KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Lista: Rusning efter svenska metaller

Förra året tog svenska Bergsstaten emot rekordmånga ansökningar om brytning av de metaller och mineral som EU anser är kritiska för den gröna omställningen. Det visar TN:s granskning. Samtidigt är de oförutsägbara tillståndsprocesserna ett problem för att fler gruvor ska startas.

Just nu vänder gruvprospektörer från hela världen sina blickar mot den svenska berggrunden. 2022 fick Bergsstaten (ett särskilt beslutsorgan inom den statliga förvaltningsmyndigheten Sveriges geologiska undersökning) in rekordlåga 104 undersökningstillstånd men bara ett år senare, 2023, hade antalet studsat tillbaka till 242.

TN har tittat närmare på samtliga undersökningstillstånd och kan konstatera att en stor del av ökningen handlar om de kritiska och strategiskt viktiga mineral och metaller som EU öronmärkt för den gröna omställningen.

Tittar man på det totala antalet undersökningstillstånd för de här metallerna och mineral som Bergsstaten har godkänt framkommer det att cirka 60 procent skickades in förra året, visar TN:s granskning.

Här återfinns metaller och mineral som dysprosium, lantan, skandium, grafit, yttrium och litium (se hela listan nedan) som är nödvändiga för att bygga de batteriparker, solpaneler och permanentmagneter för elbilar som nu snabbt ökar i efterfrågan.

Helena Kjellson är nybliven bergmästare på Bergsstaten som är den myndighet som hanterar tillstånden. Hon berättar att ansökningarna för att undersöka den svenska berggrunden efter de här kritiska metallerna och mineral har fortsatt att komma in i hög takt under 2024.

– Jag skulle säga att den här stora ökningen beror på den ökande uppmärksamheten kring och det faktiska behovet av de här mineral och metallerna. Sedan har naturligtvis EU:s initiativ Critical Raw Material Act (CRMA) som satt fingret på det här behovet och tydligt fastställt att man vill öka självförsörjningsgraden för de här materialen också spelat in.

Med CRMA siktar EU på att bryta Kinas dominans på området och ta upp konkurrensen med USA:s satsning Inflation Reduction Act (IRA) om att attrahera gröna investeringar.

Maria Sunér, vd för branschorganisationen Svemin, välkomnar utvecklingen efter flera års kräftgång för den svenska gruvnäringen.

– Sverige är ett av de länder i Europa som har den mest intressanta berggrunden för de här kritiska och strategiska mineral och metallerna. Det finns en särskilt bra tillgång på sällsynta jordartsmetaller, säger Maria Sunér.

Idag finns det endast 12 aktiva gruvor i Sverige trots att intresset för att öppna nya har varit stort. Det största hindret är de långa och oförutsägbara tillståndsprocesserna som ofta kan ta flera år, konstaterar Maria Sunér.

Här krävs det ett omtag om Sverige ska kunna fortsätta vara ett attraktivt gruvland.

– De processerna har skapat en stor osäkerhet för prospektörer och investerare. Det är helt klart en bidragande orsak till att Sverige fallit tillbaka som gruvnation de senaste åren.

Här sätter även Maria Sunér hopp till CRMA.

– Lagen sätter en tidsgräns på max 27 månader för att en aktör ska få ett ja eller nej på en ansökan. Det ska också inrättas en ”one stop shop” som innebär att företag har en ingång i processen att jobba emot. Förhoppningsvis kommer det att underlätta det många gånger omfattande arbetet med att söka tillstånd.

Eric Krafft är vd för det kanadensiska gruvbolaget Leading Edge Materials som i 15 år utvecklat ett projekt mot tillstånd för att starta en gruva i Norra Kärr norr om Gränna.

– Det finns en stor och känd fyndighet av tunga sällsynta jordartsmetaller som är helt nödvändiga för att till exempel tillverka permanentmagneter som används i elbilsbatterier och i vindkraftverk, säger Eric Krafft.

Företagets planer har mött hårt motstånd från miljöorganisationer, men Eric Krafft berättar att motståndet har lättat sedan man 2021 designat om projektet och då bland annat lagt om planerna för de våtkemiska processerna.

– Vi har flyttat på alla de processtegen till en lämpligare ändamålsenlig plats. Det har tagit bort hot om att det eventuellt skulle kunna lakas ut metaller från sandmagasin som skulle kunna hamna i Vättern.

Nu hoppas att han att den knut som försenat projektet så länge kan vara på väg att lösas.

– Ett stort problem har varit att myndigheterna vill få in en Natura-2000 ansökan före bearbetningskoncessionen och miljöprövningstillståndet. Det är en opraktisk ordning. Nu har vi fått signaler från regeringen att den ordningen kan vara på väg att slopas vilket skulle betyda oerhört mycket för vårt fortsätta arbete.

Ett annat exempel på ett projekt där tillståndsprocessen tagit lång tid är gruv- och materialföretaget Talgas ambition att starta en grafitgruva utanför Kiruna.

Själva fyndigheten upptäcktes för över tio år sedan men Cen Rolfsson, presschef på det svenska Talgakontoret, konstaterar att tillståndsprocesserna tagit väldigt lång tid i och med att i princip alla domar överklagas.

Våren 2023 gav till slut Mark- och miljödomstolen Talga tillstånd att bryta 120 000 ton grafitmalm årligen i fyra dagbrott, men den domen överklagades till Högsta domstolen av två samebyar och Naturskyddsföreningen.

– Vi hoppas så klart att HD avslår det överklagandet eftersom den miljökonsekvensbeskrivning som vi redan har lämnat in redan har passerat två rättsinstanser, säger Cen Rolfsson.

Om Talga kan påbörja processen med att bryta grafit är tanken att leverera den direkt till företagets batterifabrik som började byggas i Luleå våren 2023.

– Om vi dels får utvinna grafiten själva, dels förädla den så kan vi minska klimatavtrycket med över 90 procent jämfört med dagens läge där Europa är beroende av import av klimattung syntetisk grafit från Asien, säger Cen Rolfsson.