HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Trippelsmällen: Därför hotar nya EU-lagarna tusentals svenska jobb

Skogsnäringen varnar för att tre nya miljölagar från EU hotar tusentals svenska jobb. "Sverige har en tradition av att överimplementera EU-beslut och det behöver vi upphöra med", säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, till TN.

Branschorganisationer, skogsbolag och facket Pappers går samman för att försöka lindra effekterna av tre nya EU-lagar som klubbats igenom. Nu är det dags för Sverige att realisera de nya reglerna.

– Ända sedan vi blev medlemmar i EU har Sverige en tradition av att överimplementera EU-beslut och det behöver vi upphöra med. Vi går ofta längre än vad lagstiftningen kräver medan andra länder tar en mer pragmatisk väg, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.

Nyligen ordnade skogsjätten SCA, som är Europas största privata skogsägare, ett möte i Sundsvall där arbetsgivare och fack var med.

– Vi brukar träffas när vi ser att det finns hot mot näringen, något vi historiskt alltid gjort inom industriavtalet. För några år sedan lyfte vi problemen kring cementleveranserna och nu belyser vi de nya skogslagarna. Här pratar vi inte bara om att de befintliga jobben i skogsindustrin utan också om att många kommande jobb i den gröna omställningen hotas om Sverige inför för stora begränsningar för företagen, säger Per Hidesten, Industriarbetsgivarnas vd, till TN.

Tusentals svenska jobb i riskzonen

Skogsnäringen menar att tusentals svenska jobb är i riskzonen om Sverige går för långt när de nya EU-lagarna ska införas. En av förändringarna rör LULUCF, som utökas när EU vill behålla större skogsområden orörda för att absorbera koldioxid. Skärpningen kan orsaka att Sverige får mindre tillgång till själva råvaran som allt inom näringen bygger på – nämligen träd.

– Det är viktigt för svensk skogsnäring att inte landa i att vi ska avverka mindre. Det kan till och med få negativa konsekvenser för klimatet om vi minskar tillgången på råvaran och därmed får färre klimatsmarta produkter på marknaden som binder in kol. Till exempel är trä ett mycket bättre byggmaterial än betong och pappersförpackningar är mycket bättre än plast för klimatet, säger Anders Edholm, kommunikationsdirektör på SCA, till TN.

Erik Jonsson, näringspolitisk strateg på skogsägarföreningen Norra Skog, håller med.

– Lägre avverkningsnivåer eller förlängda omloppstider är en dålig strategi. Att använda råvara från skogen för att ersätta fossila material är skogens kanske viktigaste uppgift, säger han.

”Tanken bakom lagen är god men den kan bli en byråkratisk mardröm som kraftigt försämrar konkurrenskraften.”

En annan ny lag är avskogningsförordningen där EU vill att det ska gå att spåra exakt varifrån en träprodukt kommer ifrån. Detta för att minska risken att skog försvinner permanent, exempelvis som sker när skog görs om till jordbruksmark. Företag som avverkar skog eller säljer produkter på marknaden måste enligt den nya lagen intyga att de inte bidragit till avskogning eller förstörelse av skog. Branschen varnar för en rejäl ökning av regelbördan om Sverige bestämmer sig för en tuff linje.

– Tanken bakom lagen är god men den kan bli en byråkratisk mardröm som kraftigt försämrar konkurrenskraften. Trots att lagen träder i kraft redan från 1 januari 2025 så saknas det fortfarande riktlinjer för hur rapporteringen ska gå till i praktiken och något EU-system finns inte i drift än, säger Anders Edholm.

Erik Jonsson menar att avskogningsförordningen är en ogenomtänkt lagstiftning som klubbats igenom utan direkta konsekvensanalyser.

– Det finns en uppenbar risk att förordningen kan komma att rejält försvåra för det svenska skogsbrukets möjligheter att sälja sina produkter och leda till ökad administration och ytterligare hinder och regelkrångel. Framför allt handlar det om krav på spårbarhet som inte är praktiskt genomförbara, säger han.

”Viktigt att Sverige inte överimplementerar lagstiftningen.”

Den tredje regeln är naturrestaureringslagen, eller våtmarkslagen, som kräver att mark i dåligt skick ska återställas. Den svenska skogsnäringen flaggar för att för mycket skog riskerar att tas ur bruk. Diskussionen handlar mycket om från vilken tidpunkt man ska räkna. Sverige har valt att titta på hur marken såg ut under förindustriell tid, det vill säga i mitten av 1800-talet, och det innebär att väldigt mycket mark måste återställas.

– Andra länder har istället valt att utgå från sitt egna inträde i EU, vilket i Sveriges fall skulle bli 1995 och den tidpunkten vore ju att föredra. Detta är ett konkret exempel på hur den svenska regeringen kan underlätta för skogsnäringen, säger Anders Edholm.

Erik Jonsson varnar för att om Sverige hamnar fel rörande naturrestaureringslagen kan det få förödande konsekvenser för Sveriges skogsägare med omfattande arealer som inte kan nyttjas. Beräkningar visar att ungefär 2– 2,5 miljoner hektar produktiv skogsmark riskerar att tas ur produktion om Sverige fortsätter att rapportera som idag.

– Här är det verkligen viktigt att Sverige inte överimplementerar lagstiftningen. Sverige måste fokusera på att undvika insatser som tar värdefull skogsmark ur produktion, säger Erik Jonsson.

”Detta handlar i grunden om vilka signaler man vill skicka och som kan påverka investeringsviljan i Sverige.”

Den svenska skogsnäringen hugger årligen ner knappt 1 procent av all skog men planterar samtidigt minst två plantor för varje träd som avverkas. Det har gjort att Sverige idag har dubbelt så stående skogsråvara jämfört med för 100 år sedan.

– Det är viktigt att se till skogens alla nyttor. Sverige har inte bara ett hållbart utan också ett effektivt skogsbruk. Vi har gjort en fantastiskt skogsresa som gynnar klimat, jobb på landsbygd och landets ekonomi, säger Anders Edholm.

Den svenska skogsindustrin sysselsätter 120 000 människor, vilket är 2 procent av den arbetsföra befolkningen. Näringen omsätter 220 miljarder kronor varje år, investerar 15 miljarder kronor årligen och står för ungefär 10 procent av Sveriges exportvärde. Till detta kommer andra näringar i olika led som är beroende av skogsindustrin som transporter, underhåll av fabriker, maskiner och annan utrustning. Fabrikerna är ofta lokaliserade till mindre och medelstora orter och om en fabriks existens hotas så påverkas hela orten negativt.

– Sverige har länge hållit på med överimplementering av EU-regler. Det är viktigt att vi inte hamnar konkurrensmässigt fel i den globala konkurrensen. Det är ok att som enskilt företag frivilligt välja en högre ambitionsnivå men att göra det till en lagstadgad skyldighet är något annat. Detta handlar i grunden om vilka signaler man vill skicka och som kan påverka investeringsviljan i Sverige, säger Per Hidesten.

Viveka Beckeman menar att Sverige bör implementera EU-lagstiftningen så att vi inte tappar i konkurrenskraft och grön omställning. Skogsnäringen är enligt henne basen i svensk industri.

– Vi måste komma ihåg att vi har konkurrensnackdelar som att vi ligger långt norrut, har långa transportsträckor och en liten inhemsk marknad. Men detta vägs upp av att vi har mycket skog som vi kan nyttja. Tar vi bort tillgången på råvaran så tar vi samtidigt bort vår största konkurrensfördel. Detta måste regeringen alltid ha med sig, säger Viveka Beckeman till TN