ELKRISEN

Experter: Här är priset för att vi rustade ned världens bästa energisystem

Den långsiktiga lösningen på Sveriges brist på planerbar el stavas enligt regeringen kärnkraft. Men oavsett vägval kvarstår de kortsiktiga problemen i åtminstone 10-15 år, varnar flera bedömare som TN talat med. ”Man kan inte trolla bort kostnader för kraftsystemet”, säger energimarknadsanalytikern Mats Nilsson.

Sveriges två södra elområden har billig el när väderförutsättningarna är goda, men inte när det är omvänt. Problemet beräknas dessutom öka och bli betydligt värre de närmsta åren i takt med att elektrifieringen fortsätter.

– Även om vi bygger ut den väderberoende kraften så är det inte där problemet bottnar. Det finns inte brist på billig el när väderförutsättningarna är goda, varken i Sverige eller grannländerna, säger elmarknadsanalytikern Mats Nilsson.

Däremot stiger priserna när det är sämre förutsättningar. I skrivande stund, tisdag förmiddag, producerar vindkraften i Sverige endast 910 megawatt motsvarande 4,1 procent av elektriciteten i Sverige och i stället är det vattenkraft och kärnkraft som står för den stora bulken i systemet. Vattenkraft importeras från Norge och en smutsigare energimix bestående av mer än 50 procent kol och gas importeras från Tyskland. Samtidigt exporterar Sverige en renare energimix till Polen.

Eftersom alla landets elområden i skrivande stund exponeras fullt ut mot den europeiska marknaden är kostnaden 1,6 kronor per kilowattimme plus skatter, avgifter och moms.

För mellersta och särskilt södra Sverige som har produktionsunderskott betyder det att kraftiga mängder vattenkraft från norr överförs söderut. Maxöverföringen genom snitt 2 mellan elområde 2 och 3 motsvarar ungefär sju kärnkraftsreaktorers kapacitet och där öser man just nu på nära max, vilket är typiskt för hur det ser ut under sämre väderförutsättningar.

– Det finns inga quick fixes utan det underliggande problemet är att vi har stängt ned sex kärnkraftsreaktorer som producerade billig planerbar el i söder. Man kan inte trolla bort kostnader för kraftsystemet utan de måste betalas på något sätt. Ett dyrare kraftsystem leder till högre priser, säger Mats Nilsson.

Kan du ändå se några kortsiktiga lösningar?

– Använd nätkapaciteten från norr till söder bättre, ta bort elskatten och minska tillfälligt momsen på el. Det är ju en procentsats så det blir etter värre ju högre elpriserna blir. Men detta är bara sätt att dämpa och sprida ut smärtan för konsumenterna. Det finns inga snabba lösningar på grundproblemet.

Om man vill öka produktionen då?

– Effekthöjningar i befintliga kraftverk, inte minst vattenkraft och kärnkraft, kan öka den planerbara kraften på lite kortare sikt och även om Vattenfall kommer att hata mig nu så vore det väldigt fint om man kunde skrämma i gång Ringhals 1 på något sätt.

Biomassa då? Vi har mycket skog i Sverige.

– Absolut, det eldas redan och det kanske kan utökas, men det kommer inte nödvändigtvis att ta ned elpriserna. Biomassa är inte jättebilligt och det lär knappast bli bättre eftersom EU bestämt att 30 procent av vår skog ska bli kolsänka. Jag är ledsen. Det finns inga magiska lösningar utan jag får säga som jag sa till en TV-reporter. Vi kan alltid dansa sol-, vind och regndans.

Viktigt att utöka med mer planerbar kraft kortsiktigt

Det är däremot mycket viktigt att utöka med mer reservkraft för att stärka nätet och effektsituationen, menar Mats Nilsson. Inte minst eftersom Svenska kraftnät i årets rapport Kraftbalansen, räknar med ett underskott under topplasttimmen motsvarande 8 kärnkraftsreaktorer, 8 700 megawatt, 2026/2027 om det blir en normalvinter, tio stycken om det blir en tioårsvinter. Topplasttimmen är den timme på året, typiskt en smällkall sådan, när förbrukningen är som absolut högst och där elsystemet behöver överleva utan att tvingas koppla bort användare.

