FLYGBRANSCHENS FRAMTID

Flygbranschen: Politiken har kidnappat frågan om Arlandas framtid

Ännu en utredning om Arlanda samtidigt som flygplatsen tappar alltmer i konkurrensen med Köpenhamn och Oslo. Det är ett problem för hela Sverige, varnar flygbranschen och näringslivet. ”Vi har under flera år bevittnat en politisk handlingsförlamning om flygets framtid”, säger Nils Paul, expert på infrastruktur, till TN.

Arlanda har blivit en utredningsmaskin. Just nu pågår den femte utredningen i ordningen som ska vara klar vid halvårsskiftet nästa år. Det återstår att se vilken effekt slutsatserna i den får, flera av de tidigare har hamnat i en byrålåda utan att offentliggöras. Inte heller det Arlandaråd som den dåvarande regeringen tillsatte 2018 och som skulle göra Arlanda till ”den ledande flygplatsen i Norden”, kom någon vart.

Tvärtom.

Sedan dess har antalet flyglinjer till Arlanda minskat med 25 procent, enligt en rapport som Region Stockholm presenterade i höstas. Visserligen har det varit en pandemi däremellan, men faktum kvarstår: Landets största flygplats har haft svårt att återhämta sig som internationell flygplats och ligger fast förankrad på cirka 20 procent under nivåerna från innan covid, vilket ger en tredje plats i Norden efter Köpenhamn och Oslo.

Hur den utvecklingen ska brytas finns det dock inga tydliga svar på, i alla fall inte från politiskt håll, menar Fredrik Kämpfe, branschchef på Svenska Flygbranschen.

– Politiken har helt enkelt kidnappat frågan om infrastrukturen, särskilt flyget har blivit politiserat. Då jobbar man inte för samförstånd och långsiktighet utan det blir något som anpassas för mandatperioden, säger han.

Att flyget i allmänhet och Arlanda i synnerhet är en het politisk potatis märktes nyligen när Aida Hadžialić, regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm (S), tillsammans med två partikollegor i norra Sverige, skrev en debattartikel som pekade på att utan en satsning på Arlanda riskeras hela den pågående gröna industriomvälvningen i norr.

Det utspelet bemöttes dock med kritik från Kristoffer Tamsons, oppositionsledare i Region Stockholm (M) som välkomnar en satsning på flyget men menade att (S) saknar all trovärdighet när det gäller att tala om flygets utveckling efter alla år i samarbete med (MP).

”Nu behöver politiken gå från ord till handling. Det räcker inte för regeringen att peka på tidigare regeringarnas tillkortakommanden”.

Men politiskt gräl är helt fel sätt att föra Arlandafrågan vidare, menar Nils Paul, expert på infrastruktur hos Svenskt Näringsliv.

– Vi har under flera år bevittnat vad som närmast kan beskrivas som en politisk handlingsförlamning om flygets framtid och nu behöver politiken gå från ord till handling. Det räcker inte för regeringen att peka på tidigare regeringarnas tillkortakommanden när det finns konkreta förslag som kan genomföras utan ytterligare utredningstid. Det behövs en bred politisk överenskommelse för att stärka Arlandas konkurrenskraft, säger han.

I väntan på att ännu en utredning om hur Arlandas konkurrenskraft ska bli klar och att handlingsförlamningen ska minska, har flygbranschen själva pekat på ett antal åtgärder som snabbt skulle kunna sjösättas: Automatiska passkontroller, se över avgifterna för att resa kollektivt till Arlanda, förbättra transporter för passagerarna inom flygplatsområdet och över huvud taget utveckla infrastrukturen i och omkring flygplatsen.

– Inget hindrar att utredningen redan nu ger rekommendationer om den typen av insatser, vi behöver inte vänta till juni 2025. En del av det finns för övrigt med i direktiven till utredaren Peter Norman. Arlanda behöver ökad effektivitet, inte i första hand stora miljardinvesteringar, säger Fredrik Kämpfe.

Branschen: Flygskatten måste tas bort

Det finns även ytterligare en faktor som hämmar utvecklingen av Arlanda, en än mer politiskt känslig fråga: Flygskatten.

– Den måste bort. Annars blir det mycket svårt att locka fler flyglinjer till Sverige. Flygbolag flyger till en destination, inte för att vara snälla utan för att det är lönsamt. Flygskatten urholkar den lönsamheten. Dessutom är det inte en miljöskatt utan en rent fiskal skatt på vårt resande, fortsätter Fredrik Kämpfe.

David Stenegaard, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare håller med.

