ELKRISEN

Svenska kraftnät: Därför kommer elpriserna sticka iväg igen – ”Tiden rinner ut”

Industrier i såväl söder som norr är hotade om elproduktionen inte ökar med motsvarande en stor reaktor om året till 2035. Inte mycket tyder på att ekvationen går ihop, varnar Daniel Gustafsson på Svenska kraftnät. ”Jag hade önskat att vi hade varit mer proaktiva”, säger han till TN.

Sverige är i behov av en enorm utbyggnad av elproduktion samt investeringar på ett hundratals miljarder i stamnätet om industrisatsningarna i norr ska bli av. Det slår Svenska kraftnät (SVK) fast i sin nya tioårsplan.

Den beräknade elförbrukningen kommer öka från dagens cirka 150 terawattimmar till omkring 235 terawattimmar 2035, visar planen. Dessutom måste cirka 75 terawattimmar ersättas då flera produktionsanläggningar ska fasas ut kommande år.

Vad den här ökade produktionen, motsvarande en ny stor kärnkraftsreaktor per år, ska komma från är än så länge höljt i dunkel. Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät, menar att utvecklingen går för långsamt.

– Tittar vi på alla kraftslag så finns det egentligen inget där det går som tåget och byggs för fullt, vilket är vad som behövs. Risken att tiden rinner ut, och att brist på el under perioder blir en begränsande faktor för våra industrier, den ökar hela tiden, säger han.

Daniel Gustafsson varnar för dyrare elpris och industriell kris för de storskaliga industrier som planeras i norr, om inte produktionstakten ökar lavinartat.

Vågar ni lita på att den här produktionen blir av till slut?

– Nej, det vågar vi inte göra. Nu försöker vi belysa det här behovet och pekar på våra scenarion för att ge en tilltro till de som vill bygga. Ju mer underskott det blir i Sverige, desto högre elpris. Vilket i sin tur borde leda till att produktionen kommer på plats, eftersom man kan ta betalt för elen man producerar, säger Daniel Gustafsson.

Statlig inblandning nödvändig

Han pekar ut tillståndsfrågan som den mest akuta för att få i gång produktionen, både vad gäller kortade handläggningsprocesser och tydligare besked, och ser ganska stora tillskott av till exempel havsbaserad vindkraft om så blir fallet.

Han menar dock att marknaden inte kommer kunna lösa problemet själv, utan att någon typ av statlig inblandning också krävs om behovet av el ska mötas.

– Jag vet att det pågår diskussioner hos regeringen kring att börja titta på någon form av en mer centralplanerad modell där man kan handla upp produktionen eller peka ut var produktionen ska vara. En sådan modell skulle kunna skapa mer incitament utöver endast marknadskrafterna.

Med de stora industrisatsningarna i norr förväntas det elöverskott som funnits i området att slukas upp. Frågan är vad som kommer att hända med elpriset i södra Sverige, som redan i dag har underskott.

– Om det inte tillkommer ny produktion där så kommer det bli dyrare och dyrare. Vi kommer bli än mer beroende av att importera från andra länder. Men det finns ju också en begränsning i hur mycket vi kan importera, hur mycket utlandsförbindelser vi faktiskt har.

Och vid något tillfälle så kan det ju vara så att den produktion som krävs för att täcka förbrukningen, inte går ihop, säger Daniel Gustafsson.

– I södra Sverige kan man inte förvänta sig att få lika mycket el som varit fallet tidigare år. Alternativt att det blir väldigt, väldigt dyrt.

Vad händer i södra Sverige när Norrlands överskott försvinner?

Svenska kraftnät har för närvarande ansökningar om ökad förbrukning på totalt cirka 20 500 megawatt att hantera. Inte en enda av dem är för det sydligaste elområdet SE4.

Daniel Gustafsson tror att en av anledningarna kan vara osäkerhet kring elen kopplat till pris och tillgänglighet. Han säger att Sverige fortfarande har ett av de mest konkurrenskraftiga elsystemen i Europa, men menar att det kan bli ett problem med nya industrier i regionen i framtiden.

– På sikt kan det absolut bli så att industrier väljer att byta plats om man blir lovad bättre förutsättningar någon annanstans när det gäller elen.

Tror du att det är nödvändigt att det även kommer på plats kärnkraft i södra Sverige för att få kalkylerna att gå ihop?

