KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Leksands Knäckebröd: Så halveras vår klimatpåverkan

Minskad reduktionsplikt och skördeförluster inom lantbruket blir årets stora motgångar i Leksands Knäckebröds hållbarhetsarbete. Men bolagets nära 70 års erfarenhet visar ändå att miljöåtgärder betalar av sig över tid. ”Man kan ju inte ge upp bara för att det blir tuffa tider”, säger marknadschef Annika Sund.

Det brukar sägas att ett familjeföretag sällan överlever till den tredje generationen. Den första förvärvar, den andra förvaltar och den tredje fördärvar. I det här fallet är Leksands Knäckebröd ett undantag. Idag leds bolaget av sjätte generationen i familjeföretagets historia: Vd Peter Joon och systern, tillika marknadschefen Annika Sund.

Ett av bolagets många framgångsrecept har varit energieffektivisering. Redan på 1950-talet installerades värmeväxlare för att kunna värma upp lokalerna med överskottsvärmen från bakugnarna. På 1980-talet genomförde bolaget sina första energideklarationer. Runt samma tid genomfördes även analyser av energibehovet genom hela livscykeln på alla maskiner och underhåll. Idag kan bolaget skörda frukterna av att vara ute i god tid. 2022 fick bolaget för första gången plats på Sustainable Brand Index och hamnade på fyrtionde plats bland 409 företag. Och i år firar bolaget tio år av fossilfri produktion.

– Tack vare den där resan vi startade på 50-talet har vi hamnat i framkant. Vår erfarenhet visar att miljöåtgärder ofta betalar av sig över tid, säger Peter Joon.

Arbetar lokalt

I och med den fossilfria produktionen har bolaget en låg klimatpåverkan vad gäller själva bakningen. I stället lägger man fokus på de stora förbrukarna, ingredienser och förpackningsmaterial (82 procent), följt av transporter och distribution (13,5 procent). Här har en av åtgärderna varit att arbeta lokalt.

– Vi vill ha våra leverantörer så nära som möjligt så att vi kan minska på utsläppen. Vår pappersleverantör kommer från Sunne, vår kartongleverantör kommer från Mariestad och våra kontraktsbönder finns också nära. Vi ställer också krav på våra leverantörer och transportörer att köra på HVO (förnybar diesel, reds. anm.). Längre fram vill vi också satsa helt på transporter med vätgas och elbilar, säger Peter Joon.

Leksands Knäckebröds klimatpåverkan landar i dag på i snitt 0,578 koldioxidekvivalenter per kilo bröd. Det hamnar inom gränserna för WWF:s klimatbudget över hur mycket klimatpåverkan hushållens måltider kan ha för att uppnå målet om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. De medel som använts för att komma hit är ett ständigt, nästintill minutiöst arbete, att spåra bolagets klimatpåverkan.

– När du gör en hållbarhetsrapport kräver det att du har koll på hela kedjan. Du måste gå igenom alla dina leverantörer och ta reda hur de förbrukar sin energi, vad de gör med sina restprodukter och så vidare. Det skapar en väldigt bra dialog med leverantörerna. Det ger oss också klarhet i hur många koldioxidekvivalenter varenda etikett eller papper har per kilo, säger hon.

”Många saker måste jacka i rätt”

Även för ett företag som levererar en relativt enkel produkt, kan detaljspårningen bli ganska komplext, berättar Annika Sund.

– I grunden har vi en ganska enkel kedja. Vi köper råvaror som råg, jäst, salt och vatten. Och så har vi papper, etikett och kartong på det. Men det finns fortfarande många faktorer som måste jacka i rätt. Det som underlättar är att vi arbetar lokalt. Det är ju mycket enklare att åka till Sunne än att åka till andra länder för att hålla koll på hela kedjan, säger hon.

Förutom det interna arbetet måste bolaget också tackla utomstående utmaningar. Ett av dem är Tidöpartiernas remissgranskade förslag att sänka reduktionsplikten till sex procent för bensin och diesel 2024–2026.

– Går man vidare med att sänka de här nivåerna kommer våra staplar att röra sig åt fel håll. Fraktföretagen kommer inte längre har råd att drivas på HVO. För att behålla våra nivåer måste vi gå in och stötta dem, säger Peter Joon.

En annan utmaning är de pågående klimatförändringarna. Efter sommarens starka väderväxlingar i lantbruket har en stor del av spannmålsskörden förstörts. Det ger Leksands ett betydligt mindre urval av råg i år.

”Det är framför allt tufft för många bönder som får se hela årsinkomst förstörd.”

– I vanliga fall har vi ett överskott på spannmål i Sverige men nu får vi dammsuga den svenska marknaden på råg och leta längre bort än vi brukar. Vi brukar till exempel köpa in 3 000 ton råg från våra kontraktsbönder i Dalarna. I år kommer det bara bli 150 ton. Resten är förstörd. Det kommer att påverka våra leverantörskedjor. Det är framför allt tufft för många bönder som får se hela årsinkomst förstörd, säger Peter Joon.

Trots utmaningarna gäller det att hålla ut, behålla kursen och arbeta långsiktigt.

- Man kan ju inte ge upp bara för att det blir tuffa tider. Vi jobbar inte direkt utifrån med kvartalsekonomi. Man kan inte bara vara klimatsmart en gång utan måste vara det alla gånger för att det ska bli ekonomiskt gynnsamt, säger Annika Sund.

I dagsläget har hållbarhetsarbetet blivit viktig överlevnadsfråga för näringslivet. Trots det är det många företag som sackar efter. Enligt PwC-rapporten ”Svenska företag och hållbarhet 2023” sätter 28 procent av svenska företag upp hållbarhetsmål idag. Bland småföretagen är siffran 24 procent.

Rapporten visar också att de som har fokuserat på hållbarhetsarbete lägger mest vikt på transporter och att minska tjänsteresor. Betydligt färre har satsat på kompetensutveckling eller gjort en översyn av leverantörskedjan utifrån hållbarhet.

Förankra i ledningen

För de företag som fortfarande befinner sig i startgroparna och undrar var och hur de ska börja är Annika Sunds tips att förankra hela hållbarhetsarbetet i ledningen.

– Peter gjorde miljörevisionen 1997 själv och jag har gjort klimatberäkningarna. När hela ledningen brinner för arbetet går det snabbt ner i hela kedjan i företaget. Kompetensutveckling är också viktigt. Vi jobbar med ledarkompetensutveckling och föreläser minst två gånger om året för hela personalen om vad vi gör. Dessutom får varje ny medarbetare en genomgång i frågor om sortering och miljöarbete.

Med det sagt finns det fortfarande mycket kvar att uträtta, avslutar Annika Sund.

– Trots att vi har så låg påverkan så har vi ändå mål att halvera vår klimatpåverkan på tio års tid. Det kommer aldrig att gå ner till noll, men det går alltid att göra mer.