DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Experterna: Så kan betygsinflationen stoppas
Trots farorna med ökad betygsinflation dröjer det många år innan ett avgörande steg tas för att komma till rätta med problemen, med nationella prov som rättas centralt. TN har talat med experter om hur skolan kan ge elever mer rättvisa betyg.
Betygen har blivit helt avgörande för urvalet av elever vid intagningen till en skola. Men vad händer när skolor ger eleverna högre betyg än de är värda? I debatten kallas det för betygsinflation, som enligt de flesta bedömare har blivit ett allt större problem. Skolverket skriver i rapporten Likvärdiga betyg och meritvärden att det undergräver förtroendet för hela betygssystemet.
Rapporten ingår i en bred översyn av regelverket som den S- och MP-ledda regeringen initierade 2017.
Sedan dess har även den så kallade Betygsutredningen presenterat ett antal förslag. Betygsinflationen var inte utredningens huvuduppdrag, men utredaren Jörgen Tholin, docent på Göteborgs Universitet, föreslog bland annat att de nationella proven ska rättas centralt och att någon form av studentexamen införs på gymnasienivå.
Jörgen Tholin pekar på att betygen överlag har gått upp på senare tid, och även om det skulle kunna bero på att eleverna har förbättrat sina resultat så är det inte den bedömningen han gör:
– Det är väldigt tydligt – vi har aldrig varit med om en så kraftig ökning som nu. Och det är framför allt de högsta betygen som ökar. Det är betydligt fler som får A i betyg, och det är framförallt i ämnen som inte har nationella prov, till exempel i praktiska och estetiska ämnen. Det finns skolor idag där alla elever har A, säger han.
Samtidigt är omfattningen av betygsinflationen dåligt undersökt:
– Vi vet faktiskt inte hur allvarlig betygsinflationen är. Vi vet inte ens om det finns en betygsinflation. Vi har undvikit att göra kunskapsmätningar över tid och vet därför inte om eleverna till exempel kan mer eller mindre i engelska eller matte än för tio år sedan, säger Jörgen Tholin.
Kritik mot att det dröjer
Det finns idag en bred konsensus att någon form av centralt rättade nationella prov ska få större betydelse vid betygsättningen. I höstas kommenterade utbildningsminister Anna Ekström tidsplanen för det nya regelverket.
– Betygen ska vara rättvisa och pålitliga, därför är de nationella proven viktiga, sade hon till TT.
Även Skolverket, Lärarnas riksförbund och Svenskt Näringsliv, för att nämna några aktörer, driver på. Ändå dröjer det. Planen är, enligt Skolverket, att utrullningen börjar 2024 (gymnasieskolan) och är fullt genomförd 2026.
Gustav Blix, policyexpert inom kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, är kritisk:
– Det har varit ett känt problem länge. Den S- och MP-ledda regeringen beslutade redan under förra mandatperioden att man skulle digitalisera nationella proven. Ändå kommer det att ta nio år innan det är genomfört, säger han.
– Vi måste ta krafttag för att få externt rättade digitala nationella prov på plats, lägger han till.
Idag är det rektorn som beslutar om hur arbetet med bedömningen av det nationella provet ska fördelas, men eleverna ska bland annat avidentifieras för att skapa rättvisa förutsättningar.
Enligt Skolverket ska provresultatet i det nationella provet ha en större betydelse än andra enskilda underlag vid betygsättningen. Men skolor och lärare har i praktiken stora möjligheter att avvika från resultatet i betygsättningen.
Även i ett framtida system med centralt rättade nationella prov blir frågan om lärarens ansvar för betygsättningen inte lätthanterad.
– Nummer 1, det här är förbaskat svårt. Vi kan ju hitta på en massa idéer tills vi dör eller storknar. Men till slut är det ändå läraren som sätter betyget. Läraren måste alltid kunna göra egna bedömningar. Det handlar alltså också om den enskilda lärarens moral vad gäller betygsättning, säger Jörgen Tholin.
En idé som har framförts av bland annat Skolverket är att det centralt rättade nationella provet ska ge ett betygsgenomsnitt för den enskilda skolan. Det betyder att skolan inte kan avvika allt för mycket från medelvärdet i betygsättningen. Men fortfarande får läraren frihet att göra en bedömning på individnivå.
– Skolan ska ligga på medelvärdet enligt förslaget, plus minus något. Då är det ju skolan som ska ligga där. Det säger ju inget om var den enskilda eleven ska ligga, säger Tholin.
Dagens nationella prov omfattar ett fåtal ämnen, men Skolverket överväger att fler ämnen ska knytas till dem.
– Hem- och konsumentkunskap och bild är ju exempel på ämnen där betygen far i väg. Teknik är också ett sådant ämne, säger Tholin.
