KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Verkliga notan för att inte bygga kärnkraft – så sjunker värdet på företagen: ”Alarmerande”

Utan kärnkraftens stabiliserande effekt på elmarknaden sjunker industrins investeringar och bolagens värderingar, visar ny forskning. ”Min tolkning är att Sverige inte har ett trovärdigt alternativ till att bygga kärnkraft”, säger Magnus Söderberg, professor i energiekonomi, till TN.

Efter att Mats Dillén presenterade sin utredning om hur kärnkraften kan finansieras har det varit stort fokus i debatten på hur dyrt det blir för staten och skattebetalarna. Det har florerat en del felaktigheter, vilket TN har rapporterat om. Till exempel påpekar Carl Berglöf, regeringens kärnkraftssamordnare, att det inte är korrekt att staten ska stå för 75 procent av kostnaden för ny kärnkraft, utan att det handlar om ett tillfälligt lån. Anton Steen på Fortum betonade samma sak: ”Lite osaklig sammanfattning av förslaget kan jag tycka. Utredarens förslag innebär ju att staten gör en vinst på finansieringen sett över tid. Inte att det blir ”en nota” på flera hundra miljarder”, sa han till TN nyligen.

Att kärnkraft kommer att kosta en hel del pengar att få på plats är de flesta överens om. Men det är få som ställer det mot alternativet, nämligen vad det kostar för Sverige att inte bygga ny kärnkraft.

”Ett robust energisystem är helt avgörande för att bibehålla välfärden.”

Det irriterar Magnus Söderberg, professor i energiekonomi och chef för CAEEPR (Centre for applied energy economics and policy research) vid Griffith University i Australien. Han har studerat Sveriges och Australiens energimarknader på djupet och kommer till slutsatsen att baskraft, som kärnkraft, borde ses som en grundbult i samhället, likt annan infrastruktur som järnväg eller vattenledningar.

– I ett utvecklat, industrialiserat land är stabila elpriser och ett robust energisystem helt avgörande för att bibehålla välfärden. Dessutom ska ju flera nya sektorer elektrifieras de närmaste decennierna, vilket innebär att elen kommer att spela en ännu viktigare roll. Det innebär också att elpriset kommer få ett ännu större genomslag på olika delar av ekonomin, säger han.

”Märkligt att man inte pratar mer om kärnkraftens förmåga att minska prisvolatiliteten och vad det skulle betyda för ett lands investeringar, tillväxt och intäkter till statskassan.”

Utan stabila och förutsägbara elpriser kommer industrins konkurrenskraft att försämras och ge spridningseffekter i hela ekonomin. Det är faktiskt väldigt basalt och något som studenter i nationalekonomi och finans lär sig redan första året på universitetet, enligt Magnus Söderberg.

– Slumpmässiga variationer i elpriset, så kallad prisvolatilitet, kan betraktas som en kostnad för företag. Med för stor andel intermittent kraft som sol och vind kommer elpriserna att variera kraftigt, vilket gör det mer osäkert för elberoende företag som vill investera. Jag tycker att det är märkligt att man inte pratar mer om kärnkraftens förmåga att minska prisvolatiliteten och vad det skulle betyda för ett lands investeringar, tillväxt och intäkter till statskassan, säger han.

Faktum är att när prisvolatiliteten på elmarknaden ökar så stiger också osäkerheten för företagen som använder mycket el i sina produktionsprocesser. I värsta fall flyttar kapitalet till andra branscher och andra länder, visar flera empiriska forskningsstudier.

Utan kärnkraftens stabiliserande effekt på elmarknaden skulle industrins investeringar och bolagens värden påverkas negativt, enligt Magnus Söderberg. Men i debatten pratas det mest om hur mycket kraft som behöver produceras på sikt och inte så mycket om kostnaderna för uteblivna investeringar när företagen inte vågar satsa på grund av kraftigt varierande priser och instabilitet i elsystemen, menar han.

Volatila elpriser sänker bolagens värderingar

Därför har Magnus Söderberg i ett unikt projekt samlat in verkliga data under flera år, för att analysera hur skadlig prisvolatiliteten egentligen är. Tidigare i år, under industrikonferensen Australian Energy Week presenterade han resultat från sitt pågående forskningsprojekt, där han analyserar data från Queensland (en delstat där nästan 60 procent av de som äger sin fastighet har solpaneler på taken).

