ELKRISEN

Larmar: Då ökar elpriserna i söder ytterligare: ”Vi kan inte bära hela bördan”

Sverige planerar att stärka elförbindelsen med Danmark, men näringslivet varnar för att det kan förvärra den redan akuta effektbristen i söder. ”Danmark har större nytta av ett sådant här projekt, så det är inte konstigt att de driver på”, säger Per Tryding på Sydsvenska handelskammaren till TN.

Sedan de sista reaktorerna på Ringhals lades ned under 2019 och 2020 har sydsvenska företag och privatpersoner fått leva med historiskt höga energipriser – i vissa fall flera 100 gånger högre än i norra Sverige. Värst drabbat har elområde 4 varit. Peter Kihlgren är vd på Kemira, en finsk industrikoncern med 5 000 anställda globalt och knappt 300 anställda i Helsingborg – det vill säga i elområde 4.

– Vi är inte värst drabbade av det här, bland annat tack vare att vi har en egen turbin som genererar cirka 50 procent av vårt behov. Men det är klart att vi, liksom alla verksamheter i elområde 4, påverkas negativt av höga elpriser. På sikt är dock effektbristen ett större problem både för omställningen och tillväxten.

När företag i dag ansöker om mer effekt och det finns en begränsning i överföringskapaciteten, skapas en form av väntelista vilket hämmar investeringstakten och skapar stor osäkerhet för möjliga investeringar som istället kan hamna på andra platser och då även utanför Sverige, menar han.

– Vi är i en situation där vi snabbt behöver effektutbyggnad och ökad överföringskapacitet i södra Sverige för att lösa den här frustrerande situationen.

”Det finns en alldeles för stor osäkerhet i effekttillgången”.

– I Sverige har vi historiskt sett haft god tillgång till el till rimliga priser, vilket också har varit en av våra främsta konkurrensfördelar. En stor del av svensk industris framgång har skapats av, att vi har haft ett stabilt elsystem med rimliga priser. Försämras en viktig konkurrensfördel kommer svenska företags konkurrenskraft att försämras.

I ett projekt där Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Svenska kraftnät och energibolaget E.ON samarbetar ska självförsörjningsgraden i södra Sverige öka från 17 procent till minst 50 procent till år 2030 – under årets alla timmar.

– Vi ligger alldeles för långt efter i effektbalans här nere i södra Sverige. Vi har haft den här effektbristen i elområde 4 sedan man stängde de två sista reaktorerna på Ringhals. Sen påverkar det ju såklart att Tyskland har lagt ner sin kärnkraft också. Det nuvarande europeiska prissättningssystemet skapar de här pristopparna.

Han menar att detta kommer att påverka investeringsviljan negativt.

– Det finns en alldeles för stor osäkerhet i effekttillgången, och dessutom har vi en snedvriden inhemsk konkurrenssituation mellan norr och söder på grund av elpriserna. Det är väldigt anmärkningsvärt. Vi har haft elpriser som varit flera hundra gånger högre i Sydsverige än i norra Sverige. Systemet med elområden var tänkt att stimulera effektutbyggnaden, men har det inte fungerat som tänkt heller.

”Därför behöver vi också planerbar produktion i södra Sverige”.

Det finns i dagsläget ett akut behov av att bygga ut både produktion och överföringskapacitet. Framöver kommer det vara avgörande att politiken är teknikneutral när det gäller ny elproduktion – precis som industrin är, konstaterar han.

– Vi är för alla typer av elproduktion, men vi måste prata om fossilfritt och inte bara förnybart.

– Ur ett hållbarhetsperspektiv är vindkraft oslagbart, men den dagen det inte blåser spelar det ingen roll. Därför behöver vi också planerbar produktion i södra Sverige. Jag tror personligen på kärnkraft, men jag tycker också att marknaden ska få styra.

Han menar att det finns mycket att lära från grannlandet Finland. Bland annat lyckades Finland öppna Olkiluoto 3, som började generera el regelbundet under våren 2023.

– Även om det funnits kritik mot tidsramen och kostnaderna måste man ge dem att de faktiskt har hittat en lösning. De identifierade ett problem och har, i god finsk anda, löst det.

