ELKRISEN

Industritoppen: ”Kärnkraften är den enda möjligheten”

För att få ett fungerande elsystem är det helt avgörande med ny kärnkraft, menar Alfa Lavals vd Tom Erixon och kräver beslut. Han öppnar även för att vara med och delfinansiera utbyggnaden. ”Vi har duckat energifrågorna under väldigt lång tid”, säger han i en exklusiv intervju med TN.

För en vecka sedan undertecknade 14 av Sveriges tyngsta industriledare en debattartikel i DN med rubriken ”Sverige behöver kärnkraften – och vi kan vara med och betala”. En av dem som satte ned foten var Alfa Lavals vd Tom Erixon.

– Trots långa investeringscykler har vi duckat energifrågorna under väldigt lång tid och inte tagit höjd för att elförsörjningen behöver dubbleras de kommande 20 till 30 åren. Nu krävs det en substantiell satsning för att få ett fungerande elsystem, säger han till TN och fortsätter.

– Varken jag eller de övriga undertecknarna av debattartikeln drivs egentligen av en stark kärlek till kärnkraften, men det är helt uppenbart att den behövs. Vi behöver ett energisystem i balans och för det krävs en signifikant ökning av fossilfri baskraft. Kärnkraften är den enda möjligheten jag ser för att lösa ekvationen i ett 30-årsperspektiv.

Enligt Tom Erixon innebär det att nödvändiga beslut måste fattas i närtid, det börjar bli bråttom. Han menar därför att fler industriföreträdare måste vara tydliga med var de står i frågan om kärnkraft.

– Inte minst med tanke på att det har funnits en del politiska företrädare som har gjort sig själva till uttolkare av vad som är industrins uppfattning. Faktum är att vi är beredda att ta ansvar och göra vår del för att få ny kärnkraft på plats, säger han och kräver samtidigt tydliga besked från politiken och berörda myndigheter.

Har ni fått någon respons efter era utspel?

– Man kan väl säga så här, det sker en process framåt och den processen har ju redan initierats av regeringen, så vi har kommit förbi startpunkten. Det är bra att det finns en tydlig politisk riktning. Vad som ska göras är ganska klart. Men hur det här ska genomföras är någonting alla runt bordet nu behöver sitta ner och skapa samförstånd kring, säger han.

Att regeringen nyligen tillsatte Carl Berglöf som ny kärnkraftssamordnare är ett viktigt steg på vägen, enligt Tom Erixon. För samordnaren är det också en stor fördel att veta var näringslivet står och att det finns kontaktytor för att diskutera lösningar, resonerar han.

Knäckfrågan är såklart hur kärnkraftsutbyggnaden ska finansieras. Tom Erixon menar att det krävs en nationell satsning där staten tar en tydlig roll, inte minst när det gäller risker och finansiellt ansvar av systemet. Det måste till en rollfördelning mellan stat, producenter, leverantörer, företag och konsumenter, menar han.

– Från industrins håll vill jag dock vara lite försiktig med att exakt föreskriva hur statens roll ska se ut. Jag pratar hellre om industrins förutsättningar, säger han.

Du säger att ni och andra industriföretag kan vara med och finansiera en del av det här. Hur ska det gå till?

– Den här typen av diskussioner har inte varit så vanliga i Sverige tidigare, men i Finland har de varit det. Där finns ett sätt för de stora energiförbrukarna att kontrollerat investera i kärnkraft och det har flera svenska bolag också gjort. Jag har själv varit med i två bolag, Ovako och Boliden, som gjort den typen av investeringar, säger han.

Att snegla på Finland och den så kallade Mankalamodellen kan vara ett alternativ, menar Tom Erixon. Förenklat går modellen ut på att flera företag går samman och äger kraftproduktionen tillsammans. Tanken är att tillsammans bidra och dra fördel av en investering som man inte själv hade kunnat göra. Ju fler ägare, desto lägre risk. En stor fördel är att även mindre bolag kan bidra.

Finansieringen och driften garanteras av ägarbolagen i förhållande till sin andel och när kraftproduktionen väl är på plats kan ägarbolagen köpa el till självkostnadspris. Mankalabolag har inga vinstkrav utan existerar bara för att producera el till självkostnadspris till ägarna. Vad du sen väljer att göra med elen är upp till respektive bolag, antingen använder du elen själv eller säljer den på marknaden.

