KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Industrin: 50 000 jobb kan riskeras utan ny elproduktion

Utan ny elproduktion är risken att företag flyttar eller lägger ned, varnar Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna, och välkomnar att det nu finns förslag på hur kärnkraften kan finansieras. ”Det är helt avgörande att våra företag får tillgång till den el de behöver till konkurrenskraftiga priser”, säger han till TN.

Enligt en tidigare rapport från Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, väntas industrins hittills kända satsningar på grön omställning kunna skapa upp till 50 000 nya jobb.

– Det är avgörande att ny elproduktion kommer på plats för att de här investeringarna ska bli verklighet. Det är en del av ramvillkoren för industrin och den gröna omställningen.

– Annars finns risken att företag etablerar sig någon annanstans eller tvingas lägga ned och då går jobb förlorade.

Regeringen har under en tid gjort det tydligt att den vill storsatsa på ny kärnkraft. Nyligen presenteras en modell för hur projektet ska finansieras. Ett besked som välkomnas av Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna.

– Vi håller fortfarande på att titta på alla detaljerna, men vår inställning är fortfarande att det är viktigt med alla teknikslag.

– Det här en bra utgångspunkt och det är bra att regeringen presenterar lösningar på finansieringsfrågan. Oavsett typ av elproduktion så är det helt avgörande att våra företag får tillgång till den el de behöver till konkurrenskraftiga priser.

Han menar att basindustrin är i behov av fossilfri el för att lyckas med den gröna omställningen och det är just tillgången på el till konkurrenskraftiga priser som skapat den framgångsrika svenska industrin som vi har idag.

– Men detta har förändrats och nu är tillgången till mer fossilfri el, där och när den behövs till ett konkurrenskraftigt och rimligt stabilt pris, en ny ödesfråga.

– Vi vet att vi kommer att behöva mer el för att möta det ökade behovet från både industrin och hushållen. Vi vet också att den gröna omställningen kräver mycket el för att den ska kunna förverkligas.

Den svenska basindustrin har kunnat växa sig stark tack vare så kallade komparativa fördelar, berättar han.

– Det handlar i grunden om tillgång och pris på olika insatser som behövs till verksamheten, i relation till motsvarande i andra länder eller regioner.

– Bland annat har vi de högsta arbetskraftskostnaderna i världen och skulle vi då också få ett högre elpris framöver så försämrar det företagens konkurrenskraft avsevärt.

Han menar att elkrisen som drabbade Sverige med kraftigt höjda elpriser slog hårt mot många industriföretag runt om i landet.

– Då tvingades våra företag bland annat att ställa om produktion, börja jobba på natten i stället eller att minska ned totalt. Även idag finns en osäkerhet kring elpriserna och det är direkt skadligt.

Per Hidesten konstaterar att det nu är kritiskt med en blocköverskridande lösning kring finansieringen av ny kärnkraft.

– Är det så att politiken redan nu signalerar att det finns en osäkerhet kring mandaten i de här frågorna, då är det direkt negativt för industrin.

– Det betyder att det finns risk för att de här investeringarna inte blir av och det påverkar också de befintliga produktioner som vi redan har. Oavsett så påverkar det sysselsättningen negativt.