HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Nya EU-krav hotar skogsindustrin – ”Slår extremt hårt mot alla delar”

EU:s ramverk för hur mycket kol den svenska skogen måste binda riskerar att knäcka den svenska skogsindustrin. Helt orimligt, menar Viveka Beckeman, vd på Skogsindustrierna. "Osäkert om det överhuvudtaget är möjligt", säger hon till TN.

De senaste åren har de europeiska skogarnas förmåga att binda upp koldioxid minskat. Det beror delvis på avverkning, men framför allt på torka och insektsangrepp. För Sveriges del har till exempel stormen Gudrun 2005 och torkan 2018 haft stor inverkan över tid för hur mycket kol den svenska skogen kunnat binda.

Det här är externa effekter som är svåra att påverka.

Konsekvensen har blivit att Europas skogar halkar efter i EU:s ambitiösa målsättning om att öka skogarnas kolupptag inom markanvändningssektorn, eller ”Land use, land-use change, and forestry” (LULUCF).

Ändrat metoden - slår hårt

Den svenska skogen är inget undantag. Den bidrar med en stor kolsänka och anses vara ett av de viktigaste verktygen i EU:s målsättning om att minska unionens utsläpp med 55 procent 2030 jämfört med 1990-års nivå.

Men när den svenska kolsänkan nu minskar har Naturvårdsverket, som är den myndighet som sköter Sveriges klimatrapportering gentemot EU, nyligen ändrat metoden för hur de svenska skogarnas kolupptag ska beräknas och sedan rapporteras till EU.

”Trenden i nettoupptaget har varit minskande och det beror på att tillväxttakten minskat tillsammans med att avverkningen ökat och även den naturliga nedbrytningen varit högre, sa Malin Kanth, klimatanalytiker på Naturvårdsverket till Sveriges Radio nyligen.

”Helt orimligt”

Enligt den nya beräkningsmodellen måste den svenska skogen öka det årliga kolupptaget från 4 till 19 miljoner ton om året fram till 2030.

Det är helt orimligt, menar Viveka Beckeman, vd på Skogsindustrierna.

– Sverige hade redan ett av EU:s tuffaste beting om att öka kolsänkan med 4 miljoner ton om året. Att takten med Naturvårdsverkets nya beräkningar skruvas upp till 19 miljoner är helt orimligt. Det är osäkert om det överhuvudtaget är möjligt, eftersom det finns så många externa osäkerhetsfaktorer som vi inte kan påverka.

– Argument som återkommande lyfts i debatten är att skogsavverkningen måste minska drastiskt. Det skulle slå extremt hårt mot alla delar av den svenska skogsindustrin, innebära en stor förlust av arbetstillfällen samt slå mot AB Sveriges exportinkomster, säger Viveka Beckeman.

Vill se revidering

Därför vill Skogsindustrin nu se en revidering av LULUCF-ramverket och nya målsättningar för substitution när EU sätter klimatmål för 2040.

– Målsättningen om att klara Parisavtalet ska finnas kvar, men vi ser inte målet att använda skogen för att kompensera för fortsatta utsläpp som en väg framåt. Det skulle som sagt slå extremt hårt mot det svenska skogsbruket och samtidigt göra klimatet en björntjänst. Vi behöver mer långsiktiga mål för markanvändningen.

Här pekar Viveka Beckeman på forskningsrapporter som visar att skogens kolsänka visserligen ökar på kort sikt genom att minska avverkningen. Logiken är att fler träd står kvar och kan därmed binda kol.

Men på lång sikt är forskningen på det klara med att det är den växande skogen som bäst binder upp koldioxid.

– Skogen kommer fortsatt att kunna bidra med en omfattande kolsänka förutsatt att den brukas aktivt, men det är en långsiktig verksamhet där perspektivet snarare är ett sekel än några få år eller decennier, säger Viveka Beckeman.

Om avverkningen minskar kraftigt så kommer det också betyda att andelen fossilfria träbaserade produkter kommer att minska, konstaterar hon.

– Här finns det något som vi faktiskt kan påverka och politiken skulle kunna öka incitamenten för tillverkningen av fossilfria produkter som kan ersätta de fossila, på samma sätt som politiken skapat incitament för den fossilfria energiproduktionen.

”Det är fel att låta det svenska och finska skogsbruket betala för att andra sektorer inte klarar klimatmålen.”

Hon ser nu en uppenbar risk för att EU-kommissionen använder skogen som en ”quick fix” för att komma närmare 2030-målen när andra industrier och branscher har det svårt att ställa om.

– Man ser att det blir väldigt dyrt och här blir skogen en lätt måltavla, men det är fel att låta det svenska och finska skogsbruket betala för att andra sektorer inte klarar klimatmålen.

Samtidigt som Naturvårdsverket presenterade den nya beräkningsmodellen i december förra året lovade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att det svenska skogsbruket skulle slippa EU:s klimatkrav.

Bakgrunden är att regeringen gått med på att ställa sig bakom EU:s mål om att minska utsläppen med 90 procent till 2040, men bara om det svenska skogsbruket undantas EU:s krav om att binda upp mer koldioxid.

”Vi menar att det är rätt att ställa det villkoret. Vi menar att de beslut som fattas kring svensk skog i EU inte har tagit tillräckligt med hänsyn till svenska intressen och till hur Sverige brukar sin skog”, sa Romina Pourmokhtari då i en kommentar.

TN har sökt Romina Pourmokhtari för en kommentar om hon står fast vid det löftet men hon har inte återkommit.