I Finland produceras en betydande del av kärnkraftselen genom Mankalamodellen. Men att importera modellen rakt av till Sverige kan vara förknippat med utmaningar, eftersom det finns skillnader i ländernas regelverk.

– Det finns en möjlighet att utveckla modellen för svenska förhållanden, om viljan finns. Det skulle förmodligen ta lite tid, så kanske är det inte det mest närliggande alternativet. Men att modellen fungerar vet jag, eftersom jag har investerat i den förr, säger han.

Alfa Laval är också redo att engagera sig på andra sätt om det skulle gå snabbare och bli mindre komplicerat.

– Vi har inget principiellt emot att vara delaktiga i en investering om det underlättar utbyggnaden eller är en förutsättning för den, säger han.

Tom Erixon menar att alla alternativ måste upp på bordet i det här skedet, till exempel att teckna långsiktiga avtal om att köpa el som i framtiden produceras av kärnkraft eller att delfinansiera på något annat vis för att räkna hem investeringen.

– Vi ska inte ta bort en massa alternativ från bordet utan fokusera på att hitta lösningar. Jag förväntar mig att detta är frågor som kommer att diskuteras under 2024. Vår inställning är att vara konstruktiv i dialogen, säger han.

Att 14 industritoppar kräver att kärnkraftsutbyggnaden måste ta fart är en tydlig signal till beslutsfattarna, menar Tom Erixon. Nu hoppas han att utspelet ger ringar på vattnet.

– Utan att göra oss till talespersoner för en hel sektor så är min uppfattning att den absoluta huvuddelen av det svenska näringslivet ställer sig bakom vårt budskap, säger han.

Vilka är de största utmaningarna framåt i processen förutom finansieringen, bedömer du?

– Det är inte en enskild fråga. Dels har vi långa ledtider i Sverige med långa implementeringstider för all kraftutbyggnad. Tidsaspekten är besvärlig. Dessutom finns det teknikval som behöver hanteras och utredas kopplat till vilken betydelse SMR-frågan ska ha i förhållande till större kärnkraftverk av traditionell typ. Det finns också en politisk dimension i det här eftersom investerare vill se enighet och långsiktighet för att våga satsa, säger Tom Erixon.

Det handlar inte bara om att få regler på plats utan även om kultur och värderingar i beslutande myndigheter.

– Ska vi få ned ledtider måste myndigheterna vara snabbfotade, säger han.

Utan ny kärnkraft kommer industrin inte att klara av klimatomställningen, varnar Tom Erixon.

– Det krävs att vi landar i den här frågan, säger han.

Och om vi inte gör det?

– Då rycks mattan undan för hela den inriktning som vi har lagt upp inom flera sektorer inom svensk industri. Kärnkraften får inte fastna i en analysfas de kommande fem åren. Då raseras förutsättningarna för mängder med industriella aktiviteter och investeringar i det här landet. Det är min viktigaste markering, säger han.

– Jag argumenterar inte för någon form av enskilt energislag, allt behövs. Det jag säger är att utan kärnkraften får vi inte ett trovärdigt elsystem.

Hur snabbt påverkas industriinvesteringar, projekt och etableringar om beslut om kärnkraften dröjer?

– Det är svårt att säga. Jag vill inte vara alarmist, men i södra Sverige har det funnits en problematik under lång tid. Men vi på Alfa Laval har ännu inte haft några större problem trots ganska stora investeringar. Även i Norrland finns en tro på att det kommer att lösa sig på något vis. Men det klart, om processen stannar upp skulle det vara extremt olyckligt för en rad projekt, säger han.

Elektrifieringen, vätgassatsningar och projekt i norr är bara några saker som kommer att kräva enorma mängder el kommande 20-30 år. Vi står vid ett vägskäl, konstaterar Tom Erixon.

– Jag är ändå optimistisk. De flesta är medvetna om att vi är sena på bollen och det finns fortfarande möjligheter att fixa till det här. Men då måste beslut tas nu, säger han.