ELKRISEN

Svenska industrijättar kräver ny elproduktion: ”Helt avgörande”

Tunga industrijättar som Alfa Laval, Boliden, SKF, Stora Enso och Volvokoncernen går samman i Industrikraft AB med målet att Sverige ska få ny fossilfri elproduktion på plats. ”Frågan kring finansiering är fundamental”, säger bolagets ordförande Tom Erixon till TN.

Det var i början av sommaren som det nygamla konsortiet Industrikraft AB drog i gång. Nygammalt, eftersom den första versionen – Industrikraft Sverige AB – bildades för 15 år sedan med siktet på att två nya reaktorer skulle finnas på plats vid Ringhals 2023.

Det blev inga reaktorer eftersom projektet lades i malpåsen efter att Vattenfalls dåvarande vd Lars G Josefsson fick sparken av Maud Olofsson på grund av Vattenfalls affärer i Tyskland.

Hur det ska gå för det nya initiativet står skrivet i stjärnorna, men då som nu är det den energiintensiva tunga industrin som står bakom projektet. Aktieägare är företagen Alfa Laval, Boliden, SKF, Stora Enso och Volvokoncernen.

”Tillgång till el till konkurrenskraftiga priser är avgörande för den svenska industrin.”

Industrikraft AB:s ordförande heter Tom Erixon. Till vardags är han koncernchef för Alfa Laval. Grundproblemet är att den svenska industrin redan ligger tungt investerade i den gröna omställningen och flera investeringar planeras – men då måste elen komma på plats, konstaterar han.

– Elektrifieringen är en helt avgörande komponent i den processen och tillgång till el till konkurrenskraftiga priser är också en avgörande fråga för den svenska industrins konkurrenskraft.

Det går dock väldigt långsamt att bygga ny elproduktion och nya nät. Ofta kan tillståndsprocesserna sträcka sig ett decennium fram i tiden eller mer. Svenska kraftnät har ett flertal gånger varnat för att elen inte kommer att räcka till för att klara den framtida efterfrågan.

”Ska vi klara omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar för räcker inte detta. Då behövs årligen ett produktionstillskott motsvarande elförbrukningen i Stockholm från nu fram till 2045 för att täcka kommande förbrukningsökning, uppgav Daniel Gustafsson, avdelningschef för Kraftsystem på Svenska kraftnät, till Dagens Industri nyligen.

”Största infrastruktursatsningen på ett sekel.”

Den produktion som byggs ut idag är landbaserad vind- och solkraft. Det är billigt och går relativt snabbt. Men det har än så länge inte tagits några investeringsbeslut för vare sig de stora havsbaserade vindkraftsprojekten, eller för att bygga ny kärnkraft.

– Utbyggnaden av det svenska elsystemet är den största infrastruktursatsningen i Sverige på över ett sekel. Svensk industri är redo att delta i den processen under de kommande åren.

Industrikraft AB bildades som sagt för drygt en månad sedan och nu tar man nästa steg i att formalisera samarbetet.

– Vi har nu gått ut med en inbjudan om att teckna aktieägaravtal för att aktieägarna i ett tidigt skede ska kunna bidra med expertis och få möjligheter att forma bolagets agenda. Vi har löpande kontakt med 25 industribolag som samtliga har en tydlig långsiktig närvaro i Sverige, säger Tom Erixon.

Så vilka energislag vill Tom Erixon och de andra företagsledarna i Industrikraft AB se byggas ut? Man har sagt att inga kraftslag utesluts så länge de är fossilfria.

Men i en debattartikel i Dagens Nyheter nyligen stod det klart att planerbar produktion – främst i form av kärnkraft efterfrågas.

”Varken jag eller de övriga undertecknarna av debattartikeln drivs egentligen av en stark kärlek till kärnkraften, men det är helt uppenbart att den behövs. Vi behöver ett energisystem i balans och för det krävs en signifikant ökning av fossilfri baskraft. Kärnkraften är den enda möjligheten jag ser för att lösa ekvationen i ett 30-årsperspektiv”, sa Tom Erixon då i en kommentar till TN.

Finansieringen är A och O

För att ny elproduktion ska komma på plats är finansieringsfrågan A och O. Både när det kommer till kärnkraft och havsbaserad vindkraft är det frågan om stora initiala investeringar förknippade med stor risk. Staten kommer att behöva spela en roll och ta ansvar, har flera experter uttryckt den senaste tiden.

– Frågor kring finansiering är fundamental för att en utbyggnad ska lyckas. Som det är nu går det varken att bygga ut vindkraft eller kärnkraft på nuvarande marknadsvillkor, säger Tom Erixon.

Carl Berglöf är regeringens kärnkraftssamordnare. Han tillsattes tidigare i år och följer initiativet med intresse.

– Det handlar inte bara om att producera kilowattimmar, utan också om att elsystemet ska fungera och då är kärnkraften viktig. Jag tänker mig att de som bildat Industrikraft är medvetna om det.

Sneglat på Finland

Att Industrikraft AB nu går ut med en inbjudan om att teckna ett aktieägaravtal med flera intressenter bakom tyder på att man sneglat på Finland och deras Mankalamodell.

I den garanteras finansieringen och driften av mankalabolaget av ägarbolagen i förhållande till sin ägarandel. När kraftproduktionen väl är på plats kan ägarbolagen köpa el till självkostnadspris.

Ett mankalabolag har således inget vinstkrav. Det nya finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 är till exempel byggt av mankalabolaget TVO Teollisuuden Voima (Industrins kraft reds.anm.)

– Från min horisont välkomnar jag den här typen av initiativ. Det visar att det finns ett genuint intresse hos industrin att ny kärnkraft ska realiseras. Dessutom bäddar upplägget för en bred investerarbas vilket möjliggör lägre risk och en bättre långsiktighet.

– Det finns flera finansiella upplägg som kan vara relevanta för industriaktörer. Det måste inte vara ett så kallat mankalaupplägg – och i Sverige saknas dessutom idag de skattelättnader som införts i Finland för sådana finansieringslösningar. När regeringen presenterar sitt finansiella åtagande kan frågan börja diskuteras mer i detalj, fortsätter Carl Berglöf.

Spelplanen inte klar

Det finns än så länge inga konkreta finansieringsplaner för Industrikraft AB. För att det ska ske måste den politiska spelplanen framåt vara fastställd, menar Tom Erixon.

– Nu handlar det om att få en samsyn kring hur det svenska energisystemet ska se ut och ta del av pågående utredning om elmarknadens funktion för att sedan kunna ta beslut om vad industrin ska erbjuda. Så konkret handlar det om att forma uppdraget, inriktningen, och tillsätta resurserna.