ELKRISEN
Industrin varnar för EU:s energistrategi – ”Vissa länder åker snålskjuts”
EU vill lösa energikrisen med mer förnybart och större överföringskapacitet. Problemet är att Europas vindkraftsproduktion samvarierar, visar ny statistik. Antagandet att det alltid blåser någonstans gäller inte. ”Vi kan inte bara ha länder som efterfrågar energi när vädret tillåter, någon måste producera, även när det inte blåser”, säger Adam Kanne på kemiföretaget Perstorp till TN.
För några veckor sedan presenterade EU-kommissionen under Ursula von der Leyen den så kallade ” Clean Industrial Deal”. (CID).
EU vill lösa energiproblemen med mer förnybart och ökad överföringskapacitet.
Men Europas vindkraft samvarierar ofta, vilket skapar stora problem med leveranssäkerheten.
Industrin varnar för att vissa länder överlåter sitt elansvar på andra.
Experter kräver tydligare ansvar för medlemsländer att säkra planerbar kraftproduktion.
EU föreslår ökad lagring och flexibilitet, men industrin anser bördan för stor.
Industrin efterfrågar en bredare energimix där även kärnkraft ges större utrymme.
Den ska ta itu med Europas vikande konkurrenskraft och här står energifrågan i fokus.
– Utan tillgång på leveranssäker el till ett konkurrenskraftigt pris blir allt annat sekundärt, säger Adam Kanne.
En central del i CID är att bygga ut mer förnybar energi och samtidigt koppla samman Europas elsystem och skapa en energiunion som möjliggör en större överföringskapacitet.
Vi måste ha en elförsörjning som levererar det samhället och industrin behöver, menar Adam Kanne.
Problematiken sätts på sin spets i statistik som den europeiska vindkraftsorganisationen Eurowind nyligen presenterade. Den visar att vindkraftsproduktionen i Europa i hög utsträckning samvarierar och att svängningarna är kraftiga.
Källa: Eurowind
De flesta elmarknaderna i Europa är beroende av import, vilket betyder att man är beroende av andra när den inhemska elproduktionen inte kan matcha det egna landets elbehov.
– Visst är det viktigt med överföringskapacitet, men då måste alla Europas länder kunna bidra med kapacitet på någorlunda likvärdiga villkor. Vi kan inte bara ha länder som efterfrågar energi, någon måste producera den också, även när det inte blåser, säger Adam Kanne.
EU:s argument är att ett mer sammanlänkat elsystem handlar om solidaritet och att det på sikt gör elen billigare, men det är att börja i fel ände, menar Adam Kanne.
En framtid med en större andel förnybar kapacitet i kombination med ökad överföringskapacitet skulle få stora konsekvenser för nettoexportörer av el som Sverige och Norge.
– Det behövs en ny energipolitik som fokuserar på att minska koldioxidutsläppen och som skapar likvärdiga förutsättningar för alla fossilfria energikällor, inte bara sol och vind.
– Det är inte solidariskt att knuffa över sina kapacitetsproblem på sina grannar med höga och volatila elpriser som följd. Att vissa länder åker snålskjuts på andra är ingen solid grund för energiunionen. Det ser vi i protesterna mot nya förbindelser till Tyskland och Danmark, fortsätter Adam Kanne.
Ska en energiunion byggas måste det bygga på ett systemtänk där man inte enbart kan förlita sig på att bygga ny överföringskapacitet, konstaterar Stefan Kvarfordt, expert på energi- och klimatpolicies på Svenskt Näringsliv.
– Det måste också finnas ett ansvar för medlemsstaterna att tillförsäkra planerbar kraft, bättre utforma elområden bättre och bygga bort interna flaskhalsar om nya elförbindelser ska kunna byggas.
EU borde inspireras av hur man tidigare hanterat komplexa frågor med målkonflikter, som till exempel hur man ställde statsfinansiella krav för medlemsländerna i EMU för att systemet med en gemensam valuta skulle hålla ihop. Samma princip borde gälla för elsystemet, menar säger Stefan Kvarfordt.
– Det säger sig självt att varken kommissionen eller medlemsstater kan förlita sig på att ytterligare överföringskapacitet är en silverkula som löser alla interna problem med elförsörjningen i det enskilda landet.
EU menar att det här problemet ska lösas genom att bygga ut lagringskapacitet och förbrukningsflexibilitet.
Kristian Ljungblad, chef för public affairs på Jernkontoret, håller med om att lagring och flexibilitet har en viktig roll att spela i det framtida elsystemet, men menar samtidigt att industrin och näringslivet får en oproportionerlig andel av ansvaret.
– Jag tycker inte att det är logiskt. Att man först bygger ut ett elsystem som är oförutsägbart och volatilt och sedan kräver att industrin måste bli mer flexibel.
Samtidigt trycker industrin på för att kärnkraft ska ingå i framtidens energimix, men det råder osäkerhet kring hur stor roll den kommer att spela.
– Ursula von der Leyen har sagt att kärnkraften finns med i EU:s planer, men i praktiken verkar det som att fokus ligger på att expandera förnybar energi. I vissa länder som Tyskland ser vi nästan inget utrymme för kärnkraft, konstaterar Adam Kanne.