– En fördel är att om Svenska kraftnät kontrakterar lite fler verk för mothandel och i effektreserven i södra Sverige vågar man släppa på lite mer från norr till söder eftersom de då vet att de kan balansera upp systemet med mer kraft om det skulle bli problem. Men det gäller framför allt ner till elområde 4 där det fortfarande finns nästan 1 000 megawatt outnyttjad kapacitet.

Och det finns kapacitet att öka inom biomassa. I en rapport från 2021 konstaterar Svebio att det finns en outnyttjad resurs inom biokraftanläggningar på 1 000 – 1 500 megawatt, huvudsakligen i elområde 3 och 4.

– Kapaciteten finns där och man skulle kunna utnyttja dessa befintliga anläggningar bättre över tid, säger Kjell Andersson, näringspolitisk chef hos Svebio.

Kan investera i nya turbiner snabbt

Det viktigaste, som han ser det, är att elsystemet börjar värdesätta systemnytta på ett helt annat sätt än som sker i dag. Detta har regeringen också hintat om att man tänker titta på.

– Anläggningarna kommer i gång när priserna motiverar det, som i dag, men man får inte tillräckligt bra betalt för stödtjänster och systemnytta eftersom det inte värdesätts av marknaden. Men om ett bättre system kommer på plats kan anläggningarna köras oftare, vilket ger bättre förutsättningar för elsystemet.

– Sen vill jag slå ett slag för att om nu kärnkraften får kreditgarantier och kanske till och med rena subventioner så borde även vår planerbara kraft få det. Det är rimligt eftersom vi levererar samma typ av systemstärkande egenskaper.

Han noterar också att det finns anläggningar som kan investera i nya turbiner, och de kan komma på plats förhållandevis snabbt, 2-3 år.

– Ett problem är att många verk i första hand måste leverera värme och då skulle man behöva göra tilläggsinvesteringar i topplastpannor så att man kan köra turbinerna för elproduktion samtidigt. Med lite fler timmar där produktionen lönar sig så kommer fler att investera i dessa pannor och det kan hjälpa till att stärka systemet och ta ned priserna.

Fjärrvärme kan avlasta elmarknaden

Dessutom finns en annan logisk potential i södra Sverige, menar han.

– Vi måste investera i fjärrvärmenätet. Även om det förstås är ganska dyrt att bygga till villor så är det ändå ett sätt att dämpa efterfrågan på elsidan, eftersom det fortfarande finns tusentals hus som kör på direktverkande el.

Energimyndigheten planerar inom kort en rapport om fjärrvärme.

Den utveckling som sker just nu är att Svenska kraftnät handlar upp fossila kraftverk för mothandel och inom effektreserven. Karlshamnsverket, Ryaverket, Öresundsverket, Heleneholmsverket, Tekniska verken med flera. Verk som hade använts mycket mer sparsamt, om ens alls, om de gamla reaktorerna stått kvar.

– De används ibland för att balansera systemet men kommer också in när elpriserna blir tillräckligt höga. Men det är ingen billig produktion så det tar inte ned elpriserna till nivåer som svenskarna tidigare vant sig vid.

Även fossila kraftverk finns tillgängliga och givet situationen är det enligt experterna rationellt att leta, ställa i ordning och använda dessa vid behov. Det rör sig både om pannor som kan användas med antingen biobränsle, fossilgas och olja.

– Om fossila bränslen används spelar ingen roll sett till de totala utsläppen, eftersom alla utsläpp i EU omfattas av ett tak som ju blir lägre för varje år. Släpper Sverige ut mer, släpps det ut mindre någon annanstans, och vice versa. Så detta är bara en bokföringsfråga mellan länderna. I praktiken styr rimligtvis kostnaden för utsläppsrätter vilken el som produceras. Blir det billigare i Sverige att bränna fossilt än att inte göra det, är det rationella givetvis att bränna fossilt. Annars betalar Sverige extra för att någon annan i stället ska få göra samma utsläpp. Så ja, utsläppssystemet räcker, säger Svenolof Karlsson, mångårig energijournalist och författare till boken Elsystemkrisen.