Hans analyser visar att högre volatilitet på elspotmarknaden sänker värderingen på elintensiva företag. Som ett exempel var intradagsvolatiliteten i Queensland nästan dubbelt så hög under 2023 som under åren 2013-2018. Denna ökning i prisvolatilitet innebar att värderingen på delstatens börsnoterade gruvbolagen sjönk med drygt fem procent. Detta beror på att företag som är beroende av el får det svårare att räkna hem sina investeringar när variationen i elpriset ökar. Eftersom gruvsektorn i Australien värderas till cirka 280 miljarder kronor, motsvarar fem procents minskad värdering ungefär 540 kronor per person, eller 1350 kronor per hushåll. Det borde ses som rätt mycket pengar om man tänker på att ett genomsnittligt hushåll lägger omkring 14 000 kronor per år på sin el, resonerar Magnus Söderberg.

Han förtydligar att den studerade effekten hos gruvbolagen enbart berodde på prisvolatiliteten och att det borde vara en tillräcklig signal för att vidga diskussionen om vad den totala kostnaden för olika kraftslag faktiskt är. Slutsatsen blir då att baskraft är undervärderad.

– Frågan är då om vi ska ha vattenkraft eller kärnkraft? Eftersom ny vattenkraft inte är politiskt gångbart för tillfället, så återstår bara kärnkraft, säger han.

Tyskland ett avskräckande exempel

Tidningen Näringslivet har i ett flera artiklar beskrivit utmaningarna som till exempel Tyskland, som satsar på ett helt förnybart elsystem med vätgas, lagring och flexibilitet, nu möter när solcellsanläggningar och vindkraftverk expanderar kraftigt samtidigt som den planerbara kärnkraften fasas ut.

13 608 miljarder kronor eller motsvarande 136 kärnkraftsreaktorer beräknas den tyska energiomställningen kosta och regeringen i Tyskland föreslår nu att industrin ska ta smällen eller anpassa produktionen, vilket Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, med flera kritiserat kraftigt.

Även i Sverige ifrågasätter experter hur ett system utan ny kärnkraft skulle bli dyrare än utan ny kärnkraft. Energimarknadsexperten Mats Nilsson anser att det finns bra och billiga sätt att lagra el genom till exempel batterilager och pumpkraftverk, men att det måste finnas basproduktion i grunden för att kostnaden inte ska skena. Han tror till skillnad från till exempel en rapport från Chalmers att det kommer ta lång tid innan det kommer att finnas ny mogen teknik som klarar av att lagra den fördubbling av el som krävs på sikt, i flera veckor eller säsonger.

– Om vi på sikt fasar ut all kärnkraft och bara bygger elproduktionen på väderberoende kraft måste vi ha en flexibilitet i elsystemet från 0 till 100 procent, och det tror jag blir väldigt dyrt. Om man tror att flexibiliteten och lagren kostar lika mycket för de första kilowattimmarna som för den sista, då är det här inget problem. Men om man tror, vilket jag gör, att det blir dyrare ju närmre man kommer de 100 procenten i flexibilitet, då behövs det basproduktion i grunden, sa han nyligen till TN.

”Viktigt beakta spridningseffekter.”

Magnus Söderberg har analyserat hur elprisvolatiliteten påverkades i Tyskland och Frankrike när kärnkraftskapaciteten förändrades för några år sedan. Den 31 december 2021 stängde Tyskland tre kärnreaktorer vilket halverade kärnkraftskapaciteten från 8 000 MW till 4 000 MW. Även om detta var planerat och aktörerna i elsystemet var förberedda gav det rejäla effekter. Prisvolatiliteten ökade med 5-15 procent, beroende på om man jämför 2021 med de 5, 10 eller 20 första veckorna av 2022, visar hans beräkningar.

Det andra exemplet han tittat på är Frankrike. Där var 28 av 56 reaktorer frånkopplade under april 2022 efter att det upptäckts korrosionssprickor i ett antal reaktorer. Landet hade sett en generell sänkning av prisvariationerna under 2022 men fick rejäla pristoppar i april 2022.

– Under samma perioder minskade prisvolatiliteten i södra Sverige och Polen med 10-25 procent. Den som säger nej till mer kärnkraft måste därför svara på hur vi ska hantera volatila elpriser i det framtida elsystem. Många tittar bara på hur elsystemet klarar sig, men viktigt är att också beakta de spridningseffekter till andra delar av ekonomin som utebliven baskraft innebär, säger han.

