BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Beskedet: Nu höjs avgifterna för tågtransporter: ”Chockartat”

Som en blixt från klar himmel. Så beskriver Mats Erkén, vd på transport- och logistikbolaget ScandFibre, beskedet om att banavgifterna för tunga godståg höjs kraftigt. ”Våra kostnader kommer öka från 44 miljoner kronor i år till 63 miljoner nästa år. Ett otroligt hårt slag mot branschen”, säger han till TN.

2025 kommer banavgifterna för tunga godståg höjas 55 procent. Detta kommer påverka de svenska företagens konkurrenskraft negativt, menar Elin Swedlund, ansvarig för transport och infrastruktur på branschorganisationen Skogsindustrierna. Skogsbranschen är landets största transportköpare och köper årligen transporter till ett värde av 25 miljarder.

– Transporter är en av de största kostnadsposterna för skogsindustrin. Det innebär att en så här kraftig höjning kommer slå oerhört hårt.

Hon menar att högre transportkostnader innebär högre varupriser.

– Då vår bransch exporterar över 80 procent av vår produktion så har vi gynnats av den låga kronan, vilket om kronan stärks får motsatt effekt, särskilt som både sågindustrin och massa-pappersindustrin är oerhört pressade av det höga kostnadsläget idag.

– En så här kraftig höjning av banavgifterna kommer då i ett helt fel läge. Det är också olyckligt att det motverkar branschens förutsättningar att ställa om.

”Motverkar omställningen till fossilfria transporter”.

Hon menar att detta motverkar uppsatta mål i Skogsindustrins Framtidsagenda om att få till fossilfria transporter.

– Det handlar inte om vad som är rättvist. Det handlar om att Sverige inte använder järnvägens kapacitet till fullo, vilket krävs om vi ska klara av att ha fossilfria landtransporter i Sverige.

– Vi inom industrin vill köra så mycket som vi bara kan av det tunga godset på järnväg då det är mest klimateffektivt, då det är i princip fossilfritt, men det här gör det mindre gynnsamt ekonomiskt.

”Sverige använder inte järnvägens kapacitet till fullo”.

Knäckfrågan handlar om slitaget på järnvägen. Enligt Transportstyrelsen är det de tunga godstågen som sliter mest och därför nu ska betala en större andel av banavgifterna än de lätta persontågen. I den bästa av världar skulle man i stället fokusera på att järnvägen används så samhällsekonomiskt effektivt som möjligt, berättar Elin Swedlund.

– Som transportköpare så vill du transportera dina produkter från A till B. Och du vill göra det på det mest tillförlitliga och mest kostnadseffektiva sättet. Järnvägen är inte tillförlitlig idag och nu kommer det dessutom bli ännu dyrare. Det här minskar alltså incitamenten att använda järnvägen.

– Dessutom behöver principerna för vad som anses slita mest på infrastrukturen ses över för att tydliggöra om det är de många snabba persontågen eller få tunga långsamma godstågen som sliter mest. Men helst behöver det ske en förändring i järnvägsmarknadslagen så att avgifter får tas ut för att uppnå ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av överbelastad infrastruktur.

Kan bli ytterligare trängsel

Kortsiktigt finns en lösning i att den statliga miljökompensationen till tågoperatörerna fortsätter, förutsatt att kompensationen kommer kunderna till godo, menar hon.

– Egentligen är det ingen bra lösning, dels då den är just kortsiktig, dels då det innebär det en merkostnad för staten. Men främst för att industrin fortsatt känner osäkerhet kring hur kostnaderna för järnvägstransporter kommer utvecklas.

Dessutom innebär myndighetens justering av hur de nya banavgifterna tas ut att det inte längre blir lika kostnadseffektivt att köra godstrafik nattetid.

– Detta kan innebära ytterligare trängsel på järnvägen dagtid utöver de problem som redan finns idag. Detta kan bli en skillnad som kan bli högst påtaglig för många vanliga resenärer.

– Klokt använt är banavgifterna ett bra styrmedel för att se till så att järnvägen används så optimalt som möjligt. Tungt gods som ska transporteras långt inom landet bör ju gå på järnväg. Jag har fått information om att infrastrukturdepartementet och Trafikverket nyligen börjat utreda möjliga lösningar, och det är oerhört angeläget att en justering kommer på plats snarast då de nya avgifterna börjar gälla från december 2024 om inget görs.