Stenungsund får inte el

I Stenungsund finns exempelvis ett gammalt oljekraftverk på 520 megawatt insprängt i ett berg. Block 1 och 2 har inte körts sedan 90-talet men två av pannorna har tagits in och ur malpåse för att ingå i effektreserven under 2000-talet. Vattenfall utreder nu kraftverket sedan september 2021. Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, har larmat om att deras företagskluster i Stenungsund ansökt om att få tilldelning om 470 megawatt till 2030 men att Svenska kraftnät inte godkänner den, och inte heller den ansökta effekten till 2026.

Tidningen Näringslivet har tidigare berättat om kritisk infrastruktur som är beroende av gas och löper längs det västsvenska fossilgasstamnätet. I Stenungsund finns flera sådana företag och det finns goda anledningar till att man tidigare valt att skapa en bunker med reservkraftverk där, enligt Gustav Boëthius, gasexpert och författare till boken Ledningen.

– Det är viktigt att förstå att den här sortens industrianläggningar är beroende av ett stort, jämnt och tillförlitligt energiflöde. De är i regel mycket känsliga för flimmer och kan heller inte stängas ner snabbt, och kan därför inte drivas med en väderberoende energiproduktion. Det är ju därför oljekraftverket ligger där det ligger – som en försäkring.

Att ställa i ordning det gamla kraftverket är kanske dyrt, menar han.

– Men den dyraste energin är ju den du inte får levererad. De här industrierna är mycket bra på ekonomisk förädling av energi, så någon form av arrangemang mellan näringsliv och stat för att finansiera kraftverket borde vara möjligt.

Svenolof Karlsson noterar att önskat ökat effektuttag hos Svenska kraftnät totalt nu ligger på 20 500 megawatt eller motsvarande 20 kärnkraftsreaktorer varav drygt 16 i landets två norra elområden. Siffran i södra Sverige, elområde 4, är noll.

Hur går det då ihop, undrar han i en artikel. Per Tryding, vice vd för Sydsvenska handelskammaren svarar:

”Tyvärr stämmer ju den här nollan i kolumnen rätt bra med det vi hör när vi talar med de enskilda företagen. Vårt typiska case är att även ganska stora företag har svårt att få tillgänglig effekt, och det finns lokala energiverk som inte har någon plats alls kvar i nätet. Till exempel gick i somras Österlen Kraft – kommunerna på Österlen – ut och sa att deras nät inte klarade av att ta emot fler solceller. Då pratar vi alltså kilowatt.”

”Många företag får besked, när de vill investera, att de inte kan vänta sig att effekt finns tillgänglig förrän långt framme i tiden. Då väljer de att inte ställa sig i kö, vilket man ju måste betala för att göra.”

En stor utmaning håller på att torna upp sig i hela landet och särskilt i södra Sverige. Om sakerna ska komma på plats krävs att Svenska kraftnät tiodubblar hastigheten i utbyggnaden av transmissionsnätet.

Om inte satsningarna på ny produktion blir av i samma takt som konsumtionen ökar så minskar den oerhörda mängd elektricitet som vattenkraften skickar nedåt när väderförutsättningarna är sämre och dessutom väntas mellersta Sverige, elområde 3, sluka en större del av den samlade kärnkraftens kapacitet.

– Vart ska södra Sverige få sin el ifrån? Det finns ingen snabblösning. Det kommer att ta många år att få mer storskalig planerbar produktion på plats i södra Sverige, säger han till Tidningen Näringslivet.

Oavsett vilken mängd av vindkraft som tillkommer i norr måste det till storskalig planerbar kraft i söder och ett system där systemnyttan värdesätts, menar Svenolof Karlsson.

– Att sätta ett pris på systemnyttan är något man borde ha gjort för länge sedan. Det är bara en variant av polluter pays-regeln, som jag ser det. Givetvis är det den totala kostnaden för elen, produktionen och kostnaderna för att upprätthålla ett robust system för elen som ska räknas. Annars gynnar man vissa producenter och missgynnar andra, säger han.

Inte orolig för investeringsviljan i kärnkraft

Mats Nilsson är inne på samma linje. Det är rimligt att det är slutprodukten som man ska få betalt för och inte som det fungerar i dag, att alla kilowattimmar, oavsett när de kommer och oavsett till vilken kvalitet, är lika mycket värda. Det snedvrider marknadsmekanismerna.

Däremot är han inte orolig för att det saknas investeringsvilja i kärnkraft, även på rådande marknad.

