ELKRISEN

Ekonomer vill stoppa rusande elavgifter – så påverkas du

Elnätsavgifternas snabba ökning de senaste åren har drivit upp kundernas elräkningar men det finns lösningar. En grupp nationalekonomer föreslår reformer som bromsar avgiftsökningarna och samtidigt underlättar nya investeringar. "Elnätsavgifterna har hamnat på en för hög nivå", säger ekonomiprofessorn Lars Bergman till TN.

De rusande elräkningarna de senaste åren har delvis orsakats av en snabb ökning av de avgifter elbolagen tar ut för att sköta elnätet. Nu har en grupp nationalekonomer på uppdrag av Energiforsk, energibranschens forskningsorganisation, tagit fram rapporten "Reformerad intäktsreglering" där de förslår reformer som minskar avgiftsökningarna och också stärker förutsättningarna för nyinvesteringar i elnätet.

– Elnätsavgifterna har hamnat på en för hög nivå. En stor del av förklaringen ligger i hur regleringen av elnätsföretagen är konstruerad. Vi föreslår en mer konventionell metod som också blir mer rättvisande. Det skulle inte sänka priserna men däremot bromsa uppgången och ge en betydligt lugnare utveckling framöver, säger Lars Bergman, professor i nationalekonomi och rapportens huvudförfattare, till TN.

Regleringen av elnätsbolagen i Sverige bygger på att statliga Energimarknadsinspektionen, EI, gör en bedömning av vilka kostnader företagen har för att driva verksamheten. Bland de största bolagen noteras EoN, Fortum, Vattenfall och Ellevio. Det ligger enorma pengar nerplöjda i det svenska elnätet, det handlar om hundratals miljarder kronor, och enligt forskargruppen är en viktig komponent i regleringen hur kapitalbasen (alla fysiska anläggningar som krävs för att driva verksamheten) värderas. Sedan 2012 har EI använt en metod där kapitalbasen kontinuerligt värderas till ett nuanskaffningsvärde och värdet på anläggningarna har skrivits upp i takt med byggkostnadsindex.

Forskargruppen påtalar att byggkostnadsindex de senaste åren skenat iväg kraftigt i förhållande till konsumentprisindex. Det har lett till en väldigt snabb uppvärdering av kapitalbasen som höjt intäktsramarna, de maximala intäkterna elnätsbolagen får ta ut av kunderna, och på så sätt har elbolagen överkompenserats.

– Detta har spelat en stor roll för höjningen av elnätspriserna. Vi föreslår istället att anläggningar värderas med utgångspunkt från vad de faktiskt kostar, alltså den faktiska anskaffningskostnaden uppräknad med konsumentprisindex. Det skulle leda till att elnätsavgifterna utvecklas mer i takt med konsumentpriser i allmänhet, säger Lars Bergman.

”Tyvärr har EI och bolagen inte fått till en fungerande dialog.”

Forskarna lyfter också fram kalkylräntans betydelse, den reglerade räntan på kapitalet, för att nätavgifterna skjutit i höjden. Energimarknadsinspektion anses ha satt kalkylräntan på en lägre nivå än vad nätbolagen menar är rimligt, vilket föranlett återkommande rättsliga tvister. Erik Lundin, till vardags forskare vid IFN och en av experterna i gruppen, menar att rättsprocesserna är mycket olyckliga och då inte enbart från en samhällsekonomisk synvinkel.

– Det blir skevt när bolag med stora ekonomiska muskler ständigt överklagar myndighetsbeslut. Här är EI den svagare parten och kan aldrig vinna, utan bara förlora eller så blir det ursprungliga beslutet oförändrat. Rent krasst har bolagen inget att förlora med en överklagan. Konsekvensen har blivit att de kalkylräntor som slutligen fastställts av domstolar efter överklagan har varit höga, vilket bidragit till den snabba ökningen av elnätsavgifterna, säger han.

De domar som fallit har enligt forskargruppen genomgående varit till bolagens fördel vilket gjort att de kalkylräntor som slutligen fastställts blivit förhållandevis höga. Lars Bergman uppger att EI satte kalkylräntan för perioden 2020-2023 till 2,16 procent men efter domstolsbeslut höjdes den till 3,39 procent. För perioden 2016-2019 satte Ei kalkylräntan till 4,50 procent, vilket domstolen höjde till 5,85 procent.

– Tyvärr har EI och bolagen inte fått till en fungerande dialog. Egentligen kan vi inte skylla på företagen, de har bara utnyttjat systemet. Det är lagstiftarna som inte hamnat rätt här, säger Lars Bergman.

”Stabilitet är viktigt för investerare. Det är då det byggs grejer.”

Forskargruppen föreslår en annan metod för att göra den reala kalkylräntan långsiktigt stabil och mer förutsägbar. Det skulle både minska riskpremien investerare kräver och ge en lägre real kalkylränta än den som hittills beslutats av domstolarna. Samtidigt skulle en viktig orsak till rättstvisterna falla bort.

– Det är oerhört viktigt att hitta en stabil förutsägbar modell som ligger på en attraktiv nivå för internationella investerare. Risk och avkastning är centrala faktorer för investerare, ju lägre risk desto lägre avkastning kan man acceptera. Med dagens instabila system kräver de en riskpremie för att våga ta steget, säger Lars Bergman.

Erik Lundin menar att stabilitet är nyckelordet i det här sammanhanget.

– Om man vet vad regleringen blir år efter år så kan en investerare ta lägre avkastning för att det finns en högre säkerhet i avkastningen. Stabilitet är viktigt för investerare. Det är då det byggs grejer, säger han.

Forskargruppen understryker betydelsen av att locka internationella investerare till det svenska elsystemet. För att kunna genomföra den gröna omställningen förväntas elförbrukningen i Sverige att fördubblas de närmaste decennierna och för att klara det är enorma investeringar i elnätet nödvändiga.

– Då måste bolagen kunna attrahera det kapital som krävs till investeringarna och Sverige behöver internationellt kapital. Självfinansiering räcker inte alls till här. Därför är vårt förslag högst aktuellt, säger Lars Bergman.