En livskraftig och välståndsskapande industri är en förutsättning för att vi ska klara omställningen och nå klimatmålen. Därför måste politiken agera, skriver Mark Meier på kemijätten BASF i ett inlägg på Di Debatt.

Om resten av Europa följer Sveriges exempel kan den negativa utvecklingen i EU vändas, menar Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. ”Vi är redo, om andra samhällsaktörer ger oss uppdraget, att bidra”, skriver han i ett inlägg på DN Debatt.

Europa befinner sig i ett dvalatillstånd, enligt den omtalade Draghi-rapporten som presenterades nyligen. Fredrik Erixon på ECIPE håller med Draghi men är starkt kritisk till lösningarna som föreslås. ”Läget är så allvarligt nu att det krävs radikala åtgärder på rätt områden”, säger han till TN.

Nyligen beklagade sig Ericsson-chefen Börje Ekholm att EU:s omfattande AI-regleringar sätter krokben för unionens konkurrenskraft. Han har rätt, skriver Di:s ledarskribent Tobias Wikström.

Frågan om varför vissa är rika och andra fattiga borde vara den grundläggande frågan i nationalekonomi. Men samtidigt är frågan så stor att få på allvar vågar närma sig den, skriver krönikören Johan Norberg med anledning av årets Nobelpristagare i ekonomi.

I en essä i Smedjan diskuterar chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt och professorn Dan Johansson sambandet mellan entreprenörskap, vinst och innovation.

Sverige kan spela en roll i att skapa förutsättningar för handel, entreprenörskap och innovation i Afrikas länder. Det skriver Erik Zsiga på Dagens industris ledarsida.

Vinstens roll i samhällsekonomin har varit central genom historien, från antikens Babylon till dagens moderna marknader, skriver Nima Sanandaji i en essä på Smedjan.

I veckan får vi bland annat orderingångar i industrin, stilindex från Svensk Handel och energistatistik från Energimyndigheten. Dessutom tillkännages årets nobelpristagare.

Om Europa ska få mer innovation och ökad konkurrenskraft krävs det ett omtag från politiken – inte minst i Sverige, skriver Maria Borelius i en krönika i Di.