KÄRNKRAFTENS FRAMTID
Förslag: Så ska ny kärnkraft finansieras
Regeringen vill storsatsa på ny kärnkraft. Nu presenteras en modell för hur projektet ska finansieras. "Ny kärnkraft är avgörande för Sveriges fortsatta välstånd”, säger Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, till TN.
Utredare Mats Dillén fick i december uppdraget att utreda hur nya kärnkraftsreaktorer ska finansieras och hur riskerna kan delas.
Den modell han nu presenterar består av tre delar. Den första handlar om statliga lån.
Staten ska låna ut 75 procent av byggkostnaden, medan 25 procent ska vara ägarkapital.
– Staten lånar ut pengar och tar all kreditrisk för de lån man ger, säger Mats Dillén.
– Ett projektbolag får låna till riskfri ränta, det vill säga den upplåningsränta staten har, under konstruktionsfasen.
När bygget är färdigt höjer staten successivt räntan och skapar då incitament för ägarna att ersätta de statliga lånen med privata lån, fortsätter han.
– Så staten lämnar finansieringen steg för steg.
Avtal ska säkra
Dillén föreslår även så kallade prissäkringsavtal. Det innebär att kärnkraftsbolaget ges ett förutbestämt pris på elen under 40 år.
– Vad vi föreslår här är att det priset ska vara 80 öre per kilowattimme, säger han.
Priset är dubbelriktat, vilket innebär att om elpriset går under lösenpriset fyller staten på så att bolaget kommer upp i lösenpriset. Ligger marknadspriset i stället över lösenpriset får kärnkraftsbolaget betala in pengar till staten.
– Det här är tänkt att finansieras med en proportionerlig skatt mot elkonsumtion, man kan även tänka sig en variant där staten tar ut avgifter, säger Dillén.
En tredje komponent i modellen är en risk- och vinstdelningsmekanism.
"Starka skäl"
Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4 000-6 000 megawatt.
Att bygga dessa beräknas kosta 400 miljarder kronor i dagens prisläge, och av detta skulle alltså staten stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna gå in med 100 miljarder i ägarkapital, enligt utredarens förslag.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) konstaterar att det handlar om "väldigt stora" investeringar som behöver göras här och nu.
– Det finns starka skäl för att staten engagerar sig i detta, säger han på pressträffen.
Han säger att det ska göras på ett sätt som tryggar skattebetalarnas pengar och "säkrar god ordning och reda i de offentliga finanserna".
"Bra med förslag på bordet”
Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, välkomnar att det går framåt i kärnkraftsfrågan och betonar att det är helt avgörande för klimatomställningen och svensk konkurrenskraft.
– Från vad vi nu har hunnit se är det en genomtänkt väg framåt som presenterats. Det är mycket bra att det nu finns ett förslag på bordet, som har potential att lösa utmaningarna för såväl skattebetalarna som de aktörer som ska satsa på att bygga kärnkraft. Vi välkomnar också att regeringen har dragit lärdomar av andra länders erfarenheter i utformningen av vägen framåt, säger Jan-Olof Jacke, och fortsätter:
– Det är dock viktigt att vi noggrant granskar om förslaget i detalj möter de krav som är nödvändiga för Sveriges långsiktiga intressen.
Kraven är att modellen måste skapa förutsättningar för att investeringar i kärnkraft realiseras, vilket kommer att kräva ett statligt åtagande. Dessutom måste modellen vara varsam med skattebetalarnas pengar och främja en långsiktigt hållbar energimarknad där goda marknadsmekanismer inte undermineras.
– Sverige har ett enastående utgångsläge med vårt i princip helt fossilfria elsystem och en pragmatism inom politiken. När behovet av fossilfri el nu ökar kraftigt hoppas jag på en bred förståelse över blockgränserna för att ny kärnkraft är avgörande för Sveriges fortsatta välstånd och förmåga att klara klimatomställningen, säger Jan-Olof Jacke.
Utredningsförslagen går nu på remiss under hösten. Parallellt fortsätter arbetet även skyndsamt i regeringskansliet, enligt Finansmarknadsminister Niklas Wykman.