”Systemet klarar av att hantera en viss mängd väderberoende kraft, men när den gränsen passeras försämras de ekonomiska villkoren snabbt.”

Magnus Söderberg upprepar att elsystem med för stora mängder intermittent kraft har kostnader i form av instabilitet, stora prisvariationer och i förlängningen förlorade industriinvesteringar och konkurrenskraft. Han exemplifierar med Australien som till skillnad från Sverige inte har kärnkraft, och bara begränsad tillgång till vattenkraft. Där har de bestämt sig för att fasa ut kolkraften som är deras baskraft och helt och hållet ersätta detta med förnybar energi tillsammans med vätgas och batterier.

– Men som min studie visar ser vi alarmerande siffror där företagen minskar i värde. Detta är drivet av minskade investeringar och sämre möjligheter för tillverkande industri att skapa vinst på längre sikt. En anledning till att vi inte har reagerat på det här tidigare är att sambandet mellan intermittent kraft och påverkan på ekonomin inte är linjärt. Systemet klarar av att hantera en viss mängd väderberoende kraft, men när den gränsen passeras försämras de ekonomiska villkoren snabbt. Det är mycket svårt att komma till någon annan slutsats än att vi behöver en väsentlig andel baskraft även i framtiden, säger han.

Avundas svenska vattenkraften

Australien liksom andra länder är gröna av avund på Sverige som har vattenkraften som stabiliserande kraft, eftersom den klarar av att parera väldigt mycket väderberoende kraft, förklarar han. Men om sol- och vindkraft ökar kraftigt utan att vi bygger ny bas- eller reglerkraft kommer även Sverige att komma till en punkt där vattenkraften inte längre klarar av att balansera den intermittenta kraften, varnar han. Detta problem har även Tidningen Näringslivet rapporterat om. Vattenkraften tvingas allt oftare vaska sitt vatten, det vill säga kasta bort potentiell el, för att skapa balans i elsystemet. ”Vi är i en situation där vi inte kan tillgodogöra oss kraften utan måste kasta bort den”, sa Jan Hansson, produktionschef för Unipers vattenkraft i Sverige, nyligen i en intervju.

Det finns en punkt där det brister, påpekar Magnus Söderberg. Han menar att Sverige bör dra lärdomar av att länder som Australien redan nu kan se effekter som att bolagen minskar i värde på grund av att baskraftens andel minskar.

– Den största risken Sverige som land tar är att tillverkande företag, och framförallt elintensiv industri, väljer att flytta sin verksamhet till andra länder. Min tolkning av situationen är att Sverige inte har ett trovärdigt alternativ till att bygga kärnkraft. Om industrin börjar lämnar landet är det mycket allvarligt och det är det sista vi vill.

Hur bråttom är det?

– Jag vänder mig emot idén att energiomställningen är ett sprintlopp. Vi måste se till att vi får ett system som fungerar under det närmaste århundradet. Det innebär att vi inte får göra något fel nu – det är viktigare än att vi är klara om sju år snarare än om tolv år, säger han.

”Måste se elsystemet som en grundbult, en essentiell bastjänst. Vi borde se det på samma sätt som vägar, järnvägar, vatten eller avlopp.”

Att staten ska kliva in och ta ett ansvar för att kärnkraften ska kunna finansieras har kritiserats från olika håll.

– Vi måste se elsystemet som en grundbult, en essentiell bastjänst, i Sverige. Vi borde se det på samma sätt som vägar, järnvägar, vatten eller avlopp. Utan dessa tjänster skulle vi inte kunna leva vad vi betraktar som ett normalt liv, säger han.

Då blir det dyrt på riktigt

Mer baskraft är nyckeln för att skapa ett företagsvänligt klimat i Sverige, resonerar Magnus Söderberg och varnar för att kostnaden för att glömma bort det kan kosta oss i form av minskad konkurrenskraft, vilket är dyrt på riktigt.

– När den polletten trillar ned tror jag att alternativkostnaden för att inte bygga kärnkraft ses på med andra ögon. Det var verkligen synd att vi 2015 fattade beslut att avveckla fungerande produktionsanläggningar som var avskrivna och som producerade till låg kostnad. Men nu står vi här och gjort är gjort, även om det betyder att det tar tid att få ny välfungerande produktionskapacitet på plats igen.