EU:S FRAMTID

Därför har EU dubbelt så höga elpriser som Kina och USA – ”Ohållbart”

Energikostnader står i fokus i EU-kommissionens nya klimatpaket The clean industrial deal som snart ska presenteras. EU halkar efter både USA och Kina. ”Länder som Tyskland förlitar sig på dyr fossil kraft när de förnybara energislagen inte levererar. Det har vi fått betala för i södra Sverige”, säger experten Stefan Kvarfordt till TN.

Det var en allvarlig Jacob Wallenberg, ordförande i Svenskt Näringsliv, som tog till orda på en konferens på den norska arbetsgivarorganisationen Næringslivets Hovedorganisaison (NHO) årskonferens.

Han redogjorde för siffror som visade att USA och EU hade en lika stor BNP 2008. Idag, 15 år senare, har USA en BNP som är 25 procent högre än EU:s och Storbritanniens.

”Det är en chockerande siffra och pekar på att gapet ökar. Det betyder att vi får färre arbetstillfällen och lägre skatteintäkter i Europa som ska finansiera den fina välfärdspolitik som vi alla är väldigt stolta över”, konstaterade Jacob Wallenberg.

Europas företag och industri har så klart känt hur det här gapet vidgats år för år bit för bit, men sedan den förra kommissionen sjösatte den gröna given i slutet av 2010-talet har man känt hur det accelererat.

”Förödande var budskapet”

Självklart är man inte emot den gröna omställningen. Men alla gröna lagförslag har följts av ett lapptäcke av detaljregleringar som drivit kostnader och tagit tid.

I början av 2024 kom motreaktionen.

Ett tusental tunga företrädare från den europeiska industrin lade fram den så kallade Antwerpendeklarationen, eller ”The industrial deal”, för kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen, i syfte att skaka om kommissionen. Det här är förödande för oss var budskapet.

Så var det, menar Adam Kanne, ansvarig för public affairs på kemikoncernen Perstorp som sedan 2010 jobbar målinriktat med att minska kemiindustrins utsläpp, bland annat genom att utveckla helt fossilfria kemikalier.

När deklarationen presenterades konstaterade han att det handlade om att företagen måste generera vinst för att ha förmågan att kunna driva och betala för alla gröna investeringar.

”Det går inte att bara lägga på kostnader och detaljstyrning och sedan tro att företagen ska kunna genomföra omställningen och samtidigt vara konkurrenskraftiga”, sa han till TN då.

EU-kommissionen uppfattade budskapet.

”Måste stärka vår konkurrenskraft för att kunna vara med i racet med Kina och USA.”

Mario Draghi, tidigare ordföranden för den Europeiska centralbanken, fick i uppdrag att utreda unionens konkurrenskraft.

Och när den nya EU-kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen tog plats den 1 december förra året påbörjades arbetet med att ta fram ”the clean industrial deal” som kommissionens ska presentera den 26 februari.

– Vi ser det som att kommissionen fortsätter med omställningsarbetet, men att man insett att vi måste stärka vår konkurrenskraft för att kunna vara med i racet med Kina och USA för att utveckla olika klimatteknologier, säger Stefan Kvarfordt, expert på energi- och klimatpolicies på Svenskt Näringsliv.

I arbetet med att ta fram den nya rena industriella given kommer kommissionen att ta särskild hänsyn till slutsatserna i Draghis rapport.

– Ja, den kommer att vara en viktig källa för de förslag som ska presenteras i februari, säger Stefan Kvarfordt.

Stora frågan energikostnaderna

Den stora frågan är hur EU ska få bukt med sina jämförelsevis höga energikostnader.

De underminerar gravt EU:s konkurrenskraft, särskilt inom energiintensiva industrier, och leder till lägre BNP-tillväxt, som Mario Draghi konstaterade när han presenterade sin rapport i höstas.

– Elpriserna är dubbelt så höga i EU jämfört med i USA och Kina. Det är så klart ohållbart, konstaterar Stefan Kvarfordt.

Adam Kanne på Perstorp håller med.

– Utan tillgång på leveranssäker el till ett konkurrenskraftigt pris blir allt annat sekundärt. Så ser jag det. Särskilt med tanke på att EU har stora planer för att ersätta olika fossila bränslen och processer med grön vätgas. Det krävs enorma mängder el för att tillverka grön vätgas och den elen måste kunna konkurrera med USA och Kina i pris.

Måste sluta detaljreglera

Men även den tidigare nämnda detaljregleringen måste få ett slut, menar Adam Kanne.

– Man främjar inte innovation och utveckling genom att detaljreglera vägen till målet. Det har varit ett stort problem. EU måste se till att målreglera och låta företagen själva komma på olika metoder för att nå målen.

Att EU har problem med att konkurrera råder det ingen tvekan om. Draghirapporten är stundtals domedagsförebådande i sina slutsatser.

Det kan dock vara ett problem, menar Kristian Ljungblad, ansvarig för public affairs på branchorganisationen Jernkontoret.

– Den rådande industripolitiska diskussionen präglas av missmod, som man inte minst ser i Draghis rapport. Ja, det är allvarligt, men det betyder också att EU lätt hamnar i kortsiktiga krisåtgärder i stället för strukturreformer.

Kan du ge exempel på det?

– Draghis rapport innehåller ju en stor portion förslag på statsinterventioner som vi menar inte är den bästa vägen att gå om man vill förbättra unionens konkurrenskraft.

I stället, menar Kristian Ljungblad, bör vi lyfta blicken och staka ut en klar målsättning för den europeiska industriella tillväxten fram till 2050 med syfte att skapa framtidstro och riktning.

– Kommissionen bör ju först klart uttrycka att man tycker att det är viktigt att Europa har en konkurrenskraftig industri i framtiden.

– Och på samma sätt som kommissionens förslag granskas från ett klimatperspektiv ska framtida förslag leva upp till den europeiska industrins krav på konkurrenskraft, menar Kristian Ljungblad.

Det är också viktigt att kommissionen understryker att alla länder har ett ansvar för att kunna leverera den billiga energi som är A och O för Europas konkurrenskraft.

Fått betala för Tysklands misstag

Här är det bara att konstatera att Tyskland har en hemläxa att göra.

Draghis rapport pekar särskilt ut Tysklands beslut att fasa ut kärnkraften utan tillgängliga alternativ som ett misstag.

Det betyder att man är beroende av dyra fossila kraftslag när de förnybara energislagen inte levererar på grund av väderförhållandena.

– Det är klart att det är ett problem att många länder som Tyskland förlitar sig på dyr fossil kraft när de förnybara energislagen inte levererar. Det har vi ju fått betala för i södra Sverige vid ett antal tillfällen, säger Stefan Kvarfordt.

Kristian Ljungblad påminner om att energifrågorna är en nationell kompetens.

– Det talas mycket om nätutbyggnad och effektiviseringar i Draghis rapport, men utan ny fossilfri produktion kommer vi ingen vart. Här har Tyskland en hemläxa att göra.