REGELKRÅNGLET
Industrijätte straffas för minskade utsläpp – ”Det är helt galet”
Pappersbruket minskade sina koldioxidutsläpp till noll, men straffas ändå när det blir av med sina utsläppsrätter. ”Det bestraffar dem som har gjort ett bra jobb och belönar dem som inte ställt om”, säger Michael Fejér, vd på Arctic Paper i Grycksbo, till TN.
2008 investerade Grycksbo pappersbruk som ägs av Arctic Paper i en biobränsleanläggning för att få ned sina fossila koldioxidutsläpp.
– Vi investerade 100 miljoner kronor då för att kunna ställa om. Sedan 2009 har vi i princip enbart använt oss av biobränsle med avsikten att vara så miljövänliga som möjligt, berättar Michael Fejér, vd på Arctic Paper i Grycksbo.
Arctic Paper har fått fri tilldelning av utsläppsrätter i enlighet med det normvärde som EU har för de olika industrierna (produktriktmärke). Efter omställningen till biobränsle har de kunnat sälja utsläppsrätterna till andra industrier vilket har inneburit en extra inkomst.
Straffas på grund av nollutsläpp
Nu påbörjas en ny avtalsperiod inom systemet för handeln med utsläppsrätter i EU och Artic Paper ingår inte längre med anledningen av deras nollutsläpp. Nu överklagar Artic Paper kommissionens beslut.
– Vi har överklagat EU-kommissionens beslut. De har gjort en tolkning av direktivet som innebär att alla företag som använde sig av uteslutande biobränsle under perioden 2014-2018 blir utan tilldelning, säger Michael Fejér.
– Det snedvrider konkurrensen och ger incitament till att inte vara miljövänliga. Jag är med på att den fria tilldelningen ska minska över tid i takt med att fler ställer om. Men det här senaste beslutet är helt galet, det bestraffar dem som har gjort ett bra jobb och belönar dem som inte ställt om, fortsätter Fejér.
”De som inte investerat i att bli utsläppsfria, tilldelas mer medan vi som kommit ned till noll utsläpp bestraffas”
EU-kommissionens tolkning leder även till att de företag som fortfarande har utsläpp tilldelas fler utsläppsrätter.
– Tidigare räknades vi in i den tiondel av branschen som är mest klimatvänlig. Dessa bildar tillsammans det produktriktmärke som avgör storleken på den fria tilldelningen. Om vi som har noll utsläpp försvinner ur riktmärkesgruppen höjs märket och de kvarvarande företagen får mer utsläppsrätter tilldelade. Det innebär att de som inte investerat i att bli utsläppsfria, tilldelas mer medan vi som kommit ned till noll utsläpp bestraffas.
Ska prövas rättsligt
Frågan ska nu utredas juridiskt.
– Vi tror inte att det var så här man tänkte sig att reglerna skulle användas, så det är viktigt för oss att få frågan rättsligt prövad.
Michael Fejér hoppas nu på att regeringen ska uppmärksamma frågan.
– EU-tribunalen har publicerat målet vilket innebär att interventionsfristen därmed löper. Vi försöker få till ett möte med regeringskansliet för att informera om situationen. Vi har fått gott stöd från olika aktörer, exempelvis våra lokala riksdagsledamöter, landshövdingen och branschorganisationer och nu hoppas vi på att regeringen kommer att intervenera i målet.