– Det är bara att gå tillbaka i tiden. Vattenfall hade planer på att bygga två nya reaktorer, Ringhals 5 och 6, som avbröts när Miljöpartiet kom in i regeringen 2014. Priserna, behovet av planerbar kraft och den framtida elektrifieringen gör att förutsättningarna är mycket bättre för kärnkraft nu än det var då så det som håller tillbaka är den politiska risken. Räntegarantierna är bra, men sedan behövs det någon form av garanti på att den aktör som bygger får tillbaka pengarna i händelse av att politiken väljer att stänga ned reaktorerna i förtid.

Och kärnkraften är fortfarande ett getingbo politiskt, menar han. Särskilt eftersom Socialdemokraterna trots att de talat om att de gärna ser ny kärnkraft konsekvent röstat emot de förslag som lagts. I juni röstade de nej till att byta det gamla energipolitiska målet om 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt och bara för ett par veckor sedan röstade de nej till att tillåta nya reaktorer på fler ställen än befintliga sajter. Båda förslagen har gått igenom ändå, men bara på grund av att Tidö-samarbetets mandat vägt tyngre än övriga partier.

Miljöpartiets nya språkrör Daniel Helldén gick ut ännu hårdare när TV4 Nyheternas reporter frågade om kärnkraften är en röd linje.

– Det ska inte byggas ny kärnkraft. Att Tidöpartierna nu ska slänga ut hundratals miljarder på en teknik som är föråldrad, det är helt fel när vi vet att den nya tekniken är på väg som kan ställa om samhället. Det ska inte hända, sa han till TV4.

TV4: Om det påbörjas så stoppar ni det?

– Om det går ja.

Mats Nilsson är upprörd. Utan kärnkraften är det bara att glömma elektrifieringen, anser han.

– Det är fullständigt halsbrytande uttalanden från någon som säger sig värna om klimatet. Det vi står inför är antingen en storskalig kärnkraftsutbyggnad eller att fortsätta med fossilt. Det är helt glasklart. Dessutom kommer priserna att fortsätta rusa. Oavsett kommer det att bli dyrt kortsiktigt men ju längre vi väntar desto längre förlänger vi lidandet och det fossila.

– Det långsiktiga målet måste vara att snabba på kärnkraftsutbyggnaden så mycket som möjligt och underlätta processerna. Det skulle också göra att investeringarna blir billigare. Dessutom handlar det inte om det ena eller det andra. Det går alldeles utmärkt att bygga andra energikällor samtidigt.

Tror du inte att det går med storskalig utbyggnad av intermittent kraft samt lagringslösningar?

– Allt går rent tekniskt, men nej. Det är bara att titta på hur det ser ut i världen. Där man bygger mycket intermittent kraft bygger man också fossilt och jobbar med fossil mothandel vilket vi även ser i Sverige. Lagringslösningar laggar efter och tekniken finns inte ens i någon stor skala ännu. Det är bara att titta på Tyskland och fråga sig. De har vetat om att Energiewende kommer i över ett decennium nu. Var är alla storskaliga lagringslösningar? Politiskt pratar man om lösningar men marknaden vill inte bygga dessa eftersom det kräver väldigt höga elpriser innan det blir lönsamt och då öppnar man gamla kolkraftverk och nya gaskraftverk för att man måste. Samtidigt subventionerar man företagen för höga elpriser.

”Vind och sol kan inte vara bärande”

Däremot är han tydlig med alla kraftslag behövs i nuläget. Vindkraft och solkraft levererar billig el, men de levererar inte alltid och kan därför inte vara det bärande kraftslaget. Lagringslösningarna är inte billiga och därför ser han det som orealistiskt att tro att vätgas, batterier och flexibilitet ska kunna ersätta planerbarhet. Oaktat den vattenkraft som finns i Sverige och mängden vindkraft som tillkommer för den gröna omställningen i norr.

– Vind och sol i sig är billigt men de levererar inte hela tiden så därför måste man alltid räkna med lagringslösningarna på kraftsystemnivå, och då blir kärnkraften konkurrenskraftig.

Trots en maxkapacitet på 66 gigawatt vindkraft och 67 gigawatt solkraft levererar dessa källor i skrivande stund 6 respektive 7 procent av elproduktionen i Tyskland de senaste 24 timmarna. Kolkraft levererar 39 procent, fossilgas 18 och biomassa 8. Pumpkraft, som är en form av lagringsteknik levererar 3 procent. Dessutom går det inte att skylla på kriget längre eftersom den ryska pipelinegasen är ersatt, bland annat med flytande fossilgas. Däremot importerar de stora mängder kärnkraft från Frankrike.

