KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Industrijätten: Därför får vi ingen ny cementkris trots Länsstyrelsens nej

Det kommer inte att ske en ny cementkris, hävdar Heidelberg Materials efter Länsstyrelsens invändningar mot förlängd kalkstensbrytning på Gotland. ”Vi står på en bra bas nu”, säger bolagets svenska vice vd Karin Comstedt Webb till TN.

Cementkrisen skapade stora rubriker 2021 då Naturvårdsverket och en rad andra remissinstanser överklagade till Mark- och Miljööverdomstolen gällande Heidelberg Materials (tidigare Cementa) ansökan om att fortsätta bryta kalk vid Slite på Gotland. Domstolen stämde då in i kritiken om projektets påverkan på grundvattnet och satte stopp för ansökan. Det riskerade att sätta den svenska cementindustrin (och indirekt hela landets byggsektor) i gungning. Krisen avvärjdes i sista stund när S-regeringen beslutade att ge bolaget tillfälligt tillstånd för fortsatt täktverksamhet.

Nu sätts bolaget åter under lupp i och med en pågående tillståndsansökan om fortsatt täkttillstånd i 30 år. När remissinstanser på nytt ska bedöma om den framtida verksamhetens påverkan på grund- och ytvattnet, har den tidigare kritiska remissinstansen Länsstyrelsen på Gotland återigen ställt sig emot projektet.

”Bolaget har gjort ett gediget arbete med sin ansökan, genomfört relevanta undersökningar och i hög grad tillmötesgått synpunkter både från oss och från andra remissinstanser. Anledningen till att vi trots det yrkar på att tillstånd avstyrks i första hand är att skadorna på bland annat grundvatten och naturmiljö vid ytterligare 30 års brytning fortfarande riskerar att bli för stora”, säger landshövding Anders Flanking i Gotlands läns i ett pressmeddelande.

Konstruktivt

Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials Sverige, ser dock en mycket mer konstruktiv feedback än för tre år sedan.

– I första hand avstyrkte de, men samtidigt så klargjorde de vilka justeringar de bedömer behövs för att verksamheten ska kunna få tillstånd. Vi ser mycket positivt på konstruktiva åsikter eftersom det skapar goda förutsättningar för en process som präglas av utveckling. Vi kommer självklart att fokusera på dessa frågor och åsikter i vårt bemötande senare under hösten.

Överlag ger Länsstyrelsens och övriga remissyttranden en mer positiv helhetsbild, menar Karin Comstedt Webb.

– När vi ser på var vi befinner oss i processen, där alla myndigheter och sakkunniga har haft möjlighet att yttra sig till domstolen, framstår helhetsbilden som betydligt mer konstruktiv. Vi ser även att flera tillstyrker ansökan eller kommer med konstruktiva förslag på justeringar.

Hon lyfter bland annat myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) som ser positivt på bolagets föreslagna åtgärder för att skydda grundvattnet.

– I sitt yttrande understryker SGU effekten av de föreslagna skyddsåtgärderna samt de stora fördelarna med den adaptiva övervakningen som vi föreslagit. Då vi lagt ner mycket tid och kraft på dessa frågor är det naturligtvis glädjande att expertmyndigheten för dessa frågor ställer sig positiva, säger Karin Comstedt Webb.

Har ni möjlighet att ge remissinstanserna svar på deras frågor?

– Just nu arbetar vi med att gå igenom alla yttranden mer detaljerat. Under hösten kommer vi att ta fram ett bemötande där vi fokuserar på de frågeställningar som vi anser att vi kan klargöra och justera från vårt håll.

Med tanke på händelserna 2021 och den oro det skapade kring svensk cementförsörjning, har ni tagit höjd för att något liknande kan inträffa igen?

– Vi har tidsmässigt tagit höjd för en process som kan sträcka sig längre, till exempel om det skulle bli överklaganden till en högre instans, säger Karin Comstedt Webb och fortsätter:

– Däremot är det problematiskt att vi har så pass utdragna processer. Vårt nuvarande tillstånd gäller till december 2026. Det är nödvändigt att vi får ett långsiktigt tillstånd i första instans för att kunna fatta beslut om investeringar i CCS-satsningen på Gotland, vilket vi vill göra i början av 2026. En trygg och stabil försörjning av råvaran kalksten är avgörande för att detta ska vara möjligt, säger hon.

Vad behöver vara på plats för att er CCS-satsning ska bli verklighet?

– Det finns många viktiga delar. Ett långsiktigt tillstånd om 30 år för att bryta kalksten är en viktig del, men det kommer också att krävas flera andra tillstånd för att genomföra den omställning som vi vill se i Sverige. Det måste även säkerställas att elnätsutbyggnaden sker i den takt som behövs för att vi ska kunna driftsätta anläggningen 2030. Då är det avgörande att tidplanen för förbindelsen till Gotland och nätutbyggnaden på Gotland håller.

Rent generellt, vilka konsekvenser får de utdragna tillståndsprocesserna när man vill genomföra industrisatsningar i denna skala?

– Det handlar om grundläggande förutsättningar för att få till investeringar i Sverige. Det måste vara attraktivt att investera här. Vi inom industrin måste ha fungerande samverkan med staten för att den här typen av satsningar inte skall präglas av för hög finansiell risk. Det är också viktiga frågor som riktar sig till politiken, om hur vi skapar ett bra investeringsklimat i Sverige.

Har ni tillförsikt för framtiden?

– Vi får många tillstyrkanden vilket visar att ansökan bedöms hålla god kvalitet. Samtidigt för vi en konstruktiv dialog med de instanser som vill ha synpunkter på vissa förbättringar och hur vi planerar den framtida verksamheten. Vi står på en bra bas nu in för huvudförhandlingen i Mark- och miljödomstolen som är vecka 4 och 5 nästa år. I grunden handlar ett långsiktigt täkttillstånd och en CCS-satsning om att säkra konkurrenskraften i verksamheten och därmed också trygga försörjningen av cement i Sverige.