DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN
Så stoppas svenska matinnovationer - "Slänger stora mängder mat"
Livsmedelsbranschen slår larm. Tillståndsprocesser och krångel grusar företag och innovationer. ”Ett perspektiv som saknas här är hållbarhet”, säger Livsmedelsföretagens EU-expert Nicklas Amelin till TN.
Det finns många likheter mellan problemen i gruvnäringen och de problem som blir allt allvarligare i livsmedelsbranschen. Det menar Wenche Hansen, som är vd på branschorganisationen Matfiskodlarna.
– Livsmedelssverige har en del utmaningar. Det är inte bara gruvindustrin som tampas med utdragna och krångliga processer, säger hon och fortsätter:
– Företagen som är verksamma inom vattenbruket omfattas av väldigt många olika regler. Det är bland annat miljölagstiftningen, fiskerilagstiftningen, djurhälso- och djurskyddslagstiftning, livsmedelslagstiftning och plan- och bygglagstiftningen.
”Får du ett tillstånd på tio år måste du nästan direkt börja söka nästa tillstånd för att vara säker på att du får ett nytt”
Det innebär att flera olika myndigheter är involverade, och även flera enheter på varje myndighet.
– Ska du starta en fiskodling behöver du ha godkännande och tillstånd enligt alla berörda regelverk innan du kan starta upp din verksamhet. Problemet är även att myndigheterna inte är samordnade mellan de olika regelverken, och de har ofta helt olika tidsramar både när det gäller handläggning av ansökningar som beslutade tidsbegränsade tillståndstider.
”Rättsosäkert”
Wenche Hansen berättar att många matfiskanläggningar i dag får tidsbegränsade tillstånd som vanligtvis gäller mellan fem och tio år.
– Varje gång tillståndet löper ut behöver du ansöka om ett helt nytt, utan att veta om du kommer att få det beviljat eller inte. Processerna kan ta mellan fyra och åtta år. Får du ett tillstånd på tio år måste du nästan direkt börja söka nästa tillstånd för att vara säker på att du får ett nytt.
– Hinner du inte få ett nytt tillstånd till datumet då det nuvarande tillståndet går ut så får du inte bedriva någon verksamhet alls. Miljötillstånden tar extremt lång tid och ska synkas med de andra tillstånden och godkännande som krävs. Det här blir väldigt rättsosäkert för företagen som aldrig vet hur länge de kommer få bedriva sin verksamhet.
Företag tvingas lägga ned
Företagen lägger ned stora summor pengar och mycket tid på de olika processerna som ofta överklagas hela vägen upp till Mark- och miljööverdomstolen.
– Det handlar om miljonbelopp som företagen istället hade kunnat lägga på innovation och hållbara lösningar till nytta både för utveckling av företaget som för miljön. Det finns många goda innovativa idéer hos de som jobbar nära fisken i den dagliga driften. Idéer som inte kan genomföras med de förutsättningar som nu råder, säger Wenche Hansen.
Under 2020 var det fyra odlingsanläggningar som inte fick nya tillstånd och därför blev tvungna att lägga ned sin verksamhet.
– Företagen hade alla lämnat in sina ansökningar i tid och fick tillstånd i första instansen. Men under de år som de tog för dessa ärenden att komma upp till Mark- och miljööverdomstolen hade det hunnit komma nya tolkningar och tillämpningar av lagen vilket gjorde att deras ansökningar inte ansågs uppfylla utredningskraven.
Tillfälliga tillstånd blir vanligare
Att företagen beviljas tillfälliga tillstånd istället för tillstånd som gäller tillsvidare blir allt mer vanligt.
– Prövningsmyndigheterna går mer och mer mot tidsbegränsade tillstånd. Det hade varit mycket bättre med tillsvidaretillstånd tillsammans med en ökad satsning på en bättre och mer samordnad och lösningsorienterad tillsyn, säger Wenche Hansen.
