KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Wiesner förhandlar på COP29: ”Länder ska inte kunna fuska”

Centerpartisten Emma Wiesner är den enda svenska Europaparlamentarikern som fått en plats i EU:s officiella förhandlingsdelegation inför klimattoppmötet COP29. ”Utsläppshandeln är ett av de främsta verktygen vi har i EU”, säger hon.

Den 11 november 2024 samlas världens ledare i Azerbajdzjans huvudstad Baku för nästa stora FN-möte om klimatet – COP29. Centerpartisten Emma Wiesner är den enda svenska Europaparlamentarikern som fått en plats i EU:s officiella förhandlingsdelegation. Hon konstaterar att en av hennes prioriteringar kommer att vara det allmänna klimatfinansieringsmålet. Det nuvarande målet är 100 miljarder dollar per år, och ska nu uppdateras i Baku. Den stora frågan kommer att gälla vem som ska bidra till klimatfinansieringen, och om länder som Kina och Saudiarabien kommer att gå med på att bidra med sin del i en sån överenskommelse. Den andra stora frågan rör koldioxidmarknaden, berättar hon.

– Förhandlingarna om hur den globala koldioxidmarknaden ska fungera har hållit på länge. Nu när vi i EU har ett färdigt certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid, har vi också en grund att bygga vidare på även globalt. Det är viktigt att vi har samma regler så att länder inte ska kunna fuska.

Dessutom vill hon lyfta fram frågan om klimatanpassning.

– Diskussionen har hittills fokuserat till stor del på hur vi kan lindra klimatkrisen, men faktum är att vi måste förbereda oss på konsekvenserna av klimatförändringen och anpassa oss till den verklighet vi står inför. Inte bara i Europa, där vi ser långvarig torka och svåra översvämningar till följd av klimatförändringarna. Vi får inte glömma till exempel de små önationer och andra sårbara länder som riskerar att försvinna helt till följd av de stigande havsnivåerna.

Hur står sig Sverige och svenska bolag globalt när det kommer till klimatomställningen?

– Svenska bolag ligger rätt bra till gällande hållbarhetssatsningar även ur ett globalt perspektiv. Både Sverige och EU har höga standarder för företag och näringslivet, vilket också reflekteras i resultaten. Utsläppshandeln är ett av de främsta verktygen vi har i EU för att främja klimatsmarta produktionssätt. Viktigast är dock viljan från näringslivet att ligga i framkant gällande omställningen, där finns mycket att vinna på att vilja vara bäst i klassen.

Du var också med under COP28 – vad tar du med dig därifrån?

– Att det är så många länder som fortfarande idag vinner på den smutsiga oljeekonomin, trots att de själva påverkas av klimatförändringarnas förödande konsekvenser. Samtidigt ser jag att det finns en vilja från de flesta länder att arbeta tillsammans på olika smarta klimatåtgärder. Utmaningen ligger i att hitta en lösning som alla kan gå med på och som gör att vi tar ordentligt kliv framåt i klimatarbetet.

Inför klimattoppmötet har kärnkraften lyfts fram – hur ser du på det? Vilka kraftslag tycker du att Europas elsystem ska bestå av?

– Vi ska inte utesluta något rent energislag. Alla rena energislag behövs för att kunna ha en hållbar övergång från den fossila energimixen vi har idag. Här ligger Sverige i framkanten vad gäller den förnybara andelen energislag i den nationella energimixen, vilket är något vi måste fortsätta jobba med.

– Dock ska vi inte premiera ett energislag framför ett annat, särskilt inte med statsstöd. Vi måste se till att regelverket tillåter investeringar för alla rena energislag, sen får marknaden visa vilka satsningar som är lönsamma och hållbara.

Hur ser du på att COP29 hålls i Azerbajdzjan?

– Att klimatförhandlingarna åter äger rum i en skurkstat är under all kritik. Att gång på gång ge stater som bryter mot mänskliga rättigheter värdskap för dessa möten gör mig arg. Självklart ska alla länder vara med i klimatomställningen och dessa globala möten är viktiga. Men att ytterligare ett land som kränker internationell rätt ges strålkastarljuset, med stora säkerhetsrisker för deltagare från civilsamhället, journalister och aktivister som följd, är bedrövligt. Därför måste EU markera under COP29 och ställa högre krav på FN och regelverket.

Mycket tyder på att Europas konkurrenskraft kommer att dominera EU-politiken den kommande mandatperioden. Hur tycker du att man ska stärka konkurrenskraften?

– Det återkommande problemet är att regelverket idag är för komplicerat och tungrott för företagare. Genom regelförenkling och mindre statsstöd kan vi öka konkurrenskraften. Globalt sett är gröna omställningen en konkurrensfördel som EU måste ta tillvara på eftersom att efterfrågan endast kommer öka på rena och hållbara teknologier och lösningar.

Många svenska och europeiska bolag vittnar om en ökad regelbörda – hur ser du på det?

– Självklart måste vi lyssna på det företagen säger gällande en ökad regelbörda, men det får inte vara ett svepskäl för att göra sig av med bra lagstiftning och nödvändiga målsättningar. Vi måste göra oss av med gammal, stelbent och dåligt anpassad lagstiftning genom regelförenklingar och se till att ramverken vi skapar under kommande mandatperiod inte skapar dubbelreglering, utan faktiskt skapar fungerande lagstiftning som är implementerbar.