– Ska vi lägga hela vår välfärd för att gå på något som på systemnivå garanterat kommer att bli mycket dyrare och förmodligen inte ens gå? Undrar Mats Nilsson.

Det geopolitiska läget i världen föranleder också ett annat problem. Tidningen Näringslivet har i tidigare artiklar visat hur behovet av material och metaller skiljer sig baserat på vilket energisystem som utformas, och många av de metaller som ett förnybart energisystem bygger på domineras till stor del av Kina, i vissa fall till så stor del som 90 procent. Och av många metaller är självförsörjningsgraden i det egna landet noll. Däremot kräver inte kärnkraft samma kritiska metaller.

– Man kan fråga sig hur klokt det är långsiktigt att lägga alla ägg i en och samma korg, säger Mats Nilsson.

Svenolof Karlsson som följt energimarknaden och politiken på nära håll under lång tid drar paralleller till Tyskland.

– Vi borde lära oss från kriget i Ukraina att vi behöver diversifiera oss och inte göra oss beroende av något enskilt land för något så kritiskt som energi. Det var många som varnade när Tyskland gjorde sig mer och mer beroende av den ryska gasen, säger han.

Småföretagen arga på EU:s marknadsprissättning

Ett annat dilemma av stora mått är hur det europeiska prissättningssystemet fungerar. Enkelt förklarat prissätts elen på den europeiska marknaden baserat på det dyraste kraftslaget som ropas in. Produktionskostnaden för Sveriges vattenkraft, kärnkraft och vindkraft är låg i jämförelse med många andra kraftslag men när marknaden exponeras mot dyrare produktion, exempelvis på kontinenten, blir andra kraftslag vägledande för priserna.

Detta retar förstås gallfeber på företagen i södra Sverige som betalar högre priser än Sveriges två nordliga elområden bara för att den billigare elproduktionen inte räcker fullt ut. De vill att Sverige på något sätt ska ändra systemet så att priset bättre speglar konkurrenskraften i de svenska kraftslagen.

– Vi ifrågasätter nuvarande prismodell där elpriset i Sveriges styrs av den dyraste elen vi exporterar. Sverige exporterade under 2022 mest el av alla länder i Europa, säger Sten Lindgren, styrelseledamot och förbundssekreterare för Småföretagarnas riksförbund.

Problemet är mycket stort för många småföretag.

– Man har små marginaler och utsätts för många kostnadsökningar som är svåra att föra vidare på en tuff hemmamarknad. Vi vänder oss mot de höga elpriserna, skattehöjningarna, osäkerheten, skillnaden mellan prisområden och förmögenhetsöverföringen, säger han och tillägger:

– Den nuvarande prissättningsmodellen gynnar elproducenterna i Sverige med övervinster, men framför allt Svenska kraftnät som är de som via de så kallade flaskhalsavgifterna lägger beslag på merparten av den överdebitering som nu sker av elkunderna i södra Sverige, elområde 3 och 4.

Svenska kraftnät får kritik för utlandsförbindelser

På senare tid har spotpriserna enligt honom ofta legat på 140-170 öre per kilowattimme i södra Sverige trots att läget ändå varit gynnsamt med mycket vindkraft, vatten och kärnkraft.

– Tidigare vid dessa tillfällen hade priset legat på 50 öre, säger han.

Bekymret är stort på många sätt. Svenska kraftnät och andra stamnätsoperatörer vill bygga nya utlandsförbindelser eftersom de ser att dessa behövs för att kunna importera el vid tillfällen när den egna produktionen haltar, men de får kritik av Riksrevisionen för att NordBalt-kabeln till Litauen ökade elpriserna i Sverige. En ny kabel till Tyskland, Hansa Powerbridge, planerades men har pausats politiskt eftersom regeringen inte vill exponera sig mot Tyskland i onödan.

Tyskland har med sin höga andel fossila produktion betydligt dyrare elpriser än Sverige och i stort sett alla bedömare som Tidningen Näringslivet pratat med anser att Tyskland är på ett väldigt sluttande plan energipolitiskt, med nedlagd kärnkraft och stora planer på ett hundra procent förnybart system.

