DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Gröna skatter på elektronik och avfall sågas – får helt motsatt effekt

Både elektronikskatten och avfallsskatten lanseras av regeringen som gröna skatter som ska minska företagens miljöpåverkan. Men enligt experter, myndigheter och företag får de helt motsatt effekt. Trots krav på slopade skatter väntar en höjning.

Skatten på kemikalier i viss elektronik, den så kallade elektronikskatten, är en del av regeringens strategi för att minska skadliga kemikalier i samhället. En utredning från Kemikalieinspektionen och Skatteverket har visat att skatten, som träffar elektronik- och vitvaror, inte har önskad effekt då den i stort inte förändrat användningen av flamskyddsmedel och inte är kostnadseffektiv. Enligt utredningen ökar skatten priserna för konsumenter och är administrativt betungande för företagen.

Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv, anser att skatten är ett ineffektivt miljöstyrmedel när det kommer till att få en global industri att ställa om tillverkningen av produkter för ett mindre lands konsumtion.

– Eftersom de produkter som omfattas av den svenska skatten säljs på global nivå bör arbetet med att minska farliga ämnen göras inom ramen för EU-samarbetet istället för att införa nationella särlösningar som försvårar handeln. En oönskad effekt av skattens utformning är att vissa företag väljer att inte göra avdrag på grund av den administrativa bördan med komplicerade regler och osäkerhet vad myndigheterna kommer att acceptera i form av bevisning för att styrka rätten till avdrag, säger Robert Lönn.

”Det borde vara självklart att en miljöskatt ska designas för att värna om miljön, inte för att öka skatteintäkterna”

Även produkter som inte innehåller de oönskade kemikalierna beskattas.

– Om ett företag kan visa att dess skattepliktiga produkter inte innehåller de aktuella kemikalierna, kan avdrag göras med maximalt 90 procent. Det är orimligt att inte fullt avdrag medges för varor som inte innehåller de kemikalier som skatten är utformad för att träffa. Istället borde det vara självklart att en miljöskatt ska designas för att öka incitamenten för omställning och värna om miljön, inte för att öka skatteintäkterna.

Fiskal skatt i gröna kläder

I oktober 2020 kom en utvärdering av skatten som Skatteverket gjorde med Kemikalieinspektionen där det konstateras att myndigheterna sedan införandet 2017 inte har kunnat se någon miljöeffekt. Robert Lönn menar att skatten är en fiskal skatt i gröna kläder.

– Varorna produceras i huvudsak utanför Europa för världsmarknaden och producenterna har inte ändrat sina tillverkningar på grund av den svenska skatten. Konsekvensen blir att skatten blir en extra kostnad för konsumenter i Sverige.

En effekt av elektronikskatten som nyligen uppmärksammats är att den tynger återbruksbranschen genom att den tvingar upp priserna på begagnade varor. För att undvika beskattning på återbrukad elektronik krävs bevis på att varan redan har beskattats vilket i praktiken leder till att många varor beskattas en gång till.

Många branschföreträdare har kritiserat skatten för att inte uppnå sitt syfte, däribland Telia.

– Som skatten är utformad så ger den primärt ökade intäkter till statskassan utan att någon positiv miljömässig påverkan har kunnat påvisas. Därtill tvingas företag till ökad byråkrati och redovisning. Vi är inte motståndare till miljörelaterade skatter, snarare tvärt om då det kan styra konsumenterna mot mer miljövänliga val. Då måste dock syftet vara att minska den totala miljöpåverkan eller förändra viss form av konsumtion genom miljöstyrning, och inte att öka statens skatteintäkter i sig, säger Dag Lundén, miljöchef på Telia.

Skatten bör återkallas

Även Dag Lundén hänvisar till Skatteverkets utredning som konstaterade att det inte går att fastställa att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel har minskat i människors hemmiljö till följd av skatten.

– Att lagen dessutom beskattar ämnen utifrån dess kemisk-tekniska egenskaper istället för faroegenskaper gör att miljövinsten av skatten i princip är obefintlig. Utöver detta drabbas svenska företag samtidigt av ökad byråkrati och tillhörande kostnader. Detta var något som vi befarade och genom IT och telekomföretagen också kommenterade redan när lagstiftningsförslaget ursprungligen presenterades, fortsätter han.