”En så kraftig höjning av våra logistikkostnader är ju inte bra för svensk konkurrenskraft.”

Mats Erkén är vd på transport- och logistikbolaget ScandFibre som är specialiserade på järnvägstransporter för skandinavisk skogsindustri. Bolaget kör bland annat på uppdrag av BillerudKorsnäs, Smurfit Kappa Kraftliner och Mondi Dynäs. Han konstaterar att järnvägen under en tid har haft ett dåligt rykte på grund av förseningar och kapacitetsproblematik.

– Våra kunder vill ju köra så mycket järnväg som möjligt, men nu kan de tvingas köra mer lastbil och det är så konstigt när alla är överens om att järnvägen är att föredra.

– Att köra på järnvägen är det bästa ur ett miljöperspektiv, men om det blir för dyrt kommer våra kunder istället köra mer på lastbil.

Han lyfter fram statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring från 12 september 2023 där det bland annat står att:

”Underhållet för det svenska väg- och järnvägsnätet ska stärkas. Det handlar både om att underlätta för människors vardag och för arbetspendling, men också för godstrafik som främjar jobb och tillväxt i hela landet”.

– Regeringen säger ju att man ska satsa då på godstrafik på järnväg. Men nu gör man det svårare för våra kunder att kunna köra på järnväg.

– Man säger alltså en sak och gör något annat.

Han beskriver den kommande höjningen av banavgifterna som en ” blixt från klar himmel”.

– För vår del kommer våra kostnader öka från 44 miljoner kronor i år, till 63 miljoner nästa år och sedan till 70 miljoner kronor 2026.

Han berättar att branschen fick reda på den kommande höjningen i slutet av 2023.

– Det kändes chockartat. Och det är ett otroligt hårt slag mot branschen. En så kraftig höjning av våra logistikkostnader är ju inte bra för svensk konkurrenskraft.

”Vi upplever fler och fler störningar och samtidigt ska vi betala mer och mer, det känns orimligt.”

Magnus Svensson, inköp- och logistikdirektör SCA, berättar att företaget under de senaste vintrarna haft stora problem med transporterna på järnvägen.

– Vi startade de här järnvägssystemen på 60-talet, så vi har ju hållit på ett tag. Under de senaste åren har vi dock sett en gradvis försämring, framför allt på vintrarna. Kvartal ett i år var ju till exempel katastrofdåligt.

– Vi har väldigt mycket störningar och det har lett till att vi har stora volymer som vi inte har fått fram och som vi då istället tvingats köra mer lastbilar.

Han menar att den kommande ökningen av banavgifterna kommer att försämra järnvägens konkurrenskraft.

– Vi skulle gärna se att man började åtgärda det kraftigt eftersläpande underhållet, men i stället ser vi att järnvägen blir sämre och sämre. Vi upplever fler och fler störningar och samtidigt ska vi betala mer och mer, det känns orimligt.

Tillåtit vägar och järnvägar förfalla

Det handlar bland annat om att signalsystemet blivit alltmer föråldrat och i ett längre perspektiv så kan detta påverka verksamheten negativt, menar han.

– En annan utmaning är Kapacitetsplanerings-systemet. Om vi får ett problem nu så kan vi ändå inte få en ny slot-tid trots att banan är ledig. Då får vi i stället vänta i tre dagar innan vi får ny tid. Det påverkar vår planering oerhört negativt då det förhindrar möjligheten att mildra kostnaderna och andra konsekvenser av olika störningar.

Han menar att regeringen nu borde bromsa nyinvesteringar och i stället fokusera på att beta av underhållsskulden.

– Vi har tillåtit att underhållet av vägar och järnvägar under de senaste fyrtio åren har fått förfalla. Till slut så hamnar man i det här läget som vi är i nu där det är väldigt akut. Vi kan inte fortsätta att skjuta de här problemen framför oss längre.

– Det går att jämföra med om du har ett hus som har en läcka i taket. Men i stället för att laga läckan i taket så bygger du en ny altan i stället. Det är ju trevligt med en ny altan men om man inte lagar läckan i taket så börjar huset att ruttna.