DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN
Därför är LKAB-kaoset bara början – ”Det är genant”
Cementkrisen riskerar att följas av en järnmalmskris efter avslaget på LKAB:s gruvansökan, varnar flera experter. Och det kan vara bara början. Om inte tillståndsprocesserna ändras riskerar det att slå hårt mot både ekonomin – och klimatet.
Efter tre års hantering gällande en utbyggnad av Kirunagruvan fick gruvbolaget LKAB tidigare i veckan avslag från Mark- och miljödomstolen, som nu kräver att bolaget gör om hela ansökan. Anledningen är ett formaliafel rörande ett samråd som genomfördes för fyra år sedan.
”Domstolen anser att det inte är tillräckligt att bjuda in till ett samrådsmöte genom att enbart annonsera vid ett tillfälle i dagspress och annonsblad utan att ha lämnat ytterligare information om samrådet till de fastighetsägare och närboende som kommer påverkas av verksamheten, i vissa fall i sådan grad att deras mark kommer lösas in – enligt en av bolaget framtagen modell”, skriver domstolen.
Bakgrunden är att LKAB kallade till ett allmänt samråd för alla Kirunabor, där fastighetsägare och brunnsinnehavare som kan beröras alltså ingår. Men den gruppen borde ha kallats till ett specifikt samråd, menar domstolen. Hårdraget, kallelsen var för bred.
LKAB tänker överklaga beslutet.
– Man hugger på en detalj som vi är beredd att rätta till i efterhand. Då säger domstolen att nu är det för sent, säger Anders Lindberg, presschef vid LKAB, till SVT.
Hård kritik mot beslutet: ”Genant”
Domstolens agerande är ännu ett exempel på hur illa systemet för tillståndsprövningar fungerar. Det anser Maria Sunér, vd Svemin.
– Det är genant att ett land som Sverige som har som ambition att bli den första fossilfria välfärdsnationen fortsätter att sätta krokben på sina egna industrier som är de satsningar som kan skapa en verklig förändring när det gäller klimatsmart verksamhet.
– Nu har vi tydliga exempel från Cementa – som planerade för världens första klimatneutrala cementfabrik – LKAB vars nya strategi skulle innebära stora klimatbesparingar världen över med fossilfri järnsvamp – som hindras och stoppas upp i tillståndsprocesserna. Rättsprocessen kring tillståndsprövningarna klarar inte omställningen och definitivt inte den snabbhet som krävs för att nå klimatmålen, säger hon.
”Ett direkt hot mot ansträngningar att ställa om mot en hållbar framtid”
Att fälla LKAB på en detalj är inte rimligt, anser hon.
– Det finns ingen som helst proportionalitet i att låta ett rent formaliafel fälla en av de mest omfattande miljöprövningarna i Sveriges historia. LKAB har lagt ner närmre 100 miljoner och ansökan omfattar mer än 5000 sidor med kvalificerat underlag från ledande experter och konsulter. Det kommer alltid finnas bedömningsfrågor, och där måste proportionalitet gälla.
Enligt Maria Sunér behöver systemet stramas upp för att kunna klara att väga in en helhetsbedömning. Miljöbalkens portalparagraf slår fast att lagstiftningen syftar till ”att främja en hållbar utveckling”, men det finns ingen myndighet som tar det helhetsansvaret.
– I dagsläget är det i princip bara lokala miljöfrågor som vägs in, och bidrag till samhällsekonomi, global klimatnytta och arbetstillfällen får ingen tyngd. Det behöver omsättas i praktiken. Myndigheternas och domstolarnas roller och ansvar behöver också bli tydligare och tydliga tidsgränser sättas, säger hon.
Ett stopp för LKAB riskerar bli allvarligt på både lång och kort sikt.
– LKAB har själva uppgett att dagens oförutsägbara process där prövningens fokus ligger på formalia och processdetaljer, i stället för miljö- och samhällsnytta, är ett direkt hot mot deras ansträngningar att ställa om mot en hållbar framtid. Att ännu ett ärende stöter på patrull är givetvis inte heller direkt främjande av Sveriges rykte som gruv-och mineralnation, säger Maria Sunér.
Stora likheter med Cementa
Advokaten Pia Pehrson på Foyen har stor erfarenhet av miljölagstiftning och tillståndsprocesser. Hon menar att detta inte är ovanligt.
– Domstolarna ser strängt på de formella kraven för MKB (miljökonsekvensbeskrivning) och samråd som föregår MKB:n. Det finns många exempel på att samråd anses otillräckligt/för vagt eller att MKB:n brister i utredningsdelen. Resultatet blir att tillståndsansökan avvisas – inte får prövas alls och att det i princip blir ett omtag av hela tillståndsprocessen.
Hon fortsätter:
– Jag tycker man kan se att bedömningen blivit strängare på senare år, där även mycket sena kompletteringskrav måste beaktas och utföras av verksamhetsutövaren för att MKB:n ska anses tillräcklig.
Ett generellt problem är att det går väldigt långsamt och är mycket svårt att få tillstånd för större satsningar avseende gruvor, menar Pia Pehrson. Bland annat kritiserar hon att många överklaganden fastnar hos regeringen, inte minst när det gäller minerallagen, och att domstolsprocesserna för miljötillstånd tar oerhört lång tid på grund av kompletteringskrav från olika remissmyndigheter i ett sent skede
När det gäller LKAB, finns det likheter med det som hänt Cementa?
