KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Vindföretaget om tillståndskaoset – ”Inte rimligt”

Energiföretaget Cloudberrys nya vindpark i Kafjärden markerar slutet på ett utdraget tillståndslimbo. Ett färskt exempel på vindkraftens potential och utmaningar i den svenska klimatomställningen. ”För att det ska bli riktigt bra och rättssäkert behöver vi ha lagstiftning i ryggen”, säger utvecklingschef Charlotte Bergqvist till TN.

I över 15 år har det funnits planer på att bygga en ny vindkraftspark i Kafjärden utanför Eskilstuna. Men invecklade juridiska processer drog ut på tiden. 2015 vädrades ny morgonluft då kinesiska Enwind tog över projektet och installerade en rad betongfundament. Bakom hörnet väntade dock nya juridiska turer och det tog ytterligare fyra år innan bolaget fick klartecken att bygga vidare. Vid det laget var det för sent. Då hade Enwind beslutat sig att dra sig ur den svenska marknaden.

Så vände vinden 2022, då nordiska energiföretaget Cloudberry kom in i bilden. Bolaget köpte befintlig infrastruktur och lyckades på kort tid uppföra moderna vindkraftverk, specialgjorda för att passa på de gamla fundamenten.

– Det krävdes mycket mod, kompetens, grundliga tekniska undersökningar för att få allt att fungera. Den viktigaste drivkraften har alltid varit att förse världen med förnybar energi och att det måste hända nu, säger Charlotte Bergqvist, utvecklingschef på Cloudberry, som ansvarar för utvecklingen av vindparken.

Cloudberrys affärsidé är att vara en långsiktig utvecklare och ägare av förnybara energitillgångar i Norden. En insikt som vd och grundare Anders Lenborg fick flera år tidigare då han arbetade som advokat och rådgivare för stora infrastrukturprojekt i Norden. Väldigt mycket kapital kom utifrån, men var fanns det nordiska kapitalet?

Expansion i Skandinavien

Anders Lenborg startade en fond som snabbt drog till sig nordiska investerare. 2017 bildades Cloudberry Clean Energy och bolaget började investera i småskalig vattenkraft i Norge. Några år senare utökades verksamheten till först till Sverige och sen till Danmark. Den första vindkraften i Sverige blev Hån i Årjängs kommun som togs i drift i fjol. Under hösten i år väntas Munkhyttan vindpark stå klar i Lindesberg. Men näst på tur är Sundby vindpark utanför Eskilstuna som genomgår sin slutliga testfas och beräknas tas i kommersiell drift under våren.

En fördel med att ta över en befintlig infrastruktur är att det går snabbare. Med ny teknik blir koldioxidavtrycket lägre. Men en utmaning i att förädla äldre projekt är att det krävs nya tillstånd för att installera ny och mer uppdaterad vindkraftsutrustning.

– Bygglovet specificerade att en bestämd turbin skulle användas. Men den fanns inte längre på marknaden. Så vi behövde söka upp kommunen och ansöka om ett tilläggsbeslut för att - i klarspråk - ersätta en gammal Volvo med en BMW, säger Charlotte Bergqvist.

Det var inga problem att få kommunens godkännande. Däremot ville andra instanser överklaga.

– I juli 2022 var tilläggsbeslutet på plats och fem månader senare fattade vi ett investeringsbeslut. Nästan ett år senare, i juni 2023, kom det in en överklagan. Vi har inga problem med att man kan komma med invändningar mot stora infrastrukturprojekt, det är en del av den demokratiska processen. Men vi anser inte att det är rimligt att kunna överklaga så nära inpå ett projekt. Det skapar osäkerhet hos oss som investerare, säger hon.

Brådskande fråga

Under åren har många vindkraftsprojekt försenats, bland annat för att kommunen lägger sitt veto eller att processen överklagas av olika instanser. En återkommande fråga inom näringsliv, politik och samhälle är hur man kan undanröja hindren för en snabb vindkraftsutbyggnad. En fråga som brådskar i takt med att Sverige behöver möta ett fördubblat elbehov till 2045.

– Vindkraften spelar en jätteviktig roll av flera skäl. Vi kan bygga vindkraft relativt fort, kostnadseffektivt och bidra med stora volymer av förnybar el både på land och till havs. Sverige har stora komparativa fördelar tack vare vår vindresurs. Vi bygger också helt på kommersiella villkor utan behov av subventioner. Under de kommande åren måste vi släppa fram alla möjligheter att bygga ut fossilfri energi och här behövs alla kraftslag. Vi kan inte bara satsa på en häst om vi ska balansera upp hela energisystemet. Därtill behöver vi bygga ut vårt elnät och skapa helt nya flexibilitetstjänster, säger Charlotte Bergqvist.

En viktig pusselbit för att få acceptans i lokalsamhället är att inte göra större ingrepp i naturen än nödvändigt, att finna bra lokala lösningar och att vindkraftföretagen ger ekonomisk ersättning eller annan kompensation till närboende. Idag är det vanligt att vindkraftsföretag betalar ut en så kallad bygdepeng och frivilligt avsätter pengar som på olika sätt går tillbaka till samhället. Men Charlotte Bergqvist tror det är bättre om kompensationsmodeller sattes på riksnivå.

– Som utvecklare av vindkraft är vårt mål att hitta en lämplig plats som både har bra vindförhållanden och som samtidigt gynnar lokalsamhället. För att det ska bli riktigt bra och rättssäkert behöver vi ha lagstiftning i ryggen. Då blir det enklare för alla parter att veta hur ett projekt ska gå till och vilken ersättning som ska ges, säger hon.

Viktigt med kompensation

Ett steg i rätt riktning är utredningen om incitament för vindkraft. I ett delbetänkande från våren 2023 föreslog utredare Ulrika Liljeberg bland annat att bostadsägare nära vindkraftparker utlovats en särskild kompensation baserat på avstånd, verkens höjd och elpriset.

– Vi står helt bakom de förslag som tagits fram i incitamentsutredningen. Vi stöttar också diskussionen om att fastighetsskatten från vindkraft går till kommunen i stället för till staten. Vi tror att de förslag som ligger på bordet kan dubbla eller till och med tredubbla värdet av vad en bygdepeng ger idag, säger Charlotte Bergqvist.

Därtill behövs ändringar i det kommunala vetot och tidsbegränsningar för att överklaga, fortsätter hon.

– Det är viktigt att kommunen får en tydlig röst och att man boxar in det inom en rimlig tidsram. Det minskar risken för att företag satsar på fel platser, säger Charlotte Bergqvist.

Även med en kompensationsmodell på plats kommer det aktiva lokala arbetet att vara nyckeln till en långsiktig och framgångsrik vindkraftsetablering, anser hon.

– Det första vi borde göra är sluta använda begreppet acceptans. Det låter som något man måste svälja och bara ta. Om vi ska driva en verksamhet i ett samhälle på lång sikt behöver man gå längre och även skapa engagemang. Som vindkraftsbolag måste vi ta oss an uppgiften att förstå den lokala kontexten, vilka utmaningar och möjligheter som ett projekt innebär för samhället – både miljömässigt och socialt. Vi tror på att representera företaget utåt, att vara tillgänglig och diskutera de lokala behoven, avslutar Charlotte Bergqvist.