CORONARESTRIKTIONERNA

Experter om dos tre och livet efter omikron

Coronaviruset (TT)

Omikron sprider sig som en löpeld över landet samtidigt som många ska ta sin tredje spruta. Hur ska vi bete oss? Och kan vi befara nya, värre varianter? Här svarar experter på några av de vanligaste frågorna.

1. Varför ska jag ta tredje vaccindosen när omikron oftast orsakar mildare sjukdom?

Även om omikron i högre utsträckning än tidigare virusvarianter verkar ge mildare sjukdom, så är risken för att bli svårt sjuk långtifrån noll. Data som finns hittills pekar på att risken för sjukhusvård är 50 procent lägre jämfört med delta, uppger Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet. Det innebär att många fortfarande kommer att få en sjukdom som kräver vård när smittspridningen är omfattande.

– Vi får heller inte glömma att den som har två doser tappar skyddseffekten mot infektion efter en tid. Den tredje sprutan boostar skyddet mot både omikron och deltavarianten som ju fortfarande finns kvar i samhället. Så det finns fortfarande väldigt goda skäl att ta tredje dosen, säger han.

2. Hur pass bra skydd ger en tredje vaccindos mot att bli smittad?

Det finns gott om bevis för att vaccinet ger ett bra skydd mot allvarligare sjukdom.

Mot deltavarianten ger vaccinen fortfarande ett bra skydd mot att få smittan, men när det gäller omikron är läget mer osäkert. Mer och mer data bland annat från England pekar på ett gott skydd även mot att smittas av omikron – för dem som tagit tredje dosen, uppger Ali Mirazimi.

– Hittills har det inte kommit några större studier och det finns inga säkra data. Men mer och mer data tyder på att tre doser skyddar mot smitta även med omikron, dock vet vi inte hur länge det skyddet kvarstår. Däremot räcker två doser inte för att kroppen ska få en första smittbarriär mot omikron, säger han.

3. Är det fritt fram att träffa äldre släktingar om både jag och släktingen tagit tredje dosen, och ingen i familjen har symtom?’

– Den som fått tre doser kan räkna sig som skyddad, så svaret är nästan ja. Vi kommer aldrig ifrån att inget vaccin är hundraprocentigt, det finns alltid en risk bakom hörnet. Om den äldre släktingen har bakomliggande sjukdomar eller är väldigt gammal och därmed mer skör, tycker jag att man fortfarande ska vara extra försiktig, säger Mirazimi.

Folkhälsomyndigheten har heller ingen rekommendation om att inte träffas när både man själv och den äldre släktingen är vaccinerad med tre doser och ingen har symtom. Däremot uppmanas vuxna att begränsa sina nära kontakter inomhus genom att avstå från större middagar och liknande sociala sammanhang.

4. Är det bättre att ha varit smittad med omikron än att ta en tredje spruta, sett till vilket skydd du får mot sjukdomen?

Den frågan är än så länge svår att besvara.

– Kunskaperna om vilket naturligt skydd en infektion med omikronvarianten ger mot att få covid-19 igen är fortfarande begränsade, medan skyddet av vacciner är desto mer välstuderat och på så vis säkrare, säger Ali Mirazimi.

Därför är myndigheternas rekommendation att man ska vaccinera sig så snart som möjligt efter att man blivit frisk.

Men flera experter har uttalat att det inte finns någon anledning att rusa iväg och ställa sig i vaccinkön efter en genomgången infektion – något Ali Mirazimi håller med om.

– Man kan med gott samvete vänta ett par veckor eftersom infektionen ger dig ett visst skydd. Men sen är det viktigt att ta sin tredje dos.

5. Vad kan vi vänta oss när det gäller nya virusvarianter?

Ända sedan sars-cov-2, som orsakar covid-19, dök upp för två år sedan har det muterat oavbrutet, och så kommer det att fortsätta. De flesta virussorter blir mildare med tiden, precis som nu skett med sars-cov-2 genom omikron.

Men det finns inga garantier för att viruset inte får en mutation som gör det ”elakare” igen, och än så länge går det bara att spekulera om hur mutationerna kommer att slå, enligt Ali Mirazimi.

– Dessa virus är duktiga på att ändra sig, så det kan dyka upp en mer elak variant som passerar skyddsbarriärerna som vi fått genom vaccin och tidigare infektioner, och ger oss en svårare sjukdom. Men det är väldigt svårt att säga hur stor den risken är, säger han.

Tomas Bergström, professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet, tror att risken för en mer elak variant är väldigt liten.

– Att evolutionen selekterat fram en mer elakartad variant bland våra kända luftvägsvirus har jag aldrig varit med om, även om möjligheten finns. De fyra övriga coronavirus, som också överfördes från fladdermöss och andra djur och som cirkulerar sedan länge tillbaka, är ganska snälla. Ingen av dem har någonsin blivit elak igen, fast dom troligen var farligare från början. Åtminstone på lite längre sikt ser jag det inte som ett problem att covid-19 börjar om och blir en allvarlig farsot med hög dödlighet igen. Och på närmre sikt har vi fortfarande kvar delta som ju kan ge allvarlig sjukdom men i övrigt tror jag mer på marginella skiftningar i virusets sjukdomsframkallande förmåga framöver, säger Tomas Bergström.

Det har även uppstått undervarianter av omikron, hittills BA.1, BA.2 och BA.3, där BA.2 just nu ökar i bland annat Sverige. Och med all säkerhet kommer det att uppstå fler. Hittills pekar allt mot att sådana varianter inte ger upphov till några drastiska förändringar.

– Men det är viktigt att fortsätta följa de undervarianter som uppstår för att se om de exempelvis blir bättre på att undgå vaccinskyddet, säger Ali Mirazimi.

6. Hur länge ska smittan klassas som samhällsfarlig?

Det nya coronaviruset är sedan den 1 februari 2020 klassat som en samhällsfarlig sjukdom. Den klassificeringen är det dags att omvärdera när viruset sprids i stor omfattning men ändå inte har någon större inverkan framför allt på sjukvård eller på sjukskrivningar, menar Ali Mirazimi.

När det sker är det svårt att förutspå, konstaterar han.

– Men baserat på de data vi har i dag, bör vi vara där när vi närmar oss sommaren. Om det inte kommer en ny mer elak variant eller annat elände.

7. När kan vi vänta oss slutet på pandemin?

Världshälsoorganisationen WHO förutspådde nyligen att pandemin, åtminstone för Europas del, är slut efter omikron. När kan det tänkas bli, och vilka orosmoln finns?

Den generellt höga vaccinationstäckningen i Europa och den jättespridning som pågår nu, skapar en bra skyddsbarriär mot viruset på samhällsnivå. Men Ali Mirazimis bedömning är att det är först nästa vinter som det visar sig hur kraftfullt det skyddet är.

– Antingen är skyddet så pass starkt att vi inte märker något ökat behov av sjukhusvård och då kan man säga att pandemin är borta för ett tag. Risken finns alltid att viruset överraskar oss igen men med de data vi har i dag så ser vi att vaccinerna har ändrat spelplanen och vi har ett otroligt mycket bättre läge än för ett år sedan, säger han.

Hanna Odelfors/TT