Nyligen presenterade den norska regeringen ett förslag om att norrmännen ska få ett fast elpris, vilket i praktiken skulle innebära att allt över 40 öre per kilowattimme betalas av staten. Kritiken handlar i grunden om att norrmännen inte kommer att behöva betala för den el de faktiskt förbrukar. Om elpriserna ökar, kommer det inte att finnas några incitament att minska förbrukningen, vilket kan driva upp elpriserna ytterligare. Det är svårt att sia om hur ett sådant förslag skulle påverka elpriserna i Sverige, menar Peter Kihlgren, som påpekar att den typen av lösningar är för kortsiktiga.

– I grunden tycker jag att det är en märklig väg att gå. Man borde lösa grundproblematiken i stället. Sådana förslag är bara ett plåster och inte en verklig lösning och jag förordar inte det för Sverige. Notan ska ändå betalas.

Nyligen kunde TN rapportera att den norska regeringen sprack när Senterpartiet motsatte sig EU:s fjärde energipaket. I stället vill partiet skrota kablarna till Danmark. Detta sker samtidigt som Sverige planerar att stärka elförbindelserna med Danmark. Han menar att den svenska regeringen måste vara ”kaxigare” i EU.

– Jag kan inte bakgrunden och resonemanget kring utbyggnaden mot Danmark, men regeringen måste värna om de svenska intressena och strida för dem – inte minst i EU. Det är min bestämda uppfattning att vi inte kan vara ”the good guy” i det här läget, men vi ska inte hamna i konflikt med EU på grund subventioner likt det norska förslaget.

– För att lösa problemet krävs mer elproduktion och bättre överföringskapacitet. Innan det är gjort kanske det behövs justeringar i det europeiska elsystemets regelverk. Regeringen måste ta en strid för att säkra svensk industri när det gäller elfrågan. Vi kan inte bära hela bördan på grund av svagheter i det europeiska elsystemet.

”Danmark har större nytta av ett sådant här projekt, så det är inte konstigt att de driver på”.

– Vi har en kronisk brist, och innan vi har löst den eller har en plan för att lösa den bör vi vara försiktiga med att binda upp oss mot andra elområden. Sverige måste först komma i balans innan vi börjar expandera, säger Per Tryding, vice vd på Sydsvenska Handelskammaren.

Han menar att även om det i grunden inte är fel att integrera elmarknader finns det anledning att ifrågasätta om tidpunkten är rätt.

– Sverige har en extrem obalans. Vi kommer att ha svårt att leverera och riskerar att bli en dålig affärspartner för Danmark, eftersom vi inte har mycket att erbjuda dem.

– Danmark har större nytta av ett sådant här projekt, så det är inte konstigt att de driver på. Möjligen borde vi också ta hänsyn till den typen av överväganden – hur gynnar detta svensk elförsörjning och svenska elkunder? I den nuvarande situationen måste vi vara restriktiva och noggrant överväga våra beslut.

”Elen finns på fel plats i förhållande till behovet”.

Enligt data från ENTSO-E, som Sydsvenska Handelskammaren har sammanfattat, finns ett betydande överskott av el i norra Sverige (elområde 1 och 2), där baskraftsproduktionen motsvarar 280 procent av behovet. I södra Sverige råder däremot ett kraftigt underskott – baskraftsproduktionen uppgår till 70 procent av behovet i elområde 3 och endast 21 procent i elområde 4.

– I norra Sverige finns alltså ett överskott av baskraft i relation till konsumtionen. Motsvarande siffra för Tyskland är 110 procent, vilket innebär att vi i södra Sverige befinner oss i en mycket svår situation.

– Elen finns på fel plats i förhållande till behovet, vilket skapar en ständig risk för systemfel eftersom det saknas marginaler. Om solen inte skiner eller det inte blåser har vi bara baskraften.

Dessutom menar Sydsvenska Handelskammaren att kapacitetsintäkterna kan användas mer strategiskt än tidigare. Kapacitetsintäkterna är den prisskillnad som Svenska kraftnät erhåller när el transporteras från ett område med lägre pris till ett med högre pris.

– Dessa pengar kan användas mer aktivt, till exempel genom upphandling av mothandel och investeringar i elnät och transformatorstationer, vilket skulle sänka kostnaden för nya kraftverk i bristområden.

I grunden är det avgörande att det antingen byggs mer planerbar elproduktion i södra Sverige eller att överföringskapaciteten från norr till söder ökar, menar han.

– Det görs fortfarande alldeles för lite. En bidragande orsak är att marknaden är volatil och att det saknas politisk stabilitet.

– Det finns i nuläget alldeles för lite produktion planerad i elområde 3 och 4. Vi behöver något som bryter dödläget och öppnar upp för investeringar.