DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Företaget rasar mot miljöskatten – ”Kollegor utomlands undrar vad vi sysslar med”

IT-företaget Inrego har sedan 2017 betalat cirka 25 miljoner kronor i en skatt som helt saknar syfte, enligt hållbarhetschefen Sebastian Holmström. ”Det verkar som om Sverige medvetet vill motarbeta företag med cirkulära affärsmodeller”, säger han till TN.

– Nu är det dags att avskaffa elektronikskatten på begagnat, den gör verkligen ingen nytta.

Det säger Sebastian Holmström som är hållbarhetschef på IT-företaget Inrego. Företagets affärsidé är att köpa in och rekonditionera för att sedan sälja eller hyra ut återanvänd elektronik. Han anser att även om elektronikskattens syfte är gott, så slår den helt fel.

– Problemet är att skatten inte har någon styrande effekt och därmed inte uppnår målet att minska mängden kemikalier i samhället. Miljöskatter bör ha en styrande effekt och leda till något positivt, men detta är enbart en fiskal skatt för att fylla på statskassan.

Enligt honom träffar skatten dessutom fel då den inte bara träffar nya produkter utan även begagnade.

– Vi säljer återanvända produkter, vilket överlag minskar behovet av nyproduktion och därmed kemikalier i samhället.

– Sverige är dessutom det enda landet som beskattar import av begagnad IT-utrustning. En skärm som används i Sverige kan säljas 500 kronor billigare än en motsvarande skärm som använts i till exempel Finland.

”Vi vill kunna fokusera på vår kärnverksamhet”.

Företaget kan återanvända cirka 95 procent av de IT-produkter de tar emot, antingen i sin ursprungliga form eller som komponenter i andra enheter. Under 2023 återanvände de omkring 350 000 IT-produkter. Sedan skatten infördes 2017 har företaget betalat cirka 25 miljoner kronor i skatt.

– Det är troligen bara hälften av vad vi har lagt om man inkluderar administrationskostnaderna. Vi har delat upp verksamheten i två bolag för att hantera skatten och den tillkommande administrationen. Annars hade vi kanske inte kunnat fortsätta.

Sebastian Holmström framhåller att pengarna i stället kunde ha använts för att utveckla företaget.

– Vi vill kunna fokusera på vår kärnverksamhet. De här resurserna hade kunnat gå till att vidareutveckla bolaget och stärka vår affärsmodell, berättar han.

Skatten på kemikalier i viss elektronik, även kallad elektronikskatten, infördes den 1 juli 2017 och var en del av den dåvarande regeringens strategi för att minska skadliga kemikalier i samhället. Skatten berör bland annat datorer, telefoner, vitvaror och TV-apparater. Sedan skatten infördes har kritiken varit hård från branschen och även från myndigheter.

Skatten utvärderades av Kemikalieinspektionen och Skatteverket 2020, då konstaterade myndigheterna att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel inte har minskat till följd av skatten.

– Myndigheters utvärdering av elektronikskatten har visat på stora brister avseende skattens ändamålsenlighet som styrmedel, säger Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

– Svenskt Näringsliv och berörda branscher har sedan länge påpekat att elektronikskatten försämrar konkurrenskraften för företag i Sverige och fördyrar för svenska konsumenter, utan att någon uppenbar miljövinst uppkommer. Mot bakgrund av detta bör skatten tas bort under nuvarande mandatperiod för såväl begagnade som nya varor.

”Skatten gör det bara dyrare för svenska konsumenter att köpa elektronik”.

Sebastian Holmström menar att skatten försämrar svenska företags konkurrenskraft.

– Det verkar som om Sverige, i och med den här skatten, medvetet vill motarbeta företag med cirkulära affärsmodeller. Sverige är ensamt i världen om att beskatta återanvänd elektronik på det här sättet. När vi beskriver skatten för kollegor utomlands, undrar de vad vi sysslar med.

Han påpekar att elektronikmarknaden domineras av stora globala aktörer som inte utvecklar produkter specifikt för den svenska marknaden. En nationell skatt påverkar därför inte vilka kemikalier som finns i produkterna.

– Skatten gör det bara dyrare för svenska konsumenter att köpa elektronik.

– Den minskar förtroendet för miljöpolitiken och för miljöskatter. Det kommer göra det svårare att få igenom ny politik som verkligen kan minska klimatpåverkan framöver.

Han ser också en risk för att nya jobb inom branschen i stället kommer att skapas utomlands.

– Sverige har redan höga skatter på arbete, så frågan är om vi vill ha reparationsjobb i Sverige eller inte. Elektronikskatten gör det ännu svårare för företag som vårt att verka här.

Sebastian Holmström anser att skatten är felaktig i grunden.

– Miljöskatter borde minska statens intäkter över tid, men eftersom den här skatten inte minskar mängden kemikalier, fortsätter vi att betala utan att något syfte uppnås.