Samtidigt prognostiserar Svenska kraftnät ett stort elunderskott vid svåra förhållanden framöver och då kan Tyskland, Polen och Danmarks fossila kraft hjälpa, förutsatt att den finns kvar. Och många av dessa länders stamoperatörer oroar sig också för framtiden eftersom deras politiker siktar på att stänga ned stora delar av den planerbara kraften.

– Det är svårt för Danmark. De planerbara alternativ som finns att tillgå är i hög grad fossila. Det finns ingen kärnkraft eller vattenkraft i Danmark utan det är biomassa och fossilt som gäller. Detta försöker Energinet lösa genom att bygga utlandsförbindelser så att man kan få hjälp av andra länder, sa Paul-Frederik Bach, tidigare vice direktör för systemoperatören Eltra i västra Danmark till Tidningen Näringslivet nyligen.

Mexikanskt dödläge

Nuvarande operativ chef för Danmarks systemoperatör Energinet, Klaus Winther, uttryckte sig lite mer diplomatiskt.

– Jag får säga som jag sagt tidigare, att ingen fossilfri teknologi kan stå ensam i framtiden om vi ska bli av med koldioxiden, så vi behöver alla vi kan få och starka förbindelser mellan länderna.

Huruvida EU ändrar sin elprissättning på något sätt återstår att se, men i nuläget liknar det hela närmast ett mexikanskt dödläge mellan Svenska kraftnät, elkonsumenterna, elproducenter och politiker.

Svenska kraftnät hävdar att det i stort sett är omöjligt eftersom det skulle bryta mot EU:s lagstiftning, innebära strategisk prissättning hos elbolagen och dessutom kunna skada incitamenten att få upp nödvändig ny elproduktion. Mats Nilsson tror att det blir väldigt svårt.

– Glöm Sverigepriser och Folkhemsel. Förutom att dessa är administrativa mardrömmar och att de kan göra situationen värre, så adresserar de inte det underliggande problemet.

Lita inte på Tyskland

Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, skulle inte lägga sina pengar på att vi kan räkna med så mycket planerbart annat än kol och fossilgas från Tyskland i framtiden. Han ser den planerade satsningen som en omöjlighet av en lång rad orsaker, men mer om det i en kommande artikel.

– För att undvika strömavbrott driver Tyskland flertalet stora och mindre gaskraftverk samt 135 kolkraftverksblock, varav 88 förbränner stenkol och 47 förbränner brunkol. Tysklands fossila kraftverk genererar extremt höga utsläpp, säger han till Tidningen Näringslivet.

Kärnkraftens kostnad beror på

Åsa Elmqvist, områdesansvarig för energisystem och marknad hos Energiforsk menar att alla fossilfria kraftslag, inklusive kärnkraft, kommer att behövas om Europa ska klara den gröna omställningen.

– Just nu så ser det ut som att det är landbaserad vindkraft som är det billigaste för att lösa problemet kortsiktigt.

Huruvida kärnkraften rent prismässigt blir billig i Sverige eller inte handlar i hög grad om hur mycket kostnaderna kan kapas.

– Om vi bara bygger en reaktor så kommer den att bli relativt dyr, vi har inte byggt kärnkraft på väldigt länge. Men om vi bygger flera enheter så kommer priserna att minska och då kan kärnkraften vara konkurrenskraftig. Dessutom skulle ökad politisk samstämmighet och ett tydligt statligt engagemang sänka kostnaderna eftersom det minskar risken och därmed kapitalkostnaderna, säger hon.

Hur hög kostnaden blir beror också på hur väl utbyggnaden hanteras. Enligt en studie från Energiforsk kostade reaktorerna Olkiluto, Flamanville och Vogtle som byggts i väst 3-5 gånger så mycket som de senaste som byggts i Japan, Sydkorea, Kina och Ryssland. Vissa delar, som billig arbetskraft, är inte realistiskt att jämföra men det handlar också om att undvika fördyringar exempelvis genom extern påverkan eller politisk osäkerhet.

Sverige byggde kärnkraft billigt

Klassiska exempel där kärnkraft byggts ut effektivt och till konkurrenskraftiga priser är den svenska och den franska, samt i nutida exempel den sydkoreanska och kinesiska, noterar de. Dessutom kan små reaktorer också bli billigare än stora.

