HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Holmens vd: EU:s nya skogsstrategi är ”mycket problematisk”

Läckta dokument från EU-kommissionen visar på en ny skogsstrategi som kan slå hårt mot det svenska skogsbruket. ”En våt filt över allting”, säger Holmens vd Henrik Sjölund till TN.

I Bryssel har EU-kommissionens nya skogsstrategi läckt ut, tillsammans med förslag på revidering av Förnybarhetsdirektivet. Enligt Skogsindustrierna tyder dessa dokument på att kommissionen försöker förskjuta makt från medlemsländerna till EU i frågor om hur skogen ska brukas och användas. I mitten av juli ska kommissionen presentera sina förslag på revideringar av en rad lagstiftningar kopplade till klimatarbetet. Utöver skogsstrategin och Förnybarhetsdirektivet handlar det om förordningen om utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF), och utsläppshandelssystemet EU ETS som står inför omarbetning.

– Vi tycker att det finns grund för att den revideras, den nuvarande skogsstrategin är ganska gammal och vi behöver en skogsstrategi som tydligt knyter ihop skogens roll i den gröna omställningen. Så att det kommer en ny skogsstrategi tycker vi i sig är positivt, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna och fortsätter:

– Men den strategi som läggs fram indikerar en maktförskjutning från medlemsländerna till EU. För Sverige har det alltid varit avgörande att skogen får fortsätta vara ett nationellt intresse. Att EU nu börjar klampa in på området sätter vi oss emot. Framförallt eftersom vi upplever att det finns en väldigt låg förståelse för hur vi bedriver skogsbruk och hur vi ser på skog i Sverige, åtminstone hos den nuvarande kommissionen, säger Viveka Beckeman.

Svårt att bedriva skogsbruk

Blir förslagen verklighet kommer Sverige få det svårt att bedriva skogsbruk på det sätt vi gör det idag, menar hon. Henrik Sjölund, vd och koncernchef för skogsbolaget Holmen, stämmer in i kritiken och kallar den nya strategin mycket problematisk.

– Det blåser en vind i Bryssel som tyder på att man nästan uteslutande ser skogen som en kolsänka. Man klarar inte att se hela värdekedjan och den klimatnytta som även skogens produkter gör. Istället vill man se att skogen bara står kvar för att binda koldioxid. Denna syn ligger liksom som en våt filt över allting och nu kommer dessutom ytterligare en skogsstrategi som inte hjälper vare sig Sverige eller EU vidare i klimatfrågan, säger Henrik Sjölund.

För Holmen är det påtagligt att EU vill skapa sig mer makt över skogsbruket.

– Vi tycker att maktförskjutningen från medlemsländerna till Bryssel, där byråkrater anses veta bäst hur man sköter skogen i Sverige, inte är bra. Det var inte det vi såg framför oss när vi gick med i EU. Detaljstyrningen är problematisk.

Nyligen hade Skogsindustrierna och Holmen besök av EU-kommissionären Virginius Sinkevičius, ett möte som stärkte Henrik Sjölunds uppfattning om EU:s felinformerade syn på Sveriges hantering av skogen.

– När vi tog med honom ut i skogen och visade hur vi brukar blev det tydligt att man i EU tycker att något inte riktigt står rätt till med det svenska skogsbruket, säger Henrik Sjölund.

Naturvårdsverket förvärrar

Naturvårdsverket bidrar med sin retorik dessvärre till denna felaktiga uppfattning, menar han.

– Från Sverige och Naturvårdsverket rapporteras det väldigt lite skyddad mark, trots att vi avsätter väldigt mycket mark frivilligt och tar dessutom alltid hänsyn när vi skördar. Det rapporteras helt enkelt inte baserat på verkligheten, vilket naturligtvis bidrar till en skev eller, till och med, felaktig bild av hur det står till med svenska skogen. Tar man med alla de avsättningar som faktiskt görs så skapas en helt annan bild av hur mycket mark som egentligen är skyddad, säger Henrik Sjölund.

Holmen gör mycket för att göra sitt skogsbruk så hållbart som möjligt.

– Vi gör vad vi kan för att öka tillväxten i skogen, det är jätteviktigt, och avsätter givetvis det vi tycker har de allra högsta naturvärdena. Det gör vi dels eftersom vi är certifierade både enligt FSC och PC, dels av fri vilja, förklarar Henrik Sjölund.

Den biologiska mångfalden spelar en stor del i hur EU utformar lagstiftningen kring skogen, och Holmen gör sitt för att bidra till större mångfald.

– Vi måste investera ganska mycket för att främja den biologiska mångfalden, det är inget som kommer av sig självt, säger Henrik Sjölund.

Men han menar samtidigt att EU har en tendens att få tunnelseende gällande den biologiska mångfalden.

