgärder. Det handlar inte bara om att bygga ut stam- och regionnäten. Vi vill se en utveckling av radikalt kortare tillståndsprocesser, en långsiktig intäktsreglering och en utveckling av marknadsmodellen med utgångspunkt från tydliga mål och förmågor som elsystemet behöver. Här sätter vi stora förhoppningar till den energipolitiska inriktningsproposition som regeringen ska presentera i december.

Per Eckemark, divisionschef nät på Svenska kraftnät, är medveten om att just nu råder en stor konkurrens om nätinfrastruktur. Det råder till exempel en stor efterfrågan på HVDC-kablar just nu.

Det är en teknik för att föra över elkraft över längre sträckor via sjökabel, mark- eller luftlinje med lägre förluster jämfört med konventionell växelspänningsteknik.

– Det har tecknats väldigt stora ramavtal för HVDC-omriktare och kablar den senaste tiden och vi ser så klart att vissa andra komponenter som till exempel transformatorer också börjar få långa ledtider. Vi försöker möta det genom att ha en väldigt tät dialog med vår leverantörsbas där Hitachi givetvis ingår för att på så sätt säkra upp den kapacitet vi behöver.