SVERIGES ENTREPRENÖRER

Så sänker delfiner utsläppen – ”Jag tänkte bara herregud”

Den svenska uppfinnaren Thomas Jemts besök hos delfinerna på Kolmården slutade i en innovation som har fått världens största containerrederi intresserat av ett samarbete. Hans ”delfinfena” har potential att minska utsläppen rejält och innebära en jätteaffär.

När den svenska uppfinnaren Thomas Jemt besökte Kolmården för många år sedan fastnade han en lång stund vid delfinerna. Han blev helt tagen av deras rörelsemönster och hur snabbt de kunde ta sig fram med små medel i vattnet. När han till slut lämnade djurparken kunde han inte släppa sin fascination, utan skulle ägna flera år av sitt liv till att förstå hur en flasknosdelfin som väger 350 kilo kan accelerera från 0 till över 30 knop på bara några meter.

– Jag var så otroligt imponerad av farten. Men jag var uppenbart inte ensam om att vara det. På 30-talet uppstod något som kom att kallas Grays paradox, delfinen var lite snabbare än den borde vara med sin muskelmassa.

Thomas Jemt beräknade varvtal, studerade vinklar och material. Allt för att efterlikna delfinfenans egenskaper i en prototyp. Och plötsligt en dag fick han sin första heureka-upplevelse.

– Jag tänkte bara herregud, om en så här enkel handdriven prototyp fungerar så måste potentialen vara enorm. Sen kommer ju tanken, varför har ingen gjort det här förut?

Blivit idiotförklarad

När han berättade om upptäckten för vänner och bekanta möttes han av skepsis och frågor om uppfinningen verkligen skulle fungera på större båtar.

– Man har ju blivit lite idiotförklarad och fått höra att det är slöseri med tid, att jag inte kommer att lyckas, säger han.

Men i stället för att bli nedslagen började han lägga all sin tid på att forska om delfinfenor och hur man får ut max dragkraft av få hästkrafter. Att tekniken var skalbar var han övertygad om, det var ju bara att titta på blåvalarna som trots sin tyngd tar sig fram ett par knop snabbare än flasknosdelfinerna. Det handlade bara om att utveckla den perfekta fenan.

Vill ersätta världens propellrar

Han höghastighetsfilmade fenrörelsen och studerade den i detalj och provkörde fasta och böjbara fenor.

– Det går att räkna på det optimala rörelsemönstret, till exempel hur mycket en fena ska böja sig för att behålla ett laminärt flöde så länge som möjligt. Det finns stora energivinster att göra om man tillverkar fenan rätt, säger han.

I bakhuvudet hade han en studie från MIT (Massachusetts Institute of Technology) som redan 1993 visade att fendrift kan uppnå en verkningsgrad (förhållandet mellan utvunnen nyttoenergi och tillförd energi) på 92 procent.

– Vanliga fritidsbåtar med propellerdrift ligger på runt på 40-60 procent i verkningsgrad och de absolut bästa propellrarna i världen sitter på containerfartyg och har runt 70 procents verkningsgrad, säger han och delar med sig av sin vision.

– Mitt mål på sikt är att helt ersätta propellern på alla båtar och containerfartyg i världen.

Redan tecknat avsiktsförklaring med jätten Maersk

Hans företag Dolprop har kommit en bit på vägen. De har realiserat en rad uppfinningar, bland annat en elektrisk motor för fritidsbåtar med fena i stället för propellerdrift, världens snabbaste och tystaste undervattensdrönare och en patenterad konverterare som kan omvandla båtmotorns roterande rörelse till en sinuskurva för att kunna optimera energieffektiviteten. Dessutom har de samarbeten med flera europeiska universitet.

Men det är bara början, menar Thomas Jemt. Den djupa fenkunskapen har lett till ett samarbete med norska Sea Drive och just nu testkör de en sju meter lång Strana elbåt som har designats av båtgurun Ocke Mannerfelt. Tanken är att komma upp i 15 knop och samtidigt göra stora energibesparingar.

– Folk skrattar till ibland när vi har varit ute med testbåten. Förvånade blickar när de ser en fena i stället för propeller på båten. Många tycker att det är roligt, de tar det inte riktigt på allvar, säger han.

Det kan de få äta upp, påpekar Thomas Jemt. Dolprop har en avsiktsförklaring (LOI) med fartygsjätten Maersk om att gemensamt utvärdera fendriftens möjligheter. Potentiellt är det ett jättesamarbete och flera andra bolag har visat stort intresse.

– Det är ju världens största containerrederi så det är klart att det är stort för oss, det är ju lite som stjärnan högst upp i julgranen, säger han.

”Största miljöprojektet på väldigt, väldigt länge”

Miljöfördelarna av ett sådant samarbete går inte att underskatta, menar Thomas Jemt. Ett containerfartyg drar omkring mellan 16 000 och 30 000 liter diesel i timmen dygnet runt och det finns omkring 70 000 sådana registrerade fartyg i världen, berättar han.

– Vår fenteknik har möjlighet att minska bränsleförbrukningen för en fritidsbåt med ungefär 50 procent. När det gäller containerfartyg ligger den siffran på omkring 20 procent. Det handlar så klart om miljontals kronor i besparingar och enorma miljövinster bara för ett sånt fartyg, säger han.

Maersk har själva satt ett mål om att halvera sina utsläpp till 2030 för att bli koldioxidneutrala till 2040 och Thomas Jemt och Dolprop hjälper mer än gärna till. Ett win-win samarbete, menar han.

– Det skulle vara det största miljöprojektet på väldigt, väldigt länge, säger han.

Samtidigt är han medveten om att propellrarna har funnits länge och inte bara kommer att bytas ut. Han menar dock att förändringens vindar blåser och att trycket på lägre utsläpp gör att samarbetet kan realiseras snabbare än många tror.

Han menar också att fentekniken har fler fördelar. Till exempel att driften är i princip helt tyst under vattnet.

– Idag flyttar man ut fartyg från känsliga områden på grund av EU-direktiv om buller. Med fendrift skulle fartygen kunna ta närmaste vägen. Oljud under vattnet är ett enormt problem i dag, kaviterande propellrar stör det marina livet i våra hav, säger han.

Att Dolprops fenteknik skulle klara att driva fram stora fartyg är bevisat, enligt Thomas Jemt. I ett samarbete med Blue Oasis från Portugal har de gjort så kallade CFD-simuleringar (Computer Fluid Dynamics). I princip alla som bygger ett fartyg gör sådana simuleringar förklarar han, det är endast fem procents felmarginal i dessa beräkningar.

– Enligt simuleringarna kan vi köra ett 236 meter långt fartyg i 24 knop med en sju meter bred fena och då är varvtalet bara 60 procent jämfört med om en propeller hade använts. Ingen forskare i världen kan argumentera emot det, säger han.

Många bollar i luften

För att komma till den här punkten har Thomas Jemt och medarbetare slitit hårt under många år och tåget är inte framme. De är knappt en handfull som jobbar med att sälja in innovationerna och skapa samarbeten. Än så länge har de inte börjat att producera produkter i någon större skala, även om det är förs dialoger om detta nu.

Men hur har du finansierat all forskning genom åren?

– I stort sett har jag finansierat det här själv under alla år, men för drygt två år sedan fick vi ett bidrag från EU via Vinnova på 3,5 miljoner kronor. Det var mer än uppskattat. Jag hade nog inte orkat hela vägen fram själv annars, säger han.

– Men jag vet inte, samtidigt är jag serieentreprenör och känner att jag sitter på lösningen till enormt stora problem.