– Ett sådant system hade varit gynnsamt för både företagen och miljön eftersom företagen då hade haft större möjligheter att löpande arbeta med och utveckla nya innovativa och hållbara lösningar. Om du som företag bara har tillstånd i max tio år i taget finns det inte så stort utrymme att testa nya idéer. Dessutom kan man behöva ansöka om ändringstillstånd innan man ändrar något i produktionen.
Resultatet blir import
Effekten har blivit att det nu finns färre aktörer inom matfiskodling i Sverige.
– På 1980-talet fanns ganska många fiskodlingar i Sverige. En stor del av dem har fått lägga ned eller så har de köpts upp av större koncerner. Det är nästan bara är de större företagen som har råd att driva processerna om tillstånd, säger Wenche Hansen.
Resultatet blir mer importerad fisk på den svenska marknaden, vilket inte är bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Wenche Hansen berättar att när svenska företag tvingas lägga ned ökar importen av fisk, och att den importerade fisken utgör redan cirka 75 procent av all fisk som äts i Sverige. Importen kommer främst från Norge, Danmark och Kina.
– Efterfrågan på odlad fisk är idag större än vad branschen i Sverige kan leverera. Vi har företag som vill och kan öka produktionen av fisk i Sverige. Vattenbruket och odling av fisk har en enorm potential att bidra med nyttig och hälsosam mat. Frågan är om Sverige ska vara med och bidra och ta tillvara på denna potential eller om vi ska förlita oss på att andra länder förser oss med mat.
Hårdare ton från myndigheterna
Wenche Hansen har noterat en allt hårdare ton från myndigheternas sida.
– Företagen vittnar om att man tidigare kunde ha en lösningsorienterad dialog med myndigheterna, men det blir allt mer ovanligt, säger hon.
Hon menar att nu tycks myndigheternas handläggare snarare vilja förbjuda hellre än att försöka hitta en lösning på de målkonflikter som kan finnas.
– Tyvärr förekommer det även att handläggare exempelvis sprider faktafel om företagen på olika sociala medier, i yttranden och vid förhandlingar i domstol. Det är svårt att säga om det handlar om okunskap eller något slags aktivism, men vi ser en tydlig förändring.
Strängare tolkning i Sverige
Regelsättningen i Sverige blir enligt Wenche Hansen ofta striktare än vad EU-direktiven kräver.
– När det gäller EU-direktiv blir den svenska implementeringen ofta att Sverige går ett steg längre, och på vissa områden kan det vara motiverat. Men när det blir så många EU-direktiv och flertalet har en lite strängare tolkning än EU:s så blir det väldigt svårt för de svenska företagen att konkurrera på EU-marknaden. Prissättningen sker på en internationell marknad. Våra svenska företag får inte mer betalt för sin fisk bara för att Sverige har tuffare regelverk och mer komplicerade processer.
Någon som drabbats av de hårda reglerna är Nils Österström. Han började för snart tio år sedan, tillsammans med livsmedelsagronomen Åsa Martén, ta reda på hur insekter skulle kunna användas i mat.
– Jag läste en artikel om hur effektiva insekter är på att omvandla biomassa till protein. Kort kan man säga att det som gör insekter hållbart är att de har samma proteinkvalitet som nötkött, men har en tiondel till en hundradel av nötköttets miljöbelastning, säger han.
Innovationer stoppas
2016 grundades bolaget Tebrito i samband med en tävling som Vinnova höll i. Men Livsmedelsverket slog senare fast att mat gjord på insekter inte skulle få säljas i Sverige men hänvisning till EU-lagen från 1997 som heter “The Novel Food Act”. Regelverket innebär att alla livsmedel som inte har konsumerats i stor utsträckning och under längre tid i EU innan den 15 maj 1997 räknas som nya livsmedel och därför måste genomgå en särskild prövning för att godkännas.
