DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN
Expert: Därför är företagen chanslösa i miljömål
När tjänstemännen tar strid mot företagens miljötillstånd arbetar de korrekt enligt lagen. Problemet är Miljöbalkens utformning, som inte ger företagen en ärlig chans, menar Svenskt Näringslivs miljöexpert Nicklas Skår. ”En farlig utveckling”, säger han.
Tidningen Näringslivet har tidigare undersökt orsakerna till att så många företag inte kunnat expandera på grund av krångliga miljötillståndsprocesser. Nu senast när LKAB:s planer om att utöka verksamheten i Kiruna stoppas i domstol.
En slutsats är att projekt ofta stoppas av myndigheternas godtyckliga tillämpning av lagstiftningen. Företagen gäckas också av långsamma remissvar, otydligheter i miljökraven och ett ifrågasättande av tung expertis i företagens miljötillståndsansökningar.
I en färsk granskning i Timbros nyhetssajt Smedjan slår Ingela Hiltula, enhetschef på samhällsavdelningen på Naturvårdsverket ifrån sig kritiken. Hon menar att det inte finns några spår av godtycke i processen. Miljötillståndsprocesser hanteras av proffs och det sköts under en tydlig och transparent ordning. Det är i sig inte konstigt att Naturvårdsverket försvarar processerna. Men hur kan två motparter ha så diametralt olika åsikter? Det har sin logiska förklaring, enligt Nicklas Skår, expert inom miljölagstiftning på Svenskt Näringsliv.
– Om myndigheterna får i uppdrag från politikerna att upprätthålla ett bevarande miljöskydd utifrån ett lokalt perspektiv då kommer de naturligtvis att efterleva det. Så rent formellt tillämpas lagstiftningen korrekt, åtminstone om man utgår från hur den är utformad, säger Nicklas Skår.
Företagen får inte en chans
Men det är just det som är problemet, menar han. Att lagstiftningen, i detta fall Miljöbalken, är utformad på ett sätt som inte ger företagen en ärlig chans.
– Vi har en lagstiftning idag som utgår från en hög politisk ambition att allting ska bevaras som det var förut. Det vill säga ett fullständigt bevarande av naturen i form av bland annat rent vatten och en giftfri miljö utifrån ett lokalt perspektiv. Det har skapat en farlig utveckling för det framåtsyftande miljöarbete som företagen bedriver men också den svenska ekonomin och välfärden, säger Nicklas Skår.
Miljöbalken har en relativt kort historia. Den kom till i början av 2000-talet med syftet att samla äldre lagar på miljörättens områden, däribland naturvårdslagen, miljöskyddslagen, renhållningslagen, hälsoskyddslagen, vattenlagen och miljöskadelagen, under ett gemensamt tak.
Enligt Smedjan särskiljer sig Miljöbalken från mycket annan lagstiftning i Sverige på två områden. För det första är tanken att lagstiftningen ska vara dynamisk och kontinuerligt skärpas över tid till förmån för miljöomställningen. För det andra lägger Miljöbalken stor vikt vid domstolsprövningar jämfört med många andra lagar i Sverige. Här spelar mark- och miljödomstolarna, med två instanser, som prövar mer omfattande tillstånd, en viktig roll.
Svart eller vitt
Enligt Nicklas Skår har Miljöbalken skruvats till rejält och lämnat ett marginellt lagrum för företagen att hävda sin rätt. Det blir antingen svart eller vitt. Om ett företag inte kan bevisa att ett nytt projekt kommer att vara hundraprocentigt giftfritt – på lokal nivå dessutom – kommer miljötillståndet med stor sannolikhet att avslås.
– De politiska målen och lagstiftningen är så riggade att myndigheterna är tvungna att gå in med total riskaversion. Myndigheten kan helt enkelt inte utesluta att verksamheten på ett eller annat sätt kommer att vara skadlig mot naturen. En sådan kravbild gör det omöjligt för företaget att bevisa motsatsen, Nicklas Skår.
Cementa-fallet är ett klockrent exempel på detta, menar han.
– Vi har granskat Cementas ansökan, och kan konstatera att företaget, vad gäller vattenfrågan, har tagit in expertis från bland Sveriges skickligaste hydrogeologer. Men på myndighetssidan, har man inte någon motsvarande kompetens. Ändå valde man att utgå från att det Cementa säger är ett sätt att undgå ansvar, säger han.
