HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Nya hotet mot skogen: 10 000 jobb försvinner – och utsläppen ökar

Nya EU-krav kan slå stenhårt mot det svenska skogsbruket, visar en ny analys av Danske Bank. Vart fjärde sågverk riskerar att slås ut och uppemot 10 000 arbetstillfällen försvinna. ”Det står stora värden på spel”, säger Viveka Beckeman, vd på Skogsindustrierna, till TN.

EU har nyligen höjt målet för kontinentens kolsänka inom markanvändning och skogsbruk (LULUCF) med 15 procent – till 310 miljoner ton koldioxid fram till år 2030.

Det är den svenska skogen som har fått det största betinget med en ökning av kolsänkan om 4 miljoner ton om året.

Det kommer ofrånkomligt att få stora konsekvenser för det svenska skogsbruket, menar Johan Freij, affärsområdeschef Skog Lantbruk på Danske Bank.

– Med den korta tidshorisonten så finns det finns i princip endast två sätt att öka kolinlagringen så mycket. Det är antingen att avsätta mer skog för fri utveckling eller att förlänga omloppstiderna och senarelägga avverkning. Har man längre tid på sig finns det många fler åtgärder att ta till, exempelvis tillväxtfrämjande åtgärder.

Snabb effekt i början

För att svara på frågan hur det svenska skogsbruket kommer att påverkas av EU:s ambitioner har Danske Bank tittat närmare på två av Skogsstyrelsens skötselalternativ för att utröna hur stor skillnaden i årlig inlagringseffekt av koldioxid blir.

I det första alternativet ”Dagens skogsbruk”, fortsätter skogen att brukas ungefär som idag med dagens metoder och avverkningsintensitet.

I det andra alternativet ”Fokus mångfald” ökar man däremot arealen avsättningar med 2,3 miljoner hektar, vilket motsvarar cirka 10 procent av den produktiva skogsmarken. Samtidigt höjs den lägsta slutavverkningsåldern med 10–30 procent.

Resultatet visar att kolinlagringseffekten i ”Fokus Mångfald” stiger brant de första 15–20 åren med en inlagring på sju miljoner ton CO2 per år (se bild).

Men, efter cirka 15 år vänder inlagringseffekten ned för att efter ca 30–40 år vända till en betydligt lägre inlagringseffekt än med ”Dagens skogsbruk”.

– Nu minskar i stället kolinlagringen med 24 miljoner ton per år, och på ännu längre sikt fortsätter minskningen i kolinlagring. I stället växer kolskulden snabbt. Det beror på att skogens tillväxttakt sjunker och att vi minskat volymen förnyelsebara skogsprodukter som skulle ersatt fossilbaserade sådana.

– Vår analys visar att den nordiska skogen med sin långsamma tillväxt och det långsiktiga skogsbruket med långa avverkningscykler inte är lämpade för de kortsiktiga åtgärder som EU eftersträvar med den nya LULUCF, fortsätter Johan Freij.

Branschorganisationen Skogsindustrierna menar att Danske Banks analys visar på behovet av att se till just kolsänkans långsiktiga utveckling och att skogen inte ska användas som en kortsiktig kompensator för fossila utsläpp.

– Vi tror inte att ett ensidigt synsätt som låser fast fokus på skogen som en passiv funktion här och nu är vägen framåt om vi ska klara en verkligt hållbar grön omställning. I stället behövs framtidsinriktade åtgärder som långsiktigt gör att kolinlagringen bibehålls och ökar över tid, säger Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman.

10 000 arbetstillfällen kan försvinna

Samtidigt skulle det svenska skogsbruket påverkas eftersom en större avsättningsareal innebär mindre råvara för det svenska skogsbruket att arbeta med.

Här visar Danske Banks analys att avverkningen skulle minska med över 20 procent, eller drygt 17 miljoner m3sk/år under den tidigare delen av tidscykeln. Totalt, utslaget på de första 30 åren, skulle avverkningen minska med i snitt 13 procent, eller 10 miljoner m3sk per år.

I ren energiproduktion betyder det att Sverige skulle tappa motsvarande en fjärdedel av all svensk vattenkraft när det skogliga råmaterialet för att tillverka bioenergi försvinner.

– För att beräkna konsekvenserna för skogsindustrin får man nog tyvärr räkna med de högre nivåerna för minskad avverkning eftersom tidshorisonten är så kort, säger Johan Freij.

När så mycket råvara tas ur produktion slår det mot efterföljande led. Totalt genererar svensk skogsindustri idag cirka 190 miljarder kronor i exportintäkter och sysselsätter cirka 120 000 personer, varav 50 000 personer är direkt anställda i skogsbruket och trävaruindustrin.

– I vår scenariojämförelse skulle ungefär vart fjärde sågverk slås ut. Dessutom skulle motsvarande två medelstora massa/pappersbruk tvingas lägga ned och uppemot 10 000 arbetstillfällen försvinna. Det skulle slå extra hårt i glesbygdsområden, som ofta har skogen som basnäring.

– Vårt scenario visar naturligtvis inte exakta nivåer för utfallet utan är ett exempel på hur utvecklingen kan bli om man tvingar fram en kortsiktig inlagringseffekt i nordisk skog, fortsätter Johan Freij.

Ytterligare en risk är att skogsindustrin slutar att investera om det finns en osäkerhet kring råvarutillförseln.

– En nedåtgående spiral för investeringarna kan få väldigt drastiska effekter, det ser vi nu exempel på i den nordamerikanska skogsindustrin, menar han.

Skogsindustrierna räknar inte med att effekterna skall bli så drastiska av LULUCF, men ser samtidigt att det finns risker beroende på de politiska vägvalen för skogen framåt.

– Det går inte att bortse från att det står stora värden på spel i termer av arbetstillfällen och företag. På sikt ser vi också ett ökat globalt behov av skogens produkter som kan fortsätta skapa jobb och välfärd i Sverige och förutsättningar för andra länder att klara utfasningen av fossila utsläpp, konstaterar Viveka Beckeman.