KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Så minskade Sodexo svinnet – nu får 11 000 behövande mat

Matsvinn är en av de största klimatutmaningarna och Sodexo har arbetat aktivt med frågan sedan 2013. Men för att nå ännu längre krävs både bättre planering och skarpare krav i offentliga upphandlingar. ”Alla måste tänka till och göra sitt”, säger vd Peter Mellin.

För Sodexo, en global koncern med cirka 423 500 medarbetare i 53 länder, är matsvinn en betydande klimatpåverkan. I Sverige driver Sodexo måltids- och servicetjänster på över 1000 enheter. TN har pratat med Peter Mellin, vd för Sodexo Sverige, om företagets arbete för att minska svinnet.

Varför är matsvinn en viktig fråga för Sodexo?

– För det första slängs en tredjedel av all producerad mat, vilket är en enorm mängd. För det andra står matsvinn för ungefär en tiondel av de globala växthusgasutsläppen. Bara de två faktorerna visar hur allvarligt problemet är. Utöver det, om man vill lägga till ytterligare en aspekt, så slängs en tredjedel av all mat samtidigt som över 800 miljoner människor går hungriga. Det här är både en hållbarhetsfråga och en klimatfråga, vilket gör den otroligt viktig. Så egentligen har alla något att vinna på att minska matsvinnet.

När började det här initiativet?

– 2013 började vi mäta matsvinnet. Innan dess hade vi ingen aning om hur mycket vi faktiskt slängde. Vi började utveckla modeller för att mäta och förstå omfattningen av svinnet, för att sedan kunna göra förändringar.

Hur har arbetet utvecklats?

– Inledningsvis fokuserade vi på det enklaste att mäta – det matsvinn som gästen lämnade kvar på tallriken. Idag har vi en mycket mer sofistikerad metod där vi mäter sex olika kategorier av matsvinn längs hela kedjan, från inköp till det som skrapas av efter måltiden. Hittills har vi lyckats minska vårt matsvinn med 40 procent.

Vilka utmaningar har ni stött på?

– Utmaningar finns alltid. Även om alla har något att vinna på detta, så är det en komplex fråga eftersom så många är involverade i hela kedjan – från producenter till konsumenter. Alla måste tänka till och göra sitt. Det handlar mycket om planering och att ha tydliga processer.

Vad spelar politiken för roll?

– Vi ser att upphandlingar är en viktig del av frågan. När vi deltar i upphandlingar ser vi att kommuner och regioner inte ställer tillräckligt skarpa krav. Kraven i upphandlingarna ligger inte i linje med de hållbarhetsmål som finns, vilket är ett problem. Vi anser att statliga, kommunala och regionala upphandlingar borde vara mycket tydligare i sin inriktning och ambition.

Naturvårdsverkets statistik visar att matsvinnet minskade med 3 procent mellan 2020 och 2022, men målet är minst 20 procent per person till 2025. Hur ser ni på detta?

– Det visar tydligt att vi måste arbeta ännu mer med den här frågan. Samtidigt kan vi inte bara springa snabbare och göra samma sak fast fortare. Det handlar snarare om att hitta nya sätt att angripa problemet. Vi har exempelvis testat att ta bort fasta menyer och istället laga mat baserat på de råvaror som finns tillgängliga. Ofta kräver upphandlingar att vi arbetar efter fasta menyer, men en mer flexibel modell ger våra kockar möjligheten att använda hela råvaran och minska svinnet.

Vad har ni fått för insikter i ert arbete?

– En sak är att debatten ibland känns lite snedvriden. Fokus hamnar ofta på vad vi inte ska äta eller hur vi ska äta, istället för att börja med det mest grundläggande: maten måste vara god. Vi vill visa att det kan vara enkelt, gott och prisvärt att välja hållbara och hälsosamma alternativ. På våra restauranger klimatberäknar vi alla våra menyer så att gästerna alltid kan se vilken klimatpåverkan varje rätt har. Den här typen av små nudges i rätt riktning gör det enklare att välja ett mer hållbart och hälsosamt alternativ.

Vilka tips har ni till andra företag som vill minska sitt matsvinn?

– Börja mäta. Det är det allra första steget. Börja mäta, sätt mål och följ upp. Gör det visuellt och lätt att förstå. Sen handlar det om vad man gör med den mat som ändå blir över. En lösning är att hitta bra samarbeten för att donera överskottsmat. Vi donerade totalt 11 000 måltider under förra året till olika hjälporganisationer. Dessutom räknas donerad mat faktiskt inte som matsvinn enligt CSRD:s rapporteringskrav, vilket också är en positiv aspekt. När man kommit en bit på vägen handlar det om en sak: planering, planering, planering.