Bisarra miljökrav
Myndigheternas riskbedömningar har gått så långt att det har lett till närmast bisarra miljökrav, menar Skår:
– Jag har hört om exempel när man från miljömyndigheter har krävt att man utifrån ett tusenårsperspektiv ska visa att de åtgärder som ska vidtas inte kommer att leda till skada. Och i det fallet handlade det inte ens om ett företag, utan om en kommun som skulle bygga en väg.
Vindkraften är ett annat projekt som ofta stöter på patrull i processerna, och som på kuppen försvårar regeringens egna löften att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.
– Alla vill ha vindkraft men ingen vill ha det lokalt. Enligt lagstiftningen ska man utgå från ett lokalt perspektiv och då går det alltid att identifiera någon typ av miljöpåverkan. Det kommer alltid att finnas en art som måste skyddas enligt de olika skyddsreglerna.
Fråga om perspektiv
I mångt och mycket är det en fråga om perspektiv. Skulle man titta på miljöpåverkan utifrån ett bredare perspektiv, som nationellt eller regionalt, skulle man hitta betydligt mindre risker för naturen, menar Skår.
– Men i och med att man har en fullständig bevarandeinställning på lokala planet då får man en situation där det helt enkelt blir stopp.
Och ett stopp för företagen blir också ett stopp för Sveriges möjligheter att avancera industriellt och ta ledartröjan i klimatomställningen.
– Sverige är på många sätt ett föregångsland och har förmågan att driva fram viktiga innovationer i klimatomställningen som kan leda till stora vinster för miljön.
”Det finns ingen skyddslagstiftning för näringspolitik”
Utåt sett talar politikerna sig varma för näringspolitikens roll att få till en industriell utveckling. Men många av de storartade uttalandena saknar förankring i verkligheten, menar Nicklas Skår.
– Det är mest en massa ”fluff”. Det finns ingen skyddslagstiftning för näringspolitik. Det finns heller ingen myndighet som har i uppdrag att skydda näringslivet och därmed också samhällets intressen vid en miljöprövning. Även om åtta myndigheter skulle vara involverade i en miljötillståndsprövning kommer staten att tala med en enda röst – fullständig bevarandeinställning. Det skapar en total obalans.
För politikerna är det mer enkelt och bekvämt att titta på de fina visionerna, menar Nicklas Skår.
– En giftfri miljö låter bättre rent symboliskt. Men vad är egentligen gift? Om man ska hårdra det så är allting giftigt om man bara har tillräckligt höga doser av det. Du kan exempelvis dö om du dricker för mycket vatten. Att ensidigt utgå från en beteckning som ”giftfri miljö” ger utrymme för väldigt konstiga tolkningar, säger Nicklas Skår.
”Farlig utveckling”
Rådande miljöpolitik bygger på en utopisk vision som föranleder en avveckling eller åtminstone ett avstannande av den svenska industrin. Men om man tror att man kommer att rädda miljön och klimatet så misstar man sig, menar Skår.
– Produktionen kommer då att äga rum någon annanstans och då med långt mycket sämre prestanda. Så det är en väldigt farlig utveckling som vi är på väg in i nu. I slutändan handlar det om den svenska ekonomin och vår välfärd. Om inte näringslivet kan utvecklas så kommer inte omställningen att gå. Därför är miljötillstånden så avgörande.
Men har inte tjänstemännen också ett ansvar?
– Absolut. Problemet idag är att många tjänstemän på myndigheter skyddar sig bakom lagstiftningen och säger att de bara följer lagarna. Men myndigheterna måste våga tänka större och öppna för möjligheten att ett företag inte är ute efter att hitta den sämsta möjliga lösningen, säger Nicklas Skår.
Samtidigt tycker han att man ska vara försiktig ett peka ut enskilda tjänstemän.
– Visst finns det aktivister, men jag tror att de flesta känner sig fångade i ett system där de måste agera på det här sättet. Många av handläggarna försöker bara göra ett bra jobb utifrån den lagstiftning som faktiskt finns. Det flesta hyser nog inte någon illvilja mot företagen, men de har heller ingen skyldighet eller ens en gång ett uppdrag att skydda näringslivet. Det har aldrig varit deras uppgift.
Därför är det enda riktiga sättet att komma åt problemen på politisk väg.
– Man måste förändra målsättningen i lagstiftningen och börja titta på den samlade bilden för Sverige. Och det är naturligtvis jobbigt för politiker för då hamnar man någonstans i målkonflikter och det vill man inte ta i. Men om vi ska verka för en riktig klimatomställning kanske vi måste vara beredda att offra något som idag klassas som miljömässigt skyddsvärt, eftersom vinsten är mycket större.