– Det finns en rad särregleringar inom flyget i Sverige som måste bort, till exempel flygskatten. Regeringen har lovat att halvera den vilket är ett steg i rätt riktning, bättre att den tas bort helt, säger han.

Tillgängligheten till Arlanda har en avgörande betydelse för Stockholm men i allt högre grad också för norra Sverige. Direkta linjer från utlandet till de norra länen i landet är lätta att räkna, merparten av resorna kräver ett byte på Arlanda och minskar antalet linjer dit, vilket också minskar möjligheten att ta sig vidare både norr- och söderut.

– Tillgängligheten är sämre nu efter covid. Färre flygningar per dag och lång väntan på Arlanda. För oss här uppe är det till exempel omöjligt att ta sig till de stora städerna i Europa fram och tillbaka över dagen, säger Anders Öberg, regionstyrelsens ordförande (S) i Region Norrbotten.

Den försämrade tillgängligheten blir då ett hot mot hela den gröna industrialiseringen som håller på att växa fram i främst Västerbotten och Norrbotten, menar han.

– Utvecklingen som ännu är i sin linda kräver ett inflöde av specialister och snart sagt alla former av kompetens. De ska kunna ta sig hit på kortare eller längre uppdrag och då är flyget det enda rimliga sättet att göra det. Tågresor på 18-20 timmar är helt enkelt inte ett alternativ. Behovet av bra flyg till norr ökar de kommande åren när industriomvandlingen fortsätter och det gör Arlandas framtid också till en fråga om vår framtid, säger Anders Öberg.

Svårt för gäster att komma fram

Det är inte heller enbart industrialiseringen som berörs av flyget. Besöksnäringen lever på ett kontinuerligt inflöde av resenärer, från Sverige såväl som utlandet.

– I dagsläget är så mycket som 70 procent av resenärerna till Kiruna, kunder inom besöksnäringen.

Det säger Marie Herrey, vd för Ishotellet i Jukkasjärvi vars närmaste flygplats är Kiruna – ”15 minuter med bil eller en timme med hundspann” – som numera är stängd på lördagarna.

– Jag har aldrig tidigare jobbat på ett hotell som inte har ankommande gäster en lördag.

Visserligen har Kiruna, som en av få svenska flygplatser vid sidan av Arlanda och Landvetter, nyligen fått direkta flyglinjer från Köpenhamn, Düsseldorf och Paris. Men det kompenserar bara bitvis den viktiga inrikestrafiken från Arlanda.

– Hotellen här uppe är ikapp och förbi nivåerna innan covid, det är däremot inte flygtrafiken. Vi kämpar med tidtabeller som inte är optimala och som sagt, en flygplats som håller stängt en dag i veckan. Vi ska inte heller glömma att flyget är viktigt för företagens rekrytering. Det finns 1 300 lediga jobb i Kiruna så flyget är en fråga för hela samhället här uppe, säger Marie Herrey.

”Vi behöver en bred politisk enighet i riksdagen om flygets betydelse, mer verkstad, inte ännu en utredning”.

Arlanda är av avgörande betydelse för hela Sverige men trots det är det oftast politikerna i Stockholm som diskuterar flygplatsens framtid. En diskussion som måste ändra karaktär, menar flera av dem som Tidningen Näringslivet talat med.

– Våga prata om flygets betydelse för fortsatt utveckling i hela Sverige och våga säga att det inte är en lätt diskussion. Flyget arbetar på hållbar utveckling för att öka den egna konkurrenskraften och det är en utveckling vi ska stötta. Vi behöver en bred politisk enighet i riksdagen om flygets betydelse, mer verkstad, inte ännu en utredning, säger David Stenergaard.

Även Fredrik Kämpfe pekar på behovet av en attitydförändring. Begreppet ”flygskam” har klingat av men finns fortsatt kvar under ytan och har bland annat letat sig in i de resepolicys som styr valet av transportsätt i offentlig förvaltning som inte sällan förbjuder resor med flyg, betonar han. Det gör frågan större än att bara handla om Arlanda.

– Arlanda är den viktigaste flygplatsen i Sverige. Därför måste vi ha politiker som ”säljer” Arlanda, som står för en transportpolitik som driver på etableringen av fler linjer och destinationer, både inrikes och utrikes. Och det är ett arbete som måste göras nu, annars riskerar vi att behöva ta notan senare. Om ingen flyger, om fler och fler linjer tas bort eller reduceras tappar det svenska flygsystemet kraft. Då finns snart inget flyg kvar, varken från Arlanda eller någon annan svensk flygplats.