– Vinnova hade en tävling där 15 olika initiativ fick en halv miljon vardera för att ta fram prototyper på klimatsmart protein. Där blev vi ett av företagen som fick fortsatt stöd från Vinnova vilket gjorde att vi kunde vidareutveckla vår produkt. Under den perioden var Sveriges tolkning av Novel food ganska otydlig, säger Nils Österström och fortsätter:
– 2018 kom en ny lag som gav Sverige möjlighet att omtolka Novel food vilket hade möjliggjort försäljning av våra produkter, men det gjordes inte. Danmark, Finland och Nederländerna gjorde en annan bedömning så där har man kunnat sälja insekter som mat.
Det innebar att företag som jobbade med insekter i mat i Danmark, Finland och Nederländerna kunde dra igång sin verksamhet, medan företagen i Sverige fortfarande inte fick sälja sin produkter.
– Att länderna tolkade reglerna så olika har resulterat i en väldigt snedvriden konkurrenssituation inom EU.
”Regeltolkningen har varit som en våt filt för hela vår verksamhet”
Men sedan förra hösten finns ett domslut från Europadomstolen som säger att Danmarks tolkning av reglerna är korrekt. Det svenska Livsmedelsverket har nu gjort en rättning och tillåter nu insekter som mat.
– Vi har inte kunnat sälja våra produkter som mat i Sverige under de här åren. Vi har även varit hindrade från att göra produkttester. Regeltolkningen har varit som en våt filt för hela vår verksamhet och har gjort det väldigt svårt för oss att till exempel locka kapital eftersom osäkerheten har varit så stor.
”Istället för att fokusera på produkten tvingas man bedriva lobbyverksamhet”
Företaget har överlevt genom att de inte är enbart beroende av arbetet med insekterna.
– Vi har andra produktsegment som djurfoder och växtnäring. Tack vare det har vi kunnat expandera. Nu ska vi lansera våra livsmedelsprodukter redan i år, säger Nils Österström.
Det är svårt att lansera hållbara innovationer på den svenska livsmedelsmarknaden, konstaterar han.
– Det ställs väldigt höga krav. Man ska inte bara driva företag och lansera sin produkt, man måste också driva opinion för att få till lagtolkningsförändringar. Istället för att fokusera på produkten tvingas man bedriva lobbyverksamhet.
”Min uppfattning är att myndigheterna hellre ger ett negativt besked än att anstränger sig extra för att bidra till lösningen”
Han menar att det bromsar den svenska utvecklingen jämfört med många andra länder.
– Från myndigheternas håll behöver man vara mer proaktiv och tillåta innovation när man ser att lagstiftningen hindrar nya klimatsmarta idéer. Min uppfattning är att myndigheterna hellre ger ett negativt besked än att anstränga sig extra för att bidra till lösningen, säger Nils Österström.
Nicklas Amelin som är EU-expert på Livsmedelsföretagen, menar att tanken bakom lagstiftningen är rimlig, men att effekterna inte är förenliga med dagens hållbarhetsmål.
– EU-lagstiftningen har sin utgångspunkt i att vi ska ha säkra livsmedel. Det är helt förståeligt och alla kan nog hålla med om att det är viktigt. Men sedan har man byggt på regelverket vartefter. Ett perspektiv som saknas här är hållbarhet. Exempelvis resulterar dessa regler i att vi slänger stora mängder mat som är tjänlig att äta. Ett annat perspektiv som saknas är effekterna på innovation.
”Exempelvis resulterar dessa regler i att vi slänger stora mängder mat som är tjänlig att äta”
Just reglerna kring Novel foods pekas ut som ett problem för nya företag och innovationer.
– Novel foods handlar om att man inte ska kunna sälja nya livsmedel som inte är prövade ur ett säkerhetsperspektiv. Det är förstås en god och rimlig ambition, men som har drivits till sin spets. Det krävs väldigt mycket för att godkänna ett nytt livsmedel. Det är många länder och instanser som är involverade vilket gör att processerna blir långdragna, det kan ta flera år. Det här har uppmärksammats på EU-nivå och det finns en ambition om att göra processerna snabbare, men det återstår att se hur det går.