Med anledning av utredningen anser Telia att skatten borde återkallas.

– Om den inte återkallas vore det näst bästa om man gjorde ett totalt omtag och såg över lagstiftningen i sig och vilka risker, ämnen och kemikalier som adresseras, till exempel genom en bonus malus modell. Detta måste göras innan skatten utökas för andra produktkategorier.

Dag Lundén påpekar också att frågan hade kunnat hanteras bättre på EU-nivå.

– En korrekt utformad miljöriktad nationell punktskatt kan ha sin plats även på en internationell marknad. Men det bästa hade givetvis varit en harmoniserad skatt inom området för hela EU. Eftersom skatten bara finns i Sverige uppstår dock nu en konkurrenssnedvridning jämfört med andra länder.

Lundén påpekar att de aktuella varorna ofta produceras utanför Sverige och är vanligtvis avsedda för flera marknader än Sverige. Därför är det svårt för ett svenskt företag att påverka producenterna att minska innehållet av kemikalier i produkterna för att möta krav som bara gäller i Sverige.

Svenskt Näringsliv har förespråkat att skatten ska avskaffas.

– Skatten bör tas bort. Om den trots allt behålls behöver den ändras för att uppnå avsedd miljöstyrning. Det är orimligt att företag beskattas trots att de inte har de oönskade kemikalierna i sina produkter, säger Robert Lönn.

Skatten höjs ytterligare

Men istället har regeringen meddelat att kemikalieskatten ska höjas ytterligare från 2023.

– Höjningen sker genom att man inför en årlig överindexering av skatten med två procentenheter utöver den brukliga uppräkningen av konsumentprisindex, KPI. Den extra indexeringen innebär att skatten ökar med 50 procent på 20 år utan att riksdagen får möjlighet att besluta om höjningarna för respektive år.

I samma veva bestämde regeringen att avfallsförbränningsskatten ska höjas på samma sätt.

– Även här har man gjort en utredning som säger att skatten inte fungerar, men den ignoreras. Skatten har blivit sågad och man har i en utredning från Skatteverket konstaterat att den inte har önskad effekt. Just nu pågår en statlig utredning som ser över skatten och som ska presenteras i februari 2022. Under tiden bör regeringen invänta resultaten från utredningarna och därefter utvärdera om det vore lämpligt att höja skatten.

Robert Lönn anser att Skatteverkets utvärdering bekräftar bilden av att skatten är ett ineffektivt styrmedel då skatten inte leder till minskad förbränningen av avfall.

– I Miljöbalken finns den så kallade avfallshierarkin som anger i vilken ordning som avfall ska hanteras. Avfallsförbränning sker när avfallet inte går att materialåtervinna och därför blir skatten fiskal.

Skatten är ineffektiv

Erik Thornström, skatteexpert på Energiföretagen, instämmer i kritiken.

– Vi håller med om Skatteverkets utvärdering, skatten är ineffektiv och får inte avsedd styreffekt. Det är tydligt att utvärderingen bekräftar slutsatserna från den förra statliga utredningen där också i princip alla remissinstanser var kritiska. Det är en fiskal skatt som långsiktigt inte kommer kunna föras vidare och som enbart drabbar företagens resultat.

Erik Thornström befarar att skatten på sikt blir för dyr för branschen att bära.

– I Skatteverkets utredning konstaterar man att skatten har påverkat nyinvesteringar i avfallsförbränning i Sverige. Skatten leder till stora kostnader som läggs till de kraftigt ökande priserna på utsläppsrätter inom EU vilket gör att branschens kostnader totalt blir väldigt höga.

Risken är att den svenska marknaden för energiåtervinning av avfall på sikt slås ut på grund av det stora skattetrycket.

– Sverige har egentligen väldigt goda förutsättningar för energiåtervinning, men vi skapar nu så höga kostnader för avfallsförbränning i Sverige att det blir mer fördelaktigt med deponi i andra länder. I dagsläget har vi en import på mer än 1,5 miljoner ton avfall per år, det kommer minska när kostnaderna ökar. Vi är bäst i EU när det kommer till effektiv energiåtervinning av avfall, så det är beklagligt att regeringen tvärtom föreslår ökad förbränningsskatt som driver mot stängning av anläggningar istället för att utveckla den svenska förbränningen.