Men hon påpekar också att ny kärnkraft inte nödvändigtvis blir billigare än att satsa på ett förnybart system.

– Man måste skilja på kort och lång sikt men också att definiera vad det är vi vill ha för något system. Är det låg volatilitet vi vill ha så får vi en lösning, är det ett lågt genomsnittspris vi vill ha så får vi andra parametrar. Volatila elpriser är en förutsättning för investeringar i vissa produktionsslag och energilager.

Hur höga behöver elpriserna bli för att lagringslösningar, Power to X, ska komma på plats?

– Jag har inte sett några studier på det, så det är svårt att säga. Generellt tror jag att elpriserna kommer blir mer varierande i framtiden, men de behöver inte bli högre.

Det går att bygga ett system med förnybara energikällor som blir billigt men det bygger just på volatila elpriser, menar hon.

– Det är mycket elektrifiering och digitalisering som sker samtidigt. Vi kommer att kunna köra nätet mer effektivt utan att det blir stora avbrott.

Du tänker på flowbased då eller?

– Ja, bland annat. Vi kommer att kunna leva med mindre marginaler och vi behöver hitta de marknadsuppsättningar och regelverk som kostnadseffektivt levererar de förmågor vi önskar av elsystemet.

Automatiska frekvensreserver i form av till exempel batterier, smarta värmepumpar och elbilsladdning för att parera mindre svängningar är en sak men att hantera en tio dagar lång kall vinterperiod där vind och sol knappt levererar något alls och där andra länder inte har så mycket att bjuda på är en annan. Ödrift, dödnätsstarter och andra säkerhetsaspekter är andra.

– Och då kommer vi tillbaka till vad systemet får kosta och hur säkert det ska vara. Hur många avbrottstimmar och på vilken geografisk nivå kan vi tänka oss? Vad är det värt att slippa det? Det är en värderingsfråga som vi måste ta ställning till.

Många andra faktorer än pris

Klart är i alla fall att ett hundra procent förnybart elsystem skulle kräva en mycket stor ökning av vind och sol. Solenergin levererar dåligt under den kalla delen av året och både sol och vind kräver mycket mer yta i anspråk och mycket mer material och metaller, flera av vilka vi inte har någon egen infrastruktur för. En fullständig livscykelanalys på de bakomliggande ledens klimatpåverkan är inte gjord – åtminstone inte i Sverige.

Åsa Elmqvist håller med om att det är mycket geopolitik, sociala och politiska aspekter man behöver ta hänsyn till. Elektricitet i ett modernt samhälle är en av de mest kritiska funktionerna.

– Det är mycket beredskapsfrågor och det är mycket geopolitik och därför handlar inte allt om pris för enskilda kraftslag. Det finns också solidaritetsaspekter inblandande, ska vi till exempel hjälpa Tyskland och ska vi räkna med att andra länder hjälper oss?

När Tidningen Näringslivet intervjuade Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, för en tid sedan apropå en rapport om ett 100 procent förnybart elsystem skulle bli billigare svarade han:

”Den här rapporten kan inte användas som underlag i några politiska diskussioner eller ståndpunkter vad gäller framtiden för ett kraftsystem. Inte förrän man har adderat den fullständigt centrala delen i hur man driver ett sådant”.

Måste bygga mer nät

Ett hundra procent förnybart elsystem skulle innebära att Svenska kraftnät måste bygga mycket mer elnät och jobba mycket mer intensivt med balansering. I ett hundra procent förnybart elsystem får man olika flöden beroende på var det blåser mest.

Ser du något problem med att akademin räknar priser men kanske inte fullt ut tar hänsyn till praktiska förutsättningar och hur komplext elsystemet är? Till exempel att Svenska kraftnät beräknas behöva tiodubbla hastigheten i utbyggnaden av nätet?

– Inte ett problem kanske, men en pedagogisk utmaning kan jag sträcka mig till. Men ja, för oss blir det ju ett problem, när man tar en studie och tror att den har modellerat alla fysikaliska aspekter i praktiken när den inte gjort det. För oss är det viktigt att vara tydliga när vi modellerar Energy only-marknader att de måste kompletteras med andra studier, säger Åsa Elmqvist.