– Svårt att säga. Rent produktionsmässigt skulle man kunna klara sig utan. Men sen behöver du ha stabilitet i systemet även när det inte blåser och solen inte skiner, vilket kärnkraften erbjuder. Men i framtiden kan man kanske ersätta de stabiliserande förmågorna med andra lösningar, energilagring till exempel, säger Daniel Gustafsson.

– Jag tror att man behöver satsa på flera kraftslag. Dels för att säkra produktionen, dels för att hantera risk, om något inte blir av.

Att det inte finns en enda ansökan om effekt i SE4 är bekymmersamt, menar Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren.

– Många företag får besked att de inte kan vänta sig att effekt finns tillgänglig förrän långt i framtiden, ofta inte förrän efter 2030. Det blir en lång och osäker investeringshorisont, och resulterar i att satsningar lämnar södra Sverige, säger han.

– Det har uppstått en bristsituation som är ganska allvarlig. Det hindrar industriinvesteringar och gör att den gröna omställningen försenas för oss i södra Sverige.

Transmissionsnätets utbyggnad

Utöver ny elproduktion är behovet av ett kraftigt utbyggt stamnät också stort. Svenska kraftnät planerar därför att de tio kommande åren bygga 150 mil nya ledningar och ett 30-tal nya stationer samtidigt som 250 mil ledningar och ett 100-tal stationer måste förnyas. På 20 års sikt behövs 700 mil nya ledningar. Under 2000–2020 byggde SVK totalt 60 mil transmissionsnät.

Notan kommer bli på ett hundratals miljarder, där SVK planerar på att gå ifrån 5 miljarder till 20 miljarder i årlig investeringstakt. Investeringar som finansieras av nätavgifter på elräkningen, men till stor del också med de så kallade flaskhalsavgifterna.

Är planen realistisk?

– Ja det är en realistisk plan men den är extremt krävande. Dels är det krävande för oss själva rent resursmässigt att kunna planera det här på ett bra sätt, men det finns också stora utmaningar i att det kommer krävas mycket tillstånd. Samtidigt som leverantörskedjan måste fungera, så det är en otroligt utmanande plan, säger Daniel Gustafsson.

– Det innebär en jättestor kostnad, men bidrar också till ett stort värde om vi lyckas.

Hade kunnat larma tidigare

Med så stora investeringsbehov i både elproduktionen och transmissionsnätet undrar man om inte SVK hade kunnat larma tidigare om de stora utmaningar som elnätet står inför?

Daniel Gustafsson menar att det var omöjligt att förutspå den stora våg av eltunga industriprojekt som kommit de senaste åren. Han säger att den första stora ansökan kom 2020, och att det var först då som man började diskutera den dubblade energianvändningen i Sverige.

Samtidigt är han självkritisk, och menar att de hade kunnat bygga ut nätet tidigare.

– Jag hade önskat att vi hade varit ännu mer proaktiva och gått ännu mer på risk. Sen om det hade varit realiserbart det vet jag inte. Jag tror att vi hade mötts av väldigt mycket kritik för att bygga på spekulation om vi satsat hundratals miljarder utan någon ansökan.

– Vi hade också kunnat stärka upp nätet i våra storstadsregioner lite tidigare, eftersom det hade varit relativt riskfritt.

Vätgasen en nyckel

En tredje nyckel för att klara framtidens elbehov är utbyggnaden vätgasproduktion, framför allt i norra Sverige, spår SVK. Den ska dels fungera som energibärare, dels vara ett effektivt sätt att lagra energi.

Problemet är att varken storskalig produktion eller ledningar att bära vätgasen finns på plats i dag. Dessutom produceras endast några procent av dagens vätgas i Sverige utan att använda koldioxid, genom så kallad elektrolys.

Är det rimligt att tro att både produktionen och ledningarna kommer hinna byggas ut i den takt som krävs?

– Det finns mycket som är orimligt men måste ske ändå. Jag tror att steg ett är att verkligen belysa de här behoven. Säkerställa att det finns förutsättningar så att någon eller några vågar och kan satsa. Det finns ingen som kommer vilja göra det här och gå med förlust, säger Daniel Gustafsson.

Vad kommer då att hända i framtiden om inte all ny produktion och infrastruktur kommer på plats för att säkra förbrukningsbehoven.

– Jag tror inte vi kommer att gå in i en situation där systemet havererar totalt. Men vi kommer absolut gå in i en situation där industrins kalkyler och lönsamhet kommer att utmanas. Och vi kommer få det tuffare och svårare att hålla systemet stabilt. Och kanske får vi lägga in fler och fler dyra åtgärder, säger Daniel Gustafsson.