ELKRISEN

Nya miljöprövningar förvärrar elkrisen – stort produktionsbortfall hotar

Oron är stor när drygt 2 000 vattenkraftverk ska miljöprövas. Produktionsbortfallet riskerar att bli mångdubbelt smärtgränsen för vad Sverige tål, varnar Fortum. ”Kanske till och med så mycket som tio gånger mer”, säger experten Nicklas Skår till TN.

Från och med nästa år ska alla svenska vattenkraftverk miljöprövas. De nya miljöprövningarna är en del av den så kallade energiöverenskommelsen, som slöts mellan S. MP, M, C och KD. Efter det slöts en överenskommelse mellan branschen och politiken om att alla vattenkraftverk ska ha moderna miljövillkor.

– Vi är i grunden väldigt positiva till nya miljöprövningar. Många har gamla tillstånd och det är högst rimligt att vattenkraften får moderna villkor, säger Anton Steen, chef för samhällskontakter på Fortum.

I Sverige producerar Fortum energi via vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärme. I dagsläget äger eller driver Fortum 150 vattenkraftverk i Sverige och Finland.

– Den svenska vattenkraften är jätteviktig för oss och är ett av våra största kraftslag.

Enligt den nationella planen ska prövningarna av vattenkraftens miljövillkor leda till största möjliga nytta för vattenmiljön - och även en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Vattenkraften står för ungefär 45 procent av Sveriges totala elproduktion. Förra året 2020 producerades 159 TWh el i Sverige, varav vattenkraften stod för 71 TWh. Enligt energiöverenskommelsen får som mest 1,5 TWh av vattenkraften försvinna.

– Branschen har gjort sin hemläxa med att gemensamt finansiera en miljöfond på 10 miljarder kronor som ska finansiera miljöåtgärderna. Även politiken har gjort sin hemläxa genom att ta fram den nationella planen. Men vi ser nu att det finns betydande osäkerheter kring hur den nationella planen tillämpas ute i länsstyrelserna och vattenmyndigheterna.

”Kan bli mycket större produktionsförluster än de 1,5 TWh som ska vara riktvärdet.”

När drygt 2 000 svenska vattenkraftverk ska miljöprövas blir det upp till domstolen att i varje enskilt fall göra en avvägning mellan miljönytta och elproduktionen.

– Vi ser en oro kring hur avvägningen mellan det lokala bevarandeintresset och energiförsörjningen kommer att se ut. Ambitionen har varit att dessa svåra avvägningar skall göras innan domstolsprocessen i det så kallade samrådet. Nu går vi istället mot en situation där fler avvägningar måste göras i domstol och vår farhåga är att produktionstappet kan bli betydligt mycket större än 1,5 TWh.

I en rapport som gavs ut av Svenskt Näringsliv och LRF 2014 gjordes beräkningar som visar att upp till 9 TWh per år kan försvinna vid miljöprövningarna.

– Trots att rapporten har några år på nacken så är beräkningarna fortfarande aktuella. Det vi ser är att det kan bli mycket större produktionsförluster än de 1,5 TWh som ska vara riktvärdet, kanske till och med så mycket som tio gånger, säger Nicklas Skår, ansvarig för miljölagstiftning på Svenskt Näringsliv.

Den lagstiftning som vattenkraften ska prövas mot har som mål att alla vattendrag och sjöar i EU ska uppnå en status som om människan inte hade påverkat dem. Det vill säga om man inte har undantagit vattendragen eller sjöarna från det målet. För att genomföra EU:s mål klassificeras alla vattendrag och sjöar av myndigheterna utifrån en skala.

– I Sverige har myndigheterna, trots intentionerna i energiöverenskommelsen, inte velat undanta så många vattendrag från EU:s mål. I vattenkraftens fall är det tydligt. Hittills har runt 1300 vattendrag klassats. Av de har endast fyra procent fått ett klassificeringsundantag som kraftigt modifierat.

”Vi vill inte hamna i utdragna och svåra domstolsprocesser.”

Men det är inte bara ett större produktionsbortfall som oroar. Då vattenkraften är en planerbar energikälla och även reglerbar kan en minskad vattenkraftsproduktion bidra till instabilitet i elsystemet. Anton Steen menar att Fortums elproduktion kan påverkas om miljökvalitetsnormerna blir felaktigt satta.

– Vår kritik handlar främst om att konsekvenserna av de åtgärdsplaner och normer som vattenmyndigheterna tagit fram ännu är oklara utifrån ett energisystemperspektiv. Vi kan tvingas spilla mycket mer vatten än vad vi gör idag, vilket betyder att vi då producerar mindre el och att vattenkraften tappar den reglerförmåga som kommer vara helt avgörande i det framtida elsystemet.

Han berättar att branschen under hösten träffade den tidigare energiministern Anders Ygeman (S).

– Från branschens sida förde vi då fram en önskan om att det omgående bör ges ett uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät att göra en uppföljning och se över om normsättningen är i linje med den nationella planen.

Blir miljökvalitetsnormer satta på ett felaktigt sätt leder det till oförutsägbara domstolsprocesser, menar han.

– Vi vill inte hamna i utdragna och svåra domstolsprocesser. Redan nästa år ska de första prövningarna börja så det är mycket bråttom.