– Hållbarhet ett vitt begrepp, det inkluderar inte bara biologisk mångfald. Nästan alltid när vi diskuterar hållbarhet så hamnar vi i en diskussion som bedrivs genom ett stuprör. Man tar en fråga i taget och allt som oftast fastnar vi i stupröret på vilket det står biologisk mångfald. Det är väldigt sällan vi orkar eller klarar av att lyfta blicken till ett bredare perspektiv på hållbarhet, säger Henrik Sjölund och fortsätter:

– Man måste även väga in sådant som klimatnytta, ekonomi och sociala aspekter. Det är väldigt sällan det görs. Om man gör det och exempelvis väger in hela värdekedjan, så tyder mycket på att man kommer till en annan slutsats om vad man ska använda skogen till. Den bör brukas, men givetvis hållbart.

Försvårar grön omställning

Den läckta skogsstrategin indikerar bland annat att EU vill stoppa trakthyggesbruk, ett sätt att bruka skog som dominerar i Sverige.

– Sätter man sig emot den brukningsmetoden kommer vi få det svårt att få tillgång till råvara. I sin tur försvårar det den gröna omställningen och Sverige kommer få det mycket svårare att bli fossilfria i Sverige. Denna nya strategi, om den vinner gehör, skulle alltså få allvarliga konsekvenser, säger Viveka Beckman.

Har vi inte tillgång till råvara så rycks mattan bort under våra fötter

Skogsbrukets betydelse för Sverige får därmed inte underskattas.

– Skogsnäring är en väldigt viktig näring för Sverige, vi står för 2,5 procent av BNP, 10 procent av exportvärdet och har en stor betydelse för den regionala utvecklingen. Har vi inte tillgång till råvara så rycks mattan bort under våra fötter, kort sagt, säger Viveka Beckeman.

Trakthyggesbruk är även Holmens primära brukningsform.

– Vi har i vissa områden, där det är lämpligt, användning för plockhyggesbruk – vilket är den brukningsform EU vill att vi använder. Men i de allra flesta fall använder vi oss av det traditionella trakthyggesbruket, som är ett bättre sätt att bruka skog. Man ska komma ihåg att skulle vi bara använda plockhyggesbruk skulle tillväxten och koldioxidbindningen i den svenska skogen minska. Detta är något som EU inte tar i beräkning, och mycket talar för att EU:s föredragna brukningssätt inte är rätt, säger Henrik Sjölund.

Förnybarhetsdirektivet, inom vilket man diskuterar vilka produkter och råvaror som ska anses vara förnybara, ska också ses över, har EU meddelat. Men det blir inte första gången som det omarbetats.

– Att de håller på att peta i detta hela tiden gör att det blir väldigt svårt att placera investeringar. Alla är överens om att vi måste bli förnybara, men om man hela tiden bara håller på att ändra definitionen av vad som är förnybart kommer investeringsviljan att minska. Man kommer helt enkelt inte våga investera i produktionsanläggningar och liknande, säger Viveka Beckeman.

Kräver bättre spelregler

Det omarbetade direktivet blir det tredje i ordningen, och det finns en frustration kring hur man knappt hunnit definiera vad som ingått i direktiv nummer två, och hur det skulle implementeras, när det tredje nu läggs fram.

– Givetvis, jag tror på förändring, men spelreglerna måste vara långsiktiga, annars kommer vi inte våga satsa, säger Viveka Beckeman.

Både Viveka Beckeman och Henrik Sjölund vidhåller att utvecklingen går åt rätt håll i Sverige, skogsbruket är en vital del i den gröna omställningen.

– Jag tror att klimatet skulle gynnas av att vi fortsätter bedriva ett aktivt skogsbruk. I det här fallet så får inte EU ge sig in på detaljnivå. Istället borde EU ta ett helhetsgrepp och inte få tunnelseende gällande den biologiska mångfalden. Ja, biologisk mångfald är jätteviktigt, men det måste vägas ihop med klimatfrågan som en gemensam helhet, säger Viveka Beckeman.

I mitten av juli ska EU officiellt lägga fram förslagen på en ny skogsstrategi och ett nytt Förnybarhetsdirektiv. På frågan om vad svenska företag kan göra för att förbereda sig på kommissionens revidering av lagstiftningarna tvekar Viveka Beckeman inför att uttala sig.

– Vi vet för lite om vad som kommer, så jag vågar helt enkelt inte svara på den frågan.

Det här är inte en strategi som Sverige kan ställa sig bakom

Men Sveriges politiker kan och bör agera, framhäver hon.

– Vi måste säga nej till det här. Det krävs att våra politiker yttrar sina synpunkter så snart som möjligt. Vad vi skulle behöva är att den svenska regeringen kraftfullt markerar att det här är inte en strategi som Sverige kan ställa sig bakom. Helst skulle vi behöva bygga allianser med andra länder som Finland och Österrike, som också har en omfattande skogsnäring, säger Viveka Beckeman.