– Ja, det handlar om att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) måste vara komplett för att prövning hos domstolen alls ska få ske. Samrådet, det vill säga att verksamhetsutövaren ska lämna information till exempelvis rättighetshavare och närboende och ge dem möjlighet att lämna synpunkter är en del av MKB:n.
Kraftig försening att vänta
När det gäller LKAB bedömer Mark- och miljödomstolen i Umeå att LKAB brustit i hur vissa rättighetshavare har kontaktats och informerats respektive att dessa rättighetshavare inte fått möjlighet att lämna sina synpunkter i tid.
– Om det brister i de formella kraven för samråd, så blir MKB:n underkänd. I Cementafallet underkändes ju också MKB:n men där ansåg Mark- och miljööverdomstolen att det var bolagets utredningar kring framför allt grundvattenmodellen som var bristfällig och därför kunde MKB:n inte godkännas.
Hur allvarligt bedömer du att ett stopp för LKAB kommer att bli på kort och lång sikt?
– Jag har uppfattat att LKAB kommer att överklaga Mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut, så det kan ju bli ytterligare en domstol (Mark- och miljööverdomstolen) som bedömer frågan. Men oavsett kommer ju processen för att få nytt tillstånd för fortsatt verksamhet inom Kirunavaara att försenas kraftigt.
– Ska samrådet göras om så tar det tid, vidare kan det ju komma in nya synpunkter i samrådet vilket leder till ytterligare kompletteringar av MKB:n i LKAB:s process. Men framför allt börjar ju tillståndsprocessen i princip från början.
Pia Pehrson anser att det finns flera grundproblem.
– Ett är att det är dubbelprövning, det vill säga prövning både enligt miljöbalken och enligt minerallagen. Det är numera svårt att veta vilka frågor som prövas i vilken prövning. Exempelvis ska numera frågor om Natura 2000-påverkan prövas redan i processen enligt minerallagen, men då krävs så pass mycket underlag att det helt enkelt är komplicerat att utreda utan att komma in på de frågor som hör hemma i miljöprövningen enligt miljöbalken, säger hon.
– Sedan saknas det tidsfrister för kompletteringskrav från myndigheternas sida och även tidsfrister för hur länge handläggningen får ta vilket är ett växande problem. Resursbrist och många överklaganden är andra problem hos myndigheter och domstolar, fortsätter hon.
”Miljöbalken måste reformeras!”
Nu växer kritiken mot Mark- och miljödomstolens beslut även från politiskt håll. ”Företagens vittnesmål visar att vi måste agera. Det behövs en fungerande näringspolitik för klimatet. Miljöbalken måste reformeras!”, skriver Emma Wiesner, europarlamentariker ( C ), på Twitter.
Riksdagsledamoten Emilia Töyrä (S) vill inte recensera domstolens arbete, men är ändå orolig.
– Som Kirunabo blir man orolig. Det gnager lite i magen, man vet inte var det här kommer ta vägen eller vad det innebär, säger hon till SVT.
”Vi ska inte behöva vänja oss vid det här”
Emilia Töyrä tror dock inte att det kommer att innebära någon ”dolkstöt” för LKAB framöver. Desto mer kritisk är Lars Hjälmered, riksdagsledamot (M). Han varnar för att sommarens cementkris kan bytas mot en järnmalmskris.
– Jag tycker att det bekräftar hur illa ställt det är med tillståndsprocesserna i Sverige där det kan göra att viktiga industriprojekt stoppas och i förlängningen att Sverige kan få svårare att nå de viktiga miljö- och klimatmålen. Detaljerna må inte vara oviktiga, men att ett antal detaljer står i vägen för ett av Sveriges allra största industri- och miljöprojekt, det är helt sanslöst. Det är märkligt att man inte kan rätta till detaljer utan att domstolen väljer att avvisa det, säger han.
Bristfälliga tillståndsprocesser slår hårt mot flera svenska företag, betonar Lars Hjälmered.
– Vi ska inte behöva vänja oss vid det här. Utöver Cementa och LKAB finns det en lång rad med företagsetableringar som lider av samma problem, som Kallak, Laver och Kaunis för att ta tre exempel i Norrbotten. Den gemensamma nämnaren är att det är illa skött, att det tar otroligt lång tid, kostar mycket pengar och att det är oklart vad som krävs för att få ett tillstånd.
Och exemplen kan snabbt bli fler. Redan i februari nästa år börjar omprövningen av miljövillkoren för Sveriges samtliga drygt 2 000 vattenkraftverk, varnar SvD:s Peter Wennblad i en ledare. ”De svarar tillsammans för ungefär 40 procent av Sveriges totala elproduktion”, skriver han.
Moderaterna vill ta ett omtag över tillståndsprocesserna och ändra delar av miljöbalken, exempelvis när det gäller ändringstillstånd för företag.
– Vår konklusion är att man både måste gör lagförändringar av miljöbalken så att vi får mer näringslivsvänlig politik och högt ställda miljökrav, och att myndigheter styrs på ett bättre sätt. Idag är det väldigt vanligt att myndigheter kräver kompletteringar, överklagar varandra och till och med är sena med inlagor till domstolar. Så kan man inte hålla på, säger Lars Hjälmered.
SVT: Emilia Töyrä: ”Som Kirunabo blir man orolig”
Dagens Juridik: LKAB får inte bygga ut Kirunagruvan - ansökan nekas