Bred förståelse av språklig kompetens
En forskare som har borrat på djupet i frågan om lärarens bedömning av elevers prestationer är doktoranden Maria Ramberg vid Institutionen för moderna språk på Uppsala universitet.
I sin avhandling har hon analyserat bedömningen av elevers skriftliga kompetens i ämnet tyska. Hon har inte tittat specifikt på betygsinflation, men hon kan ändå konstatera att lärare ger olika betyg för likvärdiga texter.
I sin studie lät hon elevernas egna lärare ta ställning till texterna, men även externa bedömare, dels svenska erfarna lärare som analyserade dem enligt svenska styrdokument, dels europeiska experter.
– Övergripande kan jag konstatera att svenska bedömare har bred förståelse av den språkliga kompetensen hos eleven. De tar fäste på bredd, inte bara en enda aspekt i språket. Däremot kan man se att det skiftar – att de lyfter fram olika aspekter i texterna. Man tolkar bedömningskriterier olika, vilket kan leda till olika betygsättning, säger Maria Ramberg.
Det finns en större samstämmighet i bedömningen när det gäller de lägre betygen, som för underkänt, men även för toppbetygen. Däremot är skillnaderna större för elever med betyg B till D.
Hur kan man komma till rätta med de olika bedömningarna?
– Framförallt genom att man har fler ögon på varje bedömning, att man använder sig av mer sambedömning. Skolorna borde ge utrymme till det, både i form av tid och organisation. Det är också viktigt att jämföra mellan skolor. Det finns ju skolor där man som lärare är ensam i språkämnet. Att samordna en sambedömning mellan skolor på ett effektivt sätt är en bra väg att gå, säger Maria Ramberg.
Även Skolverket menar att sambedömning kan vara en väg framåt. (Läs mer)
Tyska omfattas i dagsläget inte av nationella prov, men det är ändå något man borde överväga, anser Maria Ramberg som dock inte vill ta ställning till om de ska rättas centralt eller inte.
– Det som avgör är hur en sådan nationell rättning av nationella prov är organiserad. Det jag tror är viktigare är att det finns fler bedömare, åtminstone två, när prov bedöms, säger hon.
Friskolor – en del av problemet?
I debatten framstår det allt som oftast att betygsinflation är synonymt med friskolor som sätter för höga betyg. Jörgen Tholin reagerar på förenklingarna i debatten:
– Friskolor är en del av förklaringen, men det är inte hela förklaringen, det är inte så enkelt, säger han.
Han menar att bland de skolor som ger eleverna högsta betyg är friskolor överrepresenterade. Men han pekar också på att många skolor har fastnat i den gamla modellen med relativa betyg, det vill säga att man utgår från den genomsnittliga prestationsnivån på den egna skolan.
– Det betyder att i skolor där många är duktiga är det svårare att få bra betyg och det är lättare att få högt betyg där många är svaga. Det är inte i friskolor det sker, säger Jörgen Tholin.
Skolverket har jämfört slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven. Studien visar att relativ betygsättning kan förklara omkring 30 procent av de totala skillnaderna i skolors betygsättning.
Till det kan läggas att många kommuner saknar behöriga lärare, menar Tholin. Då hamnar uppdraget att sätta betyg hos rektorn, vilket kan driva på betygsinflationen ytterligare:
– Det förekommer kommuner där det inte alls finns behöriga engelsklärare i de åldrar då man sätter betyg. Om du inte är behörig så sätter du inte betyg – då blir det rektorn som gör det. Om rektorn inte råkar vara engelsklärare så är hen inte mer lämpad att sätta betyget än någon annan. Det är inget storstadsfenomen, det är verkligheten ute i landsbygden där friskolorna är färre, säger han.
Gustav Blix anser att det är helt fel att skylla på friskolorna. Även han hänvisar till Skolverkets undersökning som visar att skillnaden mellan fristående och kommunala skolor inte är huvudproblemet. Frågan om huvudman kan förklara omkring 1,5 procent av de totala skillnaderna i betygssättning mellan skolor, enligt Skolverkets studie.
– Det betyder att vi måste hitta andra förklaringar till skillnaderna än friskolorna. Det handlar om att det behövs systemövergripande förbättringar av till exempel utvärderingssystemet, lärarförsörjningen, kunskapskraven, undervisningen i skolan och skolhuvudmännens arbete, säger Gustav Blix.
SvD: Nationella prov på nätet ska rättas centralt
Dagens Samhälle: Så bekämpar vi betygsinflationen
DI: Jonas Vlachos: Jo, friskolorna har visst betygsinflation
DN: Ledare: Stryp möjligheten för skolor att sätta glädjebetyg
DN: Så kan skolbetygen blir mer rättvisa
Skolverket: Utredning om centralt rättade prov
Skolverket: Undersökning om skillnader i betygsättning mellan skolor
