FÖRETAGEN OCH MILJÖN

Nya EU-regler: Rapportering av hållbarhet stöper om byggbranschen

För många företag kan EU:s nya regler om hållbarhetsrapportering verka krångliga, men att inte sätta sig in i CSRD-direktivet kan bli ödesdigert. ”Vi måste välja bort de underleverantörer som inte kan leverera sin hållbarhetsinformation”, säger företagaren Clas Råbe-Stenström på APS drift och underhåll AB i Göteborg.

EU vill främja och stimulera till en hållbar tillväxt inom unionen. Därför har direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) införts. Företagens hållbarhetsinformation blir därmed tillgänglig och jämförbar, läggs till i årsredovisningen och får samma status som den ekonomiska redovisningen. Förutom klimatpåverkan tas även social hållbarhet och hållbara affärsmodeller med i rapporteringen.

CSRD infördes som svensk lag den 1 juli 2024 och är indelad i tre steg. Det första gäller börsnoterade företag som uppfyller villkor kring anställda, balansomslutning och nettoomsättning.

För de flesta företag kan detta regelverk verka svårförståeligt och främmande – en byråkrati som inte har något med verksamheten att göra – men det är en felaktig slutsats som kan få drastiska följder.

Rapportering i hela kedjan

Serviceföretaget APS drift och underhåll AB i Göteborg hjälper sina kunder med VVS, kyla, energi och automation. De omsätter i år 200 Mkr, har 105 anställda och är ett av många svenska företag där CSRD inte gäller i det första steget.

Men påverkas gör företaget i alla fall. Det beror på väsentlighetsanalysen, som är en viktig del av direktivet. För att ge en sann bild av det totala hållbarhetsavtrycket måste alla leverantörers hållbarhet i värdekedjan räknas in. Varje leverantör bidrar med sina uppgifter som ska tas fram och det ger väsentlighetsanalysen.

– Våra leverantörer ska kunna leverera in sina data till oss för att vi i vår tur ska kunna leverera till vår kund. Även om man bedriver en verksamhet med ett fåtal anställda så kommer man behöva redovisa sin hållbarhet, säger Clas Råbe-Stenström som är hållbarhetssamordnare och delägare.

Leverantörer kan väljas bort

Därför kommer i stort sett hela näringslivet att dras med i hållbarhetsrapporteringen eftersom företag som ingår i en leverantörskedja måste rapportera till företaget högst upp i kedjan och som omfattas av rapporteringsplikten.

Vad händer med de företag som inte kan eller har möjlighet att rapportera?

– I förlängningen måste vi välja bort de underleverantörer som inte kan leverera sin hållbarhetsinformation. Om inte alla leverantörers uppgifter är med kan vi inte rapportera hela vårt avtryck efter de krav som vår kund har, säger Clas Råbe-Stenström.

På sikt kommer hållbarhetsrapporteringen skapa nya spelregler på marknaden och hur företag gör affärer.

– Har man hållbarhetsinformationen och kan rapportera kommer man att bli vald som leverantör. Annars inte. Då blir det svårt att sälja på pris eller förtroende, som många är vana vid. Det håller inte längre att vara billigast på marknaden, hållbarhetinformationen kommer att bli utslagsgivande, säger Clas Råbe-Stenström.

CSRD är därför något som varje företagare bör ha ögonen på annars kan morgondagens affärer gå förlorade, framhåller han.

Hållbarheten blir transparent

I grunden är CSRD något bra och behövs, anser Clas Råbe-Stenström.

– Hela näringslivet blir seriösare när företag som inte tar ansvar för sina anställda och miljöpåverkan kommer att utestängas från marknaden när hållbarhetsinformationen blir transparent och jämförbar.

På APS är hållbarhet inget nytt, det har företaget arbetat med i över 15 år. Därför blir hållbarhetsrapporteringen en naturlig del i företagets utveckling. Det handlar inte bara om utsläpp. Sedan 2010 har APS arbetat aktivt med social hållbarhet till exempel genom samarbeten med skolor och ta in praktikanter.

– Rapporteringen är ingen stor sak för oss. I stort sett är det nytt sätt att sammanställa och redovisa uppgifter som vi redan har, säger Clas Råbe-Stenström.

Men de företag som inte ser CSRD:s betydelse för att hålla kvar kundrelationer, få fler affärer och öka sin lönsamhet, kan få problem, menar han.

– Helt plötsligt inser man att det är tid att agera eftersom man inte påbörjat sin omställning mot en hållbarare verksamhet. Man vill leva och driva företag som man alltid har gjort men inser inte att det inte längre är möjligt.

Vill öka kunskapsutbytet

Det finns ett vagt intresse för hållbarhet, menar Clas Råbe-Stenström, särskilt i byggbranschen, som inte är förändringsbenägen och bär på kunskapsbrister i dessa frågor.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen vill stimulera till mer kunskapsutbyte kring hållbarhet och CSRD.

– Vi uppmanar de små och medelstora bolagen att ha en dialog med beställaren. Att man ställer frågor om vilken information som beställaren behöver i sin hållbarhetsrapportering, säger Emma Bonnevier som är klimatpolitisk expert på Byggföretagen.

Under de kommande åren kommer ytterligare steg tas i införandet av CSRD-direktivet och då gäller det att hänga med på omställningståget, anser Clas Råbe-Stenström.

– För det går inte längre att blunda för hållbarhet, säger han.