KÄRNKRAFTENS FRAMTID
Signalen: Nu går kärnkraftståget – ”Kommer öka med 50 procent”
Nu rusar priset på uran och handeln sker på den högsta nivån på 15 år, visar nya siffror. Drivkraften är den renässans för kärnkraft som pågår runt om i världen, bedömer råvaruanalytikern Christian Kopfer. ”Kärnkraftsbaserad elproduktion kommer att öka med 50 procent”, säger han till TN.
Priset på metallen uran som används för att framställa kärnbränsle har stigit med 55 procent under 2023 och i slutet av oktober 2023 låg uranpriset på spotmarknaden på 75 dollar per pund. I december 2022 var priset 48 dollar.
Handeln av uran sker nu på den högsta prisnivån på 15 år, enligt Bloomberg.
Drivkraften är den renässans för kärnkraft som pågår runt om i världen. Cirka ett 60-tal reaktorer är under uppbyggnad, ett hundratal har fått tillstånd och det finns planer för att investera och renovera i äldre reaktorer, skriver Reuters.
Vattenfall har till exempel sagt att man ska investera 50 miljarder kronor i de befintliga kärnkraftverken Ringhals och Forsmark för att kunna driva dem längre än planerat.
"Pågående geopolitiska händelser kopplade till det globala fokuset på klimatkrisen har skapat medvind för kärnkraftsindustrin, skriver gruvföretaget Cameco som är världens största producent av uran för kommersiellt bruk.
I maj publicerade Bank of America en rapport där man spår en uppgång på 20 till 40 procent för uran och kärnkraft efter flera decennium av underinvesteringar.
"Varje analytiker jag talade med var positiv till utsikterna för kärnkraft som en teknik och som uppfyllare av de mål som många beslutsfattare vill nå när det gäller att minska utsläppen, uppgav Bank of Americas investeringsstrateg Jared Woodard.
Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, är inne på samma linje. Det handlar om att möta den framtida stigande efterfrågan på kärnkraft.
– Den siffran jag sett är att kärnkraftsbaserad elproduktion kommer att öka med 50 procent fram till 2050. Man ska komma ihåg att kärnkraftsprojekt är väldigt långsiktiga.
Han påpekar att den stora framtida utbyggnaden av kärnkraft kommer att ske i Kina där man siktar på att ge klartecken för sex till åtta nya reaktorer om året framöver, rapporterade Kinas kärnkrafts planeringsorgan (CNEA) i september.
”Kärnkraften beräknas stå för 10 procent av Kinas elproduktion 2035 och 18 procent 2060 med en total kapacitet om 400 GW”, uppgav CNEA.
– Det är framför allt i Kina och Asien som utvecklingen tar fart, men även i USA händer mycket nu inom ramverket för Inflation Reduction Act (IRA). Där har man till exempel beslutat om ett antal reaktorer som inte ska stängas, säger Christian Kopfer.
– Men även i Japan, som upplevde den största katastrofen kopplad till kärnkraft i modern tid i och med Fukushima, har ett antal reaktorer återstartats. I Europas finns det också planer, fortsätter han.
Enligt Christine King som är chef för det amerikanska regeringsorganet GAIN som forskar på kärnteknik genomför just nu 13 amerikanska stater studier för att undersöka möjligheten att bygga kärnkraft, skriver Reuters.
Det finns gott om uran i den svenska berggrunden. Den förra regeringen förbjöd uranbrytning 2018. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet stod bakom förbudet.
Den nuvarande regeringen vill däremot tillåta uranbrytning igen. Liberalerna ville tidigare inte tillåta uranbrytning, men man har nu svängt och partiledaren Johan Pehrson kallade förbudet föråldrat.
”Det är oansvarigt och Sverige har ett eget ansvar att kunna utvinna det uran som finns i Sverige”, uppgav han till TV4 i början av året.
I Sverige har det dock inte funnits någon urangruva sedan 1960-talet. All den uran som används i kärnkraftsreaktorer importeras från världsmarknaden.