”Just nu ser det inte särskilt bra ut”
För att få en mer innovativ livsmedelssektor i Sverige tror Nicklas Amelin att tillsynsmyndigheterna skulle behöva ändra sitt arbetssätt.
– Det är ett problem för innovationskraften i Sverige att Livsmedelsverket och de kommunala tillsynsmyndigheterna så ensidigt fokuserar på säkra livsmedel och inte på att skapa en innovativ miljö i branschen, trots att även detta står i deras instruktion från regeringen.
– Om det finns minsta lilla osäkerhet så trumfar det allt annat och företagen får ett nej. Innovation är en nyckelfråga som vi måste satsa på för att upprätthålla konkurrens, just nu ser det inte särskilt bra ut, säger Nicklas Amelin.
Sara Sundquist, som är näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, anser att det stora problemet är implementeringen av reglerna.
– Strukturen för hur reglerna ska implementeras i Sverige är krånglig. Det är många aktörer med olika tidsramar, vilket kan få företagaren att hamna i kläm, säger hon.
Saknas kompetens
Att Sverige har många små kommuner gör det svårt för handläggarna att vara insatta i allt de ska besluta om, menar Sara Sundquist.
– Jag träffade nyligen en handläggare som på halvtid jobbade med livsmedelsfrågor och halvtid med privata avlopp. Det blir oerhört besvärligt att hålla kompetensen på två så komplicerade områden. Jag tror att det är en bra illustration över hur svårt det kan vara för de som ska ge tillstånd, säger hon.
Hon anser att det finns en bakåtsträvan som håller innovation tillbaka i livsmedelsbranschen.
– Från politiskt håll säger man att vi måste gå mot hållbarhet till varje pris, men samtidigt använder man inte hela verktygslådan för att nå mer hållbarhet. Gensaxen CRISPR är ett fantastiskt exempel. Med den tekniken hade vi bland annat kunnat minska besprutningen avsevärt.
Men politikerna förstår sig inte på tekniken och därför blir det ingenting av det, påtalar Sara Sundquist.
– Så skulle det aldrig gå till med läkemedel. När det kommer till livsmedel verkar det inte finnas konsensus om att förändring med hjälp av innovation är nödvändig, man verkar vilja gå tillbaka i utvecklingen istället. Det ska bli spännande att se hur Storbritannien utvecklas nu när de är fria att använda den här typen av teknik, säger hon.
Näringsministern svarar på kritiken
Näringsminister Ibrahim Baylan svarar i ett mejl till Tidningen Näringslivet att det är väldigt viktigt att arbeta uthålligt och systematiskt med regelförenklingar för livsmedelssektorn.
– Det är ett av de prioriterade områdena i livsmedelsstrategin, det ska bli enklare att vara företagare i livsmedelskedjan, samtidigt som vi bibehåller starka krav på kvalitet, säkerhet och hållbarhet.
Ibrahim Baylan svarar att moderna och effektiva tillståndsprocesser är viktigt för Sverige och är något som regeringen arbetar kontinuerligt med.
– Det är en del i att investeringar kommer till Sverige men viktiga aspekter är också vår innovationskraft, vår tradition av att samverka och utbildnings- och trygghetssystem som möjliggör att tillsammans öka konkurrenskraften och anamma ny teknik.
Det pågår ett arbete för mer effektiva processer enligt näringsministern.
– Regeringen har tillsatt en utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral där utredaren ska analysera och föreslå förändringar och prövningsprocesser och regelverk så att bättre hänsyn kan tas både till ett projekts lokala miljöpåverkan och dess samhällsnytta, till exempel minskad klimatpåverkan. Vi har nyligen också gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess och därmed påskynda näringslivets klimatomställning.
