KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Tunga investerare: Klarar oss inte utan kärnkraft

91 procent av investerarna som var på plats på Vattenfalls kapitalmarknadsdag ser ett behov av mer kärnkraft i klimatomställningen. "Från investerarhåll är det idag en helt annan mognadsgrad än för två år sedan”, säger John Ahlberg på Kärnfull Next till TN.

När regeringen nyligen presenterade sin färdplan för kärnkraft stod det klart att den vill se två storskaliga reaktorer på plats 2035.

Regeringen kommunicerade också att man ska utreda hur staten ska kunna vara med och dela på risken när ny kärnkraft ska byggas.

Ett upplägg som diskuteras är så kallade ”Contract for difference” där staten och investeraren/ägaren avtalar om ett fast elpris innan byggnationen påbörjas. Orsaken är att kärnkraftsprojekt är väldigt kapitalintensiva och slukar mycket pengar innan de börjar få intäkter.

Det blåser starka vindar för kärnkraften just nu. Nyligen presenterade till exempel EU-kommissionen ett förslag om att bilda en industriallians för att främja arbetet med att etablera så kallade SMR-reaktorer. Dessutom har ett 20-tal länder enats på klimatmötet i Dubai om att globalt öka kärnkraften trefaldigt fram till 2050, även om det inte är spikat hur mycket den svenska kärnkraften ska öka.

På Vattenfalls kapitalmarknadsdag som arrangerades i förra veckan för svenska och europeiska investerare och analytiker fick deltagarna frågan:

Finns det ett behov av mer kärnkraft i Europa för att stödja energiomställningen?

35 procent av deltagarna svarade att ja, att bygga ut kärnkraften är en nyckelfråga och är även kommersiellt attraktivt.

56 procent av deltagarna svarade att ja, men det kräver en bra riskdelningsmodell.

”Vi är inte oroliga för kostnaderna”

John Ahlberg är strategichef på Kärnfull Next. Ett företag vars affärsidé är att agera projektledare för etableringar av SMR-reaktorer. Han är inte förvånad. Det har inte ens gått två år sedan han startade Kärnfull Next tillsammans med Christian Sjölander som är företagets vd.

– Allt har gått väldigt snabbt. När vi startade och inledde ett samarbete med tillverkaren GE Hitachi om att projektutveckla för små modulära kärnkraftverk, var det många som lyfte på ögonbrynen, konstaterar John Ahlberg.

– Idag är det stor efterfrågan och vi för en dialog med en lång rad intressenter och från investerarhåll är det idag en helt annan mognadsgrad än för två år sedan, fortsätter han.

Han välkomnar regeringens besked om att eventuellt vara med och dela på risken.

– Ett av våra huvudsakliga uppdrag som projektutvecklare är att få ned kapitalkostnaden så det är såklart ett välkommet besked från vårt perspektiv. Det finns andra risker i ett projekt men det är alltid affärspotentialen som är viktigast.

John Ahlberg menar att det idag inte råder någon tvekan om att det är samhällsekonomiskt effektivare att bygga en SMR-park än en havsbaserad vindkraftspark med motsvarande effekt.

Orsaken är att den havsbaserade vindkraftsindustrin de senaste två åren fått kostnadsökningar på 40 procent i form av inflation, högre kapitalkostnader och trånga leveranskedjor.

– Vi har nyligen uppdaterat våra kostnadsberäkningar igen, och det ser väldigt bra ut med tanke på att det är planerbar fossilfri kraft vi erbjuder. Vi är inte särskilt oroliga för vare sig finansiering eller kostnader.

– Vi ser att vi är väldigt konkurrenskraftiga.

När TN frågar Vattenfalls vd Anna Borg på företagets kapitalmarknadsdag om vilket eller vilka alternativ som är mest konkurrenskraftigt uppger hon att det är för tidigt att svara på.

– Vi har sagt att vi ska välja ut ett antal leverantörer som vi tillsammans ska titta på kostnaderna med. Vi får återkomma när vi har gjort det.

När investerarna och analytikerna på Vattenfalls kapitalmarknadsdag fick svara på frågan om vart de tror att den havsbaserade vindkraften är på väg svarade 20 procent att den kommer att vara fortsatt stark. 38 procent att tillväxten fortsätter, men i en långsammare takt. 30 procent är osäkra, men en fortsatt utbyggnad kan ske om den får stöd från staten.

Sverige kan ta ledartröjan

John Ahlberg framhäver att Sveriges låga statsskuld ger oss möjligheten att ta ledartröjan i kärnkraftsutbyggnad i Europa, menar han.

– Vi har många försprång gentemot andra länder i Europa som vill bygga kärnkraft. Den låga statsskulden är en. Vi vet också att näringslivet enligt Näringslivsbarometern vill att den används för att bygga ut ny kärnkraft.

Vad efterlyser investerare som ni talar med?

– Regeringens initiativ är såklart klockrent. Det är det korta svaret. Dels att kreditgarantin nu aktiveras för att dämpa kapitalkostnaden, och dels att man är redo att dela risken. Men jag har alltid varit säker på att de här investeringarna kommer att behöva göras oavsett vilka politiska instruktioner som finns.

– En utbyggnad av den planerbara produktionen är helt enkelt en förutsättning för att omställningen ska gå att genomföra och då är den fossilfria kärnkraften det mest kostnadseffektiva alternativet. Det blir uppenbart för allt fler, fortsätter han.

”Vi är absolut närmare ett investeringsbeslut”

Även Anton Steen, chef för samhällskontakter på Fortum, är nöjd med regeringens besked om att undersöka möjligheterna för att kunna vara med och dela på risken.

Företaget ska presentera sin förstudie om förutsättningarna för att bygga ny kärnkraft i Sverige nästa år och för bara några veckor sedan tecknade man ett samarbetsavtal med det börsnoterade kärnteknikbolaget Studsvik för att utforska förutsättningarna för ny kärnkraft på Studsviks område utanför Nyköping.

– Vi är absolut närmare ett investeringsbeslut nu. Men om Fortums ledning och styrelse ska ta ett beslut om att bygga ny kärnkraft så måste det vara både ekonomiskt gångbart och långsiktigt förutsägbart.

– Så det beror så klart på vart utredningen landar och vilka slutsatserna blir kring hur en eventuell riskfördelningsmodell kommer att se ut, fortsätter han.

Han lyfter också fram vikten av att minimera den politiska risken. En väg framåt är att göra som i Storbritannien där de här stora avtalen görs civilrättsligt bindande för parterna.

– Tanken är just att det inte ska spela någon roll vilken regering som för tillfället sitter vid makten.

Oskar Backman, ansvarig Norden på infrastrukturfonden Equitix menar att det är bra att regeringen nu är tydlig, men konstaterar också att det finns ett antal frågetecken.

– Längden på den lagstiftning som måste ändras är fortfarande rätt utmanande.

Han vill framför allt se att det ska bli möjligt att bygga nya reaktorer på fler platser.

– Som det ser ut nu är det bara tillåtet med ny kärnkraft vid de befintliga sajterna. Men vill man ha ut något av en SMR-park så ska den kunna placeras i direkt anslutning till en industri som efterfrågar stora mängder el.

I sammanhanget nämner han projekt som Hybrit och H2 Green Steel.

– H2 Green Steel har sagt att de behöver 10 terawattimmar el 2025. Det är lika med 7 procent av Sveriges totala elförbrukning. En